Lärarlönelyftet fortsätter att skapa splittring

Publicerad 15 februari 2017
Text: Anette Bodinger

Matz Nilsson förbundsordförande, Skolledarna. Foto: Martin Lindeborg
Matz Nilsson förbundsordförande, Skolledarna. Foto: Martin Lindeborg
– Vi är generellt sett positiva till att lärare får högre lön, det vi reagerar mot är fördelningen av pengarna. Lärar­lönelyftet har skapat splittring ute på skolorna och i flera fall inneburit att lärare tjänar mer än rektor, säger Matz Nilsson förbundsordförande, Skol­ledarna.

När regeringen förde lönesamtal om lärarlönelyftet våren 2015 lämnade Matz Nilsson, förbundsordförande Sveriges Skolledarförbund, förhandlingarna i protest mot att miljardsatsningen inte skulle omfatta skolledarna.
– Vi förutsåg att en ensidig satsning på lärare skulle innebära negativa konsekvenser för skolledarlönerna eftersom kommunerna inte orkar lyfta lönerna till skolledarna tillräckligt mycket.
Att många lärare idag tjänar mer än rektor har enligt Matz Nilsson gjort det svårare att rekrytera skolledare.
– Vi ser redan nu färre sökande till skolledartjänster, urvalet är inte lika stort som tidigare, vakanserna blir fler och pensionerade skolledare stannar kvar. Det finns inte längre något incitament till att ta rektorsuppdraget som innebär ett stort elev-, personal-, budget- och skollagsansvar. Här måste det till genomgripande insatser för att uppvärdera yrkets uppdrag och status.

Kräver lösning
Matz Nilsson är också starkt kritisk till fördelningen av pengarna från lärarlönelyftet.
– Det har varit otydliga regler om hur man ska fördela vilket har skapat en stor splittring ute på skolorna. Vårt förslag var att hela satsningen skulle gå till den lokala lönerevisionspotten. En sådan lösning hade helt klart fått en mycket högre acceptans ute på skolorna.
Från regeringshåll kommer signaler om att kommunerna själva ska gå in och fylla på lönepotten för lärare och skolledare, något som Matz Nilsson menar inte fungerar i praktiken.
– Det finns inget utrymme till att höja skolans löner med kommunala pengar. Sannolikt blir det ännu svårare under 2017 eftersom kommunerna måste ta hand om alla våra nya medborgare på den kommunala budgeten.
Nu förbereder Sveriges Skolledarförbund sig på att uppvakta regeringen och arbetsgivarna och peka på det minskade så kallade ”ansvarsavståndet” mellan skolledare och lärare.
– Vi ser att flera kommuner försöker att lösa den uppkomna situationen inom lönerevisionen, men det är inte tillräckligt. Det måste till en snar och övergripande lösning så att skolledarna får betalt för det arbete de utför och det uppdrag de har.