Mycket att lära av danskt digitaliseringsarbete

I Danmark skördar den danska skolan digitala framgångar – idag är över 50 procent av de läromedel som köps in digitala läromedel. I Sverige går det lite trögare. Fram tills idag har digitaliseringen av den svenska skolan främst bestått av investering i it-utrustning i form av datorer och surfplattor, men såväl elever som lärare har saknat material att fylla datorerna med.
– Digitaliseringen kräver att man förändrar sitt sätt att arbeta. Eftersom vi lite grand glömde bort det digitala innehållet i början av förändringsarbetet, ställdes höga krav på lärarna som plötsligt behövde uppfinna allt material själva. Men så är det inte längre. Med allt det interaktiva, självrättande material som finns idag tror jag att vi alla nu är redo att ta steget över till det digitala på allvar, betonar Angelica Hedin, redaktionschef för Bonnier Education, som ligger bakom det digitala läromedlet Clio Online.

En sammanhållen digital struktur
Till skillnad från Sverige började Danmark digitaliseringsprocessen från andra hållet genom att utveckla och subventionera digitala läromedel. Genom en satsning på 55 miljoner danska kronor under sex år lyckades Danmark gå från att 10 procent av alla läromedel som köps in är digitala, till 50 procent. Den danska regeringen var tydlig i sin målsättning om en digital skola, medan riktlinjerna här på hemmaplan har varit mer flytande.
– Det finns en vilja i Sverige att snabba på processen, men det kräver resurser och stöd från myndighetshåll. Vi kan lära av den mer sammanhållna danska strukturen, där man bland annat har ett centralt skolinlogg som följer eleven från det att hen först kommer i kontakt med skolväsendet, även vid byte av skola eller klass. Det innebär att skolorna avsevärt kan minska den tid som läggs på administration av exempelvis konton, registrering och lösenord.

Individanpassade utmaningar
Vikten av att integrera digitala verktyg i undervisningen är enorm, i synnerhet eftersom dagens skolbarn kommer att behöva verka i ett digitaliserat samhälle. Angelica Hedin poängterar också att det skapar möjligheter för lärare att få ut det mesta av sina pedagogiska och didaktiska förmågor eftersom de kan skräddarsy uppgifter och utmaningar utifrån elevernas kunskaper och behov.
– Alla ska ha chansen att utvecklas efter bästa förmåga, så behovet att utveckla digitala läromedel är större nu än någonsin. Det är genom digitaliseringen som vi kan se till att ingen hålls tillbaka i sin kunskapsutveckling samtidigt som vi ger dem en förståelse för det moderna samhälle som de lever i, avslutar Angelica.