fbpx

Måste tillbaka till en mer jämlik skola

Text: Anette Bodinger, Foto: Fredrik Hjerling

Utbildningsminister Gustav Fridolin.
Utbildningsminister Gustav Fridolin.
– Oavsett antal böcker i bokhyllan och hur mycket ens föräldrar kan bistå i skolarbetet måste vi ha en grundskola där alla ges möjlighet att utvecklas och bli den de vill vara. Jämlikheten i skolan minskar och det måste vi ändra på, säger Gustav Fridolin, utbildningsminister.

En av de viktigaste utmaningarna för grundskolan, menar Gustav Fridolin, är att lärare måste få större makt att sätta in extra stöd när en elev behöver det.
– I Sverige ges mest särskilt stöd i nionde klass, det kan ofta vara för sent. I de bästa skolsystemen i världen läggs tonvikten i stället vid stöd under de tidiga skolåren för att på så vis försöka förebygga de problem som annars riskerar att växa.
Under den gångna mandatperioden har regeringen höjt ersättningen till huvudmännen för skolorna som får statligt bidrag för lärare som väljer att fortbilda sig till specialpedagoger.
– Jag tror att en sådan fortbildningssatsning betyder mycket. Den är också väldigt efterfrågad bland lärare som både möter elever med olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och andra särskilda behov. Sverige och svensk skola tar också ett stort ansvar för människor som kommer från andra länder. Här handlar det inte bara om att möta utmaningar som flerspråkighet och olika utbildningsbakgrund, utan även om att elever ibland kommer med ett tungt bagage. Det är viktigt att ha den kompetens som krävs för att kunna bygga upp pedagogiken utifrån elevernas förutsättningar.

Positiva signaler
En annan stor utmaning för dagens grundskola är attraktiviteten i läraryrket.
– Vi måste ha fler som vill bli lärare men även fler som stannar i läraryrket. Vi är absolut inte över krönet ännu men det finns positiva tecken i form av att allt fler söker till lärarutbildningarna.
Att antalet studenter på lärarhögskolorna börjat öka menar Gustav Fridolin kan hänga samman med att det finns en tydligare vilja bland unga som väljer yrkesbana att faktiskt vilja vara med och bidra till något.
– Lärargärningen är ett ganska självklart sätt att göra det på. Att det finns en så tydlig politisk vilja, brett över partierna och mellan kommun och stat att prioritera läraryrket, ger också en tydlig signal för den som är i färd med att välja en framtida karriär.

Stanna i yrket
Lärarlönelyft och möjligheten att bli förstelärare och lektor menar han är viktiga pusselbitar i arbetet med att få lärare att stanna och utvecklas i yrket.
– Det som en mer erfaren lärare ofta bidrar med, som att till exempel handleda yngre kollegor och leda kollegialt fortbildningsarbete, måste också värderas. Erfarna lärare har antagit rollen av verksamhetsutvecklare i alla tider men på en arbetsmarknad där yrkesval skedde tidigt, och där lärare stannade inom skolvärlden fram till pensionen, var dessa insatser inget som arbetsgivaren eller någon annan behövde bry sig om att uppmärksamma. Idag måste vi faktiskt värdera detta arbete både genom lön och arbetsbeskrivning.
För drygt ett år sedan tillsatte regeringen en skolkommission som ska ta fram mål och en handlingsplan för skolan.
– Skolkommission har fria händer att komma med förslag och åtgärder som kan göras på både kort och lång sikt. Jag vill tillbaka till en stark, jämlik skola där alla skolor är bra och ingen elev lämnas efter. Sverige var fantastiskt bra på det en gång i tiden men vi håller på att tappa jämlikheten i systemet och den måste vi återuppbygga.

Publicerad: 07 april, 2016