Presentation

Skolorna i Stockholm präglas av öppenhet och nytänkande

Publicerad 15 februari 2017
Stojanka Drinic och Andreas Mauritzson Daun. Foto: Gonzalo Irigoyen
Stojanka Drinic och Andreas Mauritzson Daun. Foto: Gonzalo Irigoyen

Digitalisering som framgångsfaktor

Inom skolväsendet i Stockholms stad finns ett tydligt fokus på att skapa en intressant och utmanande läromiljö för både personal och elever, och regionens digitala utveckling befinner sig i den absoluta frontlinjen.

Det finns en glasklar bild av destinationen för lärosätena i Stockholms stad och vägen dit omges av kunskapsutbyte och utvecklingsmöjligheter. Skolväsendet utvecklas i rasande fart och på många håll ligger den offentliga sektorn i framkant när det gäller att arbeta via digitala verktyg.
– Det finns en uttalad vilja från staden och utbildningsförvaltningen att kartlägga de utvecklingsmöjligheter som finns. Alla alternativ granskas grundligt för att avgöra när de lämpligast bör genomföras och hur. Samtidigt kan alla som vill involvera sig och hänga med på tåget och det är en fantastisk känsla, säger Andreas Mauritzson Daun, ansvarig för fritidshemsverksamhet och digital utveckling på Observatorielundens skola.
Andreas lämnade den privata sektorn eftersom han upplevde en brist på utmaningar. Han ville byta arbetsplats och den privata sektorn kändes begränsad i jämförelse med den offentliga.
– De jag kände som arbetade för Stockholms stad talade om att de var en del av något större och det var något jag ville uppleva. Idag har jag fått nya kollegor i hela Stockholm och har lärt mig oerhört mycket, inte minst genom det kontinuerliga erfarenhetsutbyte vi har med varandra. Det har gett mig en chans att utveckla mig själv och att bidra till skolans digitala evolution.

Systematiskt kvalitetsarbete
Stojanka Drinić (@Stoja3) är biträdande rektor för Nya Elementar skola. Liksom Andreas lyfter hon Stockholms tydliga satsningar på digitalisering som en viktig framgångsfaktor och hon betonar att skolan genomgår en stor transformation vad gäller utbildningsmetoder och kommunikation.
– Man arbetar och kommunicerar på ett helt annat sätt idag än för bara tio år sedan och de fördomar som lever kvar mot skolväsendet stämmer inte. Samma sak gäller kompetensförsörjningen; trenden har vänt och allt fler utbildar sig till pedagoger. Jag är övertygad om att det grundar sig i att staden har insett hur viktig utveckling är även för lärare, både som personer och i yrkesrollen.
Stojanka påpekar att organisationen överlag präglas av ett systematiskt kvalitetsarbete på alla plan, vilket förankras i vardagen genom kontinuerlig återkoppling och utbildning.
– Vi har en fantastisk förvaltning som arbetar med utveckling i Stockholm och som ger oss enormt mycket uppmuntran och feedback. De tar vara på vårt arbete; alla insatser som blir framgångsrika delas med alla andra skolor i staden vilket medför att de har chansen att anamma sådana aspekter som fungerar för just dem. Det höjer nivån i hela regionen, konstaterar hon.


Ett smörgåsbord av möjligheter

Läraryrket har genomgått en avsevärd transformering och i Stockholms stad uppmuntras pedagogerna att kontinuerligt vidareutbilda sig och göra karriär.

Utvecklingsvägarna i Stockholm är fler än någonsin förut och oavsett inriktning finns det möjligheter att förkovra sig. Rektor Jenny Stanser vid Blommenbergsskolan har varit engagerad i ledarskap och undervisning sedan början av sin karriär, och idag drivs hon av en vilja att bredda bilden av vem läraren och skolledaren är.
– Stockholms stad erbjuder unika förutsättningar för att jag ska kunna fortsätta att förkovra mig, exempelvis via intressanta föreläsningar, deltagande i forskningsprojekt och olika kurser. Här finns ett fokus på vetenskaplighet och det kombineras dessutom med en omfattande frihet att skapa en verksamhet som passar just oss. Det är en klar fördel med att vara anställd i en så stor region; vi har ett smörgåsbord av möjligheter, säger hon.
Kollegan och försteläraren i IKT vid Söderholmsskolan, Catrine Malm, ger sitt medhåll och berättar att det har varit chansen att kombinera läraryrket med studier som har format henne till den hon är idag.
– Jag har arbetat i Stockholm i nästan 20 år och har aldrig slutat att utvecklas. Attityden till nya rön och metoder blir alltmer öppen och progressiv, vilket märks på utbudet av kurser och utbildningar. Jag har hunnit med allt ifrån digital kompetens och pedagogiska verktyg till läsutveckling och ledarskapsutbildningar. Det är oerhört inspirerande.

Lärande tillsammans
Båda betonar att även om karriärmöjligheterna i dagens skola är nästintill oändliga så är det alltjämt undervisning de trivs bäst med.
– Det är oerhört roligt att undervisa och det vill jag aldrig släppa. Det är i interaktionen med eleverna samt i dialogen med andra lärare i staden som man hämtar lusten och den positiva feedbacken, konstaterar Jenny.
– Läraryrket har blivit ett kollektivt arbete, både internt mellan lärarkollegor och med andra skolor. På Söderholmsskolan har vi exempelvis ett tvålärarsystem där man lyfter fram varandras kompetenser och det är när man lär sig tillsammans som det verkligen fastnar. Samma sak gäller naturligtvis eleverna, säger Catrine.
Skolans struktur kan alltid förbättras och det är ett arbete som aldrig får stagnera. Framförallt efterlyser Jenny och Catrine förändringar i organisationsformen.
– För att utforma ett kreativt och aktivt lärande behöver vi andra utgångspunkter för hur vi leder pedagoger på ett stöttande och metodiskt sätt. Därför måste vi skapa nya förutsättningar för lärare genom att anställa andra professioner, exempelvis kuratorer, yrkes­vägledare och it-tekniker så att vi kan frigöra tid för undervisning och planering. Vi är måna om att skapa en bra skola, avslutar de.


Carina Byström, Jenny Stanser, Catrine Malm, David Gustafsson och Jessica Forsberg. Foto: Gonzalo Irigoyen
Carina Byström, Jenny Stanser, Catrine Malm, David Gustafsson och Jessica Forsberg. Foto: Gonzalo Irigoyen

Kärleken till läraryrket

I Stockholm både bidrar och deltar medarbetarna i ett större sammanhang. Målet är att väcka en lust för att lära sig och våga utforska nytt, oavsett ämne.

Utvecklingstakten inom skolan har aldrig gått så fort som nu och frågar man David Gustafsson (@david_dur) är förändringen överväldigande positiv. Han är övertygad om att digitaliseringen och medföljande nya arbetssätt har skapat en ny plattform för inlärning, där eleverna får hjälp att finna intresset för att lära sig.
– När man släppte in datorer i klassrummet behövde lärarna börja tänka på ett nytt sätt. Plötsligt överlappade skolan med elevernas fritidsintressen och skapade ett helt nytt engagemang från alla parter. Det innebar en tydlig förändring av både organisation, undervisning och arbetssätt och den utvecklingen pågår alltjämt. Vill man alltså tänka utanför ramarna och arbeta nytänkande är det till Stockholm man ska söka sig.

Våga utvecklas
David berättar att han har sökt sig till läraryrket för att han älskar att lära sig, lära ut och utvecklas, och den kärleken delar han med Jessica Forsberg, biträdande rektor och digital ledare för Slättgårdsskolan (@je_forsberg) och Carina Byström (@bystromcarina), förstelärare på högstadiet vid Bäckahagens skola. Jessica betonar att det för henne handlar om viljan att bidra och se utveckling och att Stockholm är rätt arena för att göra det.
– Vill man arbeta i Stockholms stad får man vara beredd på att våga utvecklas och förändras i sin yrkesroll allt eftersom att samhällsstrukturer förändras med stor påverkan av digitaliseringen. Vi arbetar just nu med angelägna frågor såsom inkludering och normkritik och att utveckla vår användning av digitala verktyg – något som ligger mig varmt om hjärtat – och det finns utmärkta strukturer på plats som stöttar regionens pedagoger till att ta nya initiativ. Digitaliseringen av skolan, där vi behöver tänka nytt kring möjligheter för hur vi bedriver undervisning, är spännande att få vara en del av.

Möjlighet till att fortbilda sig
Carina kom till Stockholm från en mindre kommun och understryker att hon, sedan hon sökte sig till staden, har lärt sig otroligt mycket.
– Här finns helt andra möjligheter till att fortbilda och förnya sig själv och variationen inom staden vad gäller både skolor och elevunderlag är enorm. Jag har alltid trivts i mitt yrke, men att få träffa alla nya kollegor och vara delaktig i den kollegiala investering som regionen driver har varit en otrolig kick. I praktiken utgör vi alla en del av en fantastisk kunskapsbank.

Del av ett större sammanhang
Alla tre är överens om att relationen till klassen som helhet och eleverna som individer är det viktigaste vad gäller att skapa engagemang och delaktighet, men att det är väsentligt för politiker och skolförvaltningar att riva de hinder som finns för att lärarna ska kunna undervisa.
– Man behöver ha en tydligt definierad roll och uppleva att man är en del av ett större sammanhang. Det är sådana aspekter snarare än lönefrågor som är relevanta när det gäller att rekrytera och behålla kompetens inom skolväsendet. Det är när vi planerar, genomför och utvärderar tillsammans som vi skapar en stimulerande miljö för undervisning och inlärning, avslutar de.

Stockholms stad
I Stockholms stad arbetar över 39 000 personer. Du möter oss till exempel i skolan, på äldreboenden, i parken och när du ska söka bygglov eller går till simhallen för att träna.
I Stockholms stad finns det cirka 260 grundskolor och 45 grundsärskolor, kommunala och fristående, som erbjuder en rad olika profiler och inriktningar. Stockholm ska vara en stad som får alla att växa, oavsett bakgrund eller bostadsort.

Kontaktcenter Skola: 08-508 00 508
E-post: kcskola@stockholm.se
www.stockholm.se/ForskolaSkola

www.stockholm.se/ForskolaSkola