Behövs central reglering av lärarnas arbetstider

Text: Anette Bodinger

Svante Tideman, 1:e vice ordförande, Lärarnas Riksförbund. Foto: Elisabeth Ohlson Wallin
Svante Tideman, 1:e vice ordförande, Lärarnas Riksförbund. Foto: Elisabeth Ohlson Wallin
– Att införa ämnesbetyg istället för kursbetyg kan minska stress hos eleverna, men kommer förmodligen inte att göra så mycket för lärarnas arbetsmiljö. Vi skulle hellre se en central reglering av lärarnas undervisningstid, säger Svante Tideman, 1:e vice ordförande, Lärarnas Riksförbund.

När läroplan 1994 infördes delades samtliga ämnen på gymnasiet in i kurser. Tanken var att eleverna skulle få större möjlighet att påverka sin egen utbildning. Med åren har det visat sig att systemet skapar stor stress för både lärare och elever.
– Fram till 2000 stod det i vårt kollektivavtal att gymnasielärarna hade 504 timmars undervisning på ett år. Fler timmar än så innebar betald övertid, berättar Svante Tideman.
Den paragrafen finns inte längre, vilket i kombination med många kommuners dåliga ekonomi och dagens kurssystem lett till att lärarnas arbetsbörda ökat markant.
– Lärarlönerna är den tunga utgiftsposten i kommunernas skolbudget. För att klara budgeten drar man ner på antalet undervisningstimmar, kanske till 80 timmar för en 100-poängskurs, och låter läraren ta ytterligare en kurs. Men det är samma kunskapsmassa som ska gås igenom vilket sätter stor press på läraren, säger Svante Tideman.
Han påpekar att fler kurser genererar både mer undervisning och mer efterarbete för varje enskild lärare.
– Läraren får mindre tid att uppnå målen. Om det står 100 poäng i kursplanen, då borde det också vara 100 timmar lärarledd tid till eleverna.

Ämnesbetyg
Nu kan det dock bli ändring. Gymnasieutredningen som presenterades hösten 2016 föreslog en återgång till ämnesbetyg vilket kan bli verklighet 2020.
– Det kommer kanske att gynna eleverna som tycker att det är jobbigt att ha ett stort antal kurser och att bli betygsatta många gånger under sin studietid. Men det blir förmodligen inte bättre för lärarna.
En del av lösningen på problemet, menar han, är att komma tillbaka till någon form av central reglering av lärares arbetstid.
– Det budskapet har vi hittills inte lyckats att få gehör för i avtalsförhandlingarna. Vår förhoppning är att staten tar ett större ansvar för skolan i framtiden. För att kunna göra ett ännu bättre jobb som lärare behövs det mer tid för varje elev, inte mindre, fastslår Svante Tideman.

Publicerad: 25 april, 2018