Lyhörd direktör ska bossa i huvudstaden

Text: Anna-Karin Andersson

Peter Lyth, tillträdande gymnasiedirektör i Stockholms stad. Foto: Gonzalo Irigoyen
Peter Lyth, tillträdande gymnasiedirektör i Stockholms stad. Foto: Gonzalo Irigoyen
Peter Lyth är läraren som blev rektor och klättrade vidare till att bli gymnasiechef. Snart kliver han in i rollen som Stockholms gymnasiedirektör och står inför det tuffa uppdraget att chefa över en förvaltning som ska ordna utbildningsplatser i en storstad som växer så att det knakar.

Stockholms stads nuvarande omkring 30 kommunala gymnasieskolor räcker inte till. För hålla takt med huvudstadens växande befolkning finns det planer på att bygga 15 ytterligare gymnasieskolor. Men det handlar inte bara om att skapa fler utbildningsplatser. Det gäller att förutse elevernas sökmönster och veta hur personalbemanningen ska gå till. Det är det där komplexa i uppdraget som lockar Peter Lyth att bli Stockholms gymnasiedirektör.
– Vi kan se att elever i Stockholm många gånger värderar valet av skola högre än utbildningsinriktning, att skolans popularitet är viktigare än vad vi vuxna kanske vill och tror. Det gäller att pejla läget och ta hänsyn till många aspekter så att gymnasiesatsningarna görs på rätt sätt, säger Peter Lyth.

Har klättrat i karriären
Peter Lyth har en gedigen karriär bakom sig inom skolans värld. Den tog sin början 1984 då han fick sin första tjänst som högstadielärare. Några år senare valde han att undervisa på gymnasiet och blev därefter biträdande rektor. Chefsrollen passade honom, och i flera år jobbade han sedan som rektor på två olika gymnasieskolor. Det ledde i sin tur in honom på det nuvarande uppdraget som gymnasiechef, och i juli 2018 tar han på sig direktörshatten.
Sin bakgrund kommer han att ha nytta av på sitt nya jobb.
– Det är en fördel att jag kan sätta mig in i lärares och rektorers situation. Det är viktigt att styra gymnasieverksamheten så att den passar både elever och de som arbetar inom skolan.
Rent generellt anser Peter Lyth att både tjänstemän och förtroendevalda måste vara duktiga omvärldsbevakare. Att skapa fler vård- och omsorgsprogram för att samhället behöver mer vårdpersonal är fel ände att börja i om de unga inte lockas av den utbildningen, exemplifierar han.
– Det har varit en process att inse att vi inom byråkratin och politiken inte kan forma gymnasieskolan bara utifrån de behov vi ser. För att lyckas i mitt nya uppdrag gäller det att vara lyhörd, säger Peter Lyth.

Publicerad: 25 april, 2018