fbpx

Renodla läraruppdraget och ge lärare fler karriärvägar

Text: Annika Wihlborg

diagram_shutterstock_108066569

Endast 21 procent av gymnasie- och vuxenutbildningslärarna anser att deras särskilda kompetens som lärare tillvaratas fullt ut och 52 procent av lärarna tror inte att de kommer att arbeta som lärare fram till pensionen. Det visar Framtidens Karriär – Lärares nyligen genomförda undersökning.

Maria Rönn, gymnasielärare och 1:e vice ordförande i Lärarförbundet.
Maria Rönn, gymnasielärare och 1:e vice ordförande i Lärarförbundet.
– Min spontana reaktion på undersökningsresultaten är att svaren har många likheter med de tankar och synpunkter jag får in när jag möter lärare. Det är beklagligt att skolorna inte anstränger sig mer för att fullt ut tillvarata lärarnas kompetens och göra skolan tillräckligt attraktiv för att de ska vilja stanna kvar i yrket, säger Maria Rönn, gymnasielärare och 1:e vice ordförande i Lärarförbundet.

Renodlat läraruppdrag
Hon anser att skolor bör renodla läraruppdraget så lärare i större utsträckning får ägna sig åt arbetsuppgifter som är kopplade till elevens lärande. Att ägna mycket tid åt administration, marknadsföring och andra uppgifter som inte tillhör lärarnas kärnkompetens gynnar inte lärarnas långsiktiga utveckling.
– När det gäller dokumentationen av elevernas pedagogiska utveckling så bör den styras av elevernas behov snarare än direktiv från andra yrkesgrupper som bestämt exakt vad lärarna ska dokumentera. Resultatet av splittrade arbetsdagar med många olika typer av arbetsuppgifter är ofta samvetsstress, en känsla av otillräcklighet. Jag anser att skolor bör reflektera kring vilka arbetsuppgifter som verkligen gynnar elevernas lärande, säger Maria Rönn.

Tydlighet kring förstelärare
I dagsläget varierar förstelärarnas ansvarsområden och uppdrag avsevärt mellan olika skolor. För att fler lärare ska vara positivt inställda till den statliga karriärreformen och få bättre karriär- och utvecklingsmöjligheter krävs, enligt Maria Rönn, att huvudmännen är tydliga angående förstelärarnas uppdrag samt att de bestämmer sig för hur de vill att förstelärarna ska bidra till skolans utveckling.
– Fler karriärvägar för lärare är ett angeläget behov. Det finns många möjligheter till specialisering, exempelvis genom att ge fler lärare möjlighet att gå en forskarutbildning eller forska parallellt med sitt lärarjobb. Ytterligare karriärvägar kan exempelvis vara att handleda de lärarstudenter som praktiserar på skolan eller att utveckla skolans gemensamma kunskapsbas, säger Maria Rönn.

Erik Ojala, gymnasiechef i Uppsala kommun.
Erik Ojala, gymnasiechef i Uppsala kommun.
Mer tid för samverkan
Undersökningen visar att 52 procent av lärarna inte anser att de kommer att arbeta som lärare ända fram till pensionen. Lärarförbundets statistik visar att 38 000 lärare lämnat yrket. En lönenivå som är i paritet med det ansvar som kommer med yrkesrollen samt utökade möjligheter till samverkan och pedagogisk utveckling med andra lärare är två faktorer som kan bidra till att vända utvecklingen.
– I dagsläget är läraryrket i hög grad ett ensamyrke, men både skolorna och lärarna själva skulle vinna mycket på om man frigjorde tid till ökad samverkan lärare emellan. Läraryrket är i grund och botten ett samverkansyrke, men resurserna är många gånger så snäva att lärarna helt enkelt inte hinner samverka med varandra, säger Maria Rönn.

Individuell utvecklingsplan
– Att många lärare upplever att deras särskilda kompetens inte tillvaratas fullt ut kan bero på att alla lärare av praktiska skäl inte alltid ges möjlighet att undervisa i alla de ämnen de är legitimerade i. Gymnasieskolan kan erbjuda många formella och informella karriärvägar, men ofta behöver lärare hjälp av sin chef för att kartlägga sina styrkor och upptäcka dessa möjligheter. En individuell utvecklingsplan som utformas i nära dialog mellan lärare och rektor är därför central för lärares karriärmässiga utveckling, säger Erik Ojala, gymnasiechef i Uppsala kommun.
Han anser att den statliga karriärreformen har bidragit till fler karriärmöjligheter. Samtidigt bör man ha respekt för att det tar tid innan reformen fått ordentligt genomslag. Parallellt bör andra utvecklingsvägar lyftas fram, exempelvis möjligheten att leda pedagogiska utvecklingsprojekt eller EU-projekt, samverkan med näringslivet eller att bli ämnesansvarig.
– Statistiken återspeglar dagens arbetsliv eftersom allt fler inte stannar kvar i samma yrke fram till pensionen. Även om skolorna förstås vill behålla sina lärare kan andra yrkeserfarenheter bidra till vidga synen på läraryrket. Samtidigt krävs ett ökat fokus på varje lärares individuella karriärutveckling, kompetens och ambitioner, säger Erik Ojala.

Finns det karriär- och utvecklingsmöjligheter som lärare?

diagram_graf_1
Trivs du med ditt arbete som lärare?

diagram_graf_2
Tas din särskilda kompetens som lärare tillvara i ditt arbete?

diagram_graf_3
Känner du dig uppskattad av din arbetsgivare?

diagram_graf_4
Jag arbetar huvudsakligen inom...

diagram_graf_5
Tror du att du kommer att arbeta som lärare fram till pensionen?

diagram_graf_6
Har det hänt att du som lärare känt dig tvungen att arbeta trots att du varit sjuk?

diagram_graf_7
Jag arbetar huvudsakligen inom...

diagram_graf_8
Hur positiv är du till den statliga karriärreformen? (förstelärare och lektor)

diagram_graf_9
Har du funderat på att arbeta för ett bemanningsföretag för lärare?

diagram_graf_10
Om undersökningen
Framtidens Karriär – Gymnasielärare har i samarbete med VOC Nordic genomfört en trendundersökning hos ett slumpmässigt urval av yrkesverksamma gymnasie- och vuxenutbildningslärare i Sverige. Undersökningen genomfördes 4–10 december 2015. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.
Publicerad: 29 januari, 2016