Resursförstärkning krävs för nyanlända i skolan

Text: Annika Wihlborg

flykting_shutterstock_185668442

Mats Söderberg, utredare avdelningen för lärande och arbetsmarknad på SKL. Foto: SKL
Mats Söderberg, utredare avdelningen för lärande och arbetsmarknad på SKL. Foto: SKL
För att skolan ska kunna hantera det ökade antalet nyanlända krävs regeländringar. SKL har lämnat in ett antal förslag på regeländringar till regeringen, exempelvis att tillåta fjärrundervisning på entreprenad genom exempelvis samverkan över kommungränserna.

– Vi föreslår även att man bör tillåta tillfälliga och flexibla lösningar för asylsökandes skolgång, alltså ett undantag från kraven på att omedelbart erbjuda asylsökande elever undervisning i alla ämnen enligt gällande timplan av legitimerade och behöriga lärare, säger Mats Söderberg, utredare avdelningen för lärande och arbetsmarknad på SKL.
Ytterligare ett förslag är att införa rätt att examinera elever med en nästintill fullständig gymnasieutbildning på engelska istället för på svenska. SKL anser också att frågan om undantag från krav på legitimerade och behöriga lärare inom alla skolformer behöver hanteras.

Statligt stöd behövs
– Vi anser att friskolor bör kunna ge nyanlända elever förtur samt att man bör ge kommunerna rätt att organisera gymnasieundervisning inom vuxenutbildningen. Många äldre nyanlända gymnasieelever skulle gagnas av att inte börja på gymnasieskolans språkintroduktion med de yngre eleverna, säger Mats Söderberg.

Andreas Schönström, kommunalråd med ansvar för gymnasie- och vuxenutbildning i Malmö stad. Foto: Jens Ohlsson
Andreas Schönström, kommunalråd med ansvar för gymnasie- och vuxenutbildning i Malmö stad. Foto: Jens Ohlsson
– När allt fler flyktingar beviljas uppe­hållstillstånd kommer behoven av SFI-undervisning och även gymnasieskolor att öka avsevärt. Statligt stöd behövs för att finansiera byggnationen av nya skolor, säger Andreas Schönström, kommunalråd med ansvar för gymnasie- och vuxenutbildning i Malmö stad.
Malmö stad räknar med att 33000 nya Malmöbor tillkommer fram till år 2019. Det medför ett behov av en ny gymnasieskola med 1500 elever samt 150 nya lärare i svenska som andraspråk. Dessutom kommer 4000 asylsökande att gå i gymnasieskolan. SFI-undervisningen kommer även att fördubblas från 5000 till 10000 elever under de kommande åren. Totalt behövs drygt 500 nya lärare.
– Visst rör det sig om stora investeringar. Samtidigt bör kommuner betrakta det omfattande flyktingmottagandet som en möjlighet och en investering som på sikt bidrar till tillväxt och nya jobb, säger Andreas Schönström.

Mer tid på undervisning
– Flyktingmottagandet gör att många kommuner runtom i landet kommer att behöva utöka vuxenutbildningen och gymnasieskolan de kommande åren. När så många nya lärare behöver rekryteras på relativt kort tid krävs ett omtag vad gäller lärarnas arbetssituation. Det kan exempelvis bli aktuellt att införa lärarassistenter, anställa administratörer som gör att lärarna kan lägga mer tid på undervisning och andra åtgärder som underlättar för lärarna, säger Andreas Schönström.
– Bland de nyanlända finns många ungdomar i gymnasieåldern. På gymnasiets språkintroduktionsprogram har antalet elever ökat med femtio procent. Vi räknar med ungefär samma ökningstakt inom vuxenutbildningen. Ökningen av antalet nyanlända har bland annat inneburit att vi byggt en helt ny skola som är specialiserad på just språkintroduktionsprogrammet, säger Karin Pleijel, skolkommunalråd i Göteborgs stad.

Karin Pleijel, skolkommunalråd i Göteborgs stad. Foto: Catharina Fyrberg
Karin Pleijel, skolkommunalråd i Göteborgs stad. Foto: Catharina Fyrberg
Fler snabbspår behövs
Hon menar att eftersom många nyanlända i gymnasieåldern har en relativt kort utbildningsbakgrund så krävs ofta undervisning i mindre grupper för att varje individ ska nå läroplansmålen. Det kan i förlängningen innebära att den ersättning kommunerna får från staten kan behöva höjas.
– En viktig satsning inom vuxenutbildningen framöver blir att utveckla fler snabbspår för vuxna som har med sig värdefull yrkeserfarenhet och kompetens i bagaget från sitt tidigare hemland. Genom att erbjuda SFI i kombination med praktik kan fler komma ut i jobb snabbare, säger Karin Pleijel.

Undervisning på andra språk
För att nyanländas kompetens ska kunna tillvaratas på bästa möjliga sätt tror Karin Pleijel att allt fler kommuner i framtiden kommer att erbjuda undervisning på modersmål eller på engelska, åtminstone till en början, innan de hunnit lära sig svenska.
– En av gymnasieskolans och vuxenutbildningens viktigaste funktioner i den här nya situationen är att inspirera så många nyanlända som möjligt till att känna sig motiverade inför sin nya framtid i Sverige. Det ska finnas tillräckliga resurser för att de nyanlända ska kunna få utlopp för sin drivkraft och sin inre motivation, säger Karin Pleijel.

Publicerad: 29 januari, 2016