Etikettarkiv: Ändrade läroplaner

Positiva effekter för lärare och elever

Åsa Fahlén, förbundsordförande för Lärarnas Riksförbund. Foto: Elisabeth Ohlson Wallin

Höstterminen 2022 började de ändrade läroplanerna och kursplanerna att gälla i grundskolan. Förändringarna signalerar en ökad tilltro till lärarens kompetens och innebär bland annat en förtydligad progression och åldersanpassning. Lärarnas Riksförbunds förbundsordförande Åsa Fahlén anser även att förändringarna signalerar en stärkt tilltro till lärares yrkeskompetens.

Samtliga kursplaner på grundskolenivå har ändrats. Det har också kommit nya formuleringar om sexualitet, samtycke och relationer och annat värdegrundsarbete i läroplanernas inledande delar. För lärare som sätter betyg införs också nya bestämmelser för betygssättning. Betygskriterierna och kriterierna för bedömning ska bli ett bättre stöd när lärarna skriver omdömen och sätter betyg. Ett övergripande syfte är att bidra till en högre kvalitet och likvärdighet i undervisningen, vilket i sin tur kan leda till tillförlitliga och rättvisande betyg.

”Jag hoppas att de förändrade kursplanerna ska leda till ett mer utpräglat helhetstänk.”

Välbehövlig åldersanpassning
– Vi är i stort sett positivt inställda till de ändringar som gjorts. De ändrade läroplanerna och kursplanerna förtydligar skillnaderna mellan skolans olika stadier och innebär att kunskapskraven genomgår en tydlig progression i takt med att eleverna blir äldre. Tidigare saknades åldersanpassning i betygskraven, vilket innebar att många elever hade svårt att uppnå dem. Det genererade stress för många, i synnerhet yngre elever, säger Åsa Fahlén.
Den anpassning av innehållet i kursplanerna som genomförts innebär, enligt Åsa Fahlén, att kursplanerna är mer anpassade utifrån lärarnas disponibla tid. Förändringarna ökar sannolikheten att lärare faktiskt hinner genomföra det som står i läroplanen.

Tydligare koppling
– Kraven i styrdokumenten har nu en tydligare koppling till verkligheten. Det kan i sin tur ha en positiv inverkan på arbetssituationen för såväl elever som lärare. De förändrade styrdokumenten ger lärare bättre möjligheter att anpassa undervisningen utifrån elevernas nivå, vilket kan stärka elevernas tro på sig själva. Jag hoppas också att de förändrade kursplanerna ska leda till ett mer utpräglat helhetstänk och mindre snuttifiering i varje enskilt ämne. När lärare har velat bocka av så många kunskapskrav som möjligt har de många gånger förlorat helhetsperspektivet på vägen, säger Åsa Fahlén.
En förändring är att betygskriterierna och kriterierna för bedömning av kunskaper är mindre detaljerade och öppnar för varierade bedömningssituationer.
– De förändringar som nu införts innebär ett större fokus på att det är läraren som leder undervisningen och gör en samlad bedömning av varje elev. Det signalerar i sin tur en större tilltro till lärarens profession och kompetens, säger Åsa Fahlén.