fbpx

Öka genomströmningen i skolan

Text: Annika Wihlborg

Åsa Fahlén, förbundsordförande för Lärarnas riksförbund. Foto: Rikard Westman
Åsa Fahlén, förbundsordförande för Lärarnas riksförbund. Foto: Rikard Westman
Ett mer riktat ekonomiskt stöd som baseras på elevernas socio­ekonomiska bakgrund och intagningspoäng till gymnasieskolan kan bidra till en mer jämlik gymnasieskola. Ett sådant stödsystem kan även öka genomströmningen av elever och bidra till att fler tar en gymnasieexamen. Det anser Åsa Fahlén, förbundsordförande för Lärarnas riksförbund.

– Elevernas möjligheter att fullfölja ett gymnasieprogram har ett starkt samband med de resurser de har med sig när de börjar gymnasieskolan. För att jämna ut klyftorna mellan olika gymnasieskolor och bidra till en mer jämlik skola vill vi se ett ekonomiskt likvärdighetstillskott riktat mot just gymnasieskolan, säger Åsa Fahlén, förbundsordförande för Lärarnas riksförbund.
Gymnasieskolan går mot en ökad regionalisering. Det finns redan ett utredningsunderlag om hur statens skolmyndigheter kan regionaliseras. Den utredningen passar väl samman med en regionaliserad gymnasieskola, där staten skulle kunna ta ett större ansvar. Utöver finansieringen handlar det om dimensionering av utbildningsinriktningar och skolenheter. Överetableringar är mycket dyra, inte bara för samhället, liksom att underetablering leder till arbetskraftsbrist.
– Det är viktigt att arbetsmarknadens behov blir en del av styrningen, inte endast elevintresset. Kommunerna kan inte själva klara gymnasieskolans dimensionering och finansiering, utan det behövs en aktör som tar ett helhetsansvar, säger Åsa Fahlén.

Baseras på intagningspoäng
– En statlig medfinansiering som baseras på elevernas olika förutsättningar har potential att öka genomströmningen och höja kunskapsresultaten. Ett och samma gymnasieprogram kan attrahera vitt skilda elevgrupper i olika kommuner och friskolor. Det måste finansieringen till viss del ta hänsyn till, säger Åsa Fahlén.
Hon anser att den här typen av finansiering, som enligt förbundet bör fungera som ett tillskott utöver gymnasieskolornas grundfinansiering, då gymnasieskolan, precis som grundskolan är underfinansierad. I grundskolan talar man om sex miljarder i likvärdighetsfinansiering och förbundet vill gärna se en motsvarande modell även i gymnasieskolan.
För att den här finansieringsformen ska bli verklighet krävs ett regeringsbeslut. Åsa Fahlén hoppas att den pågående regeringsutredningen om framtidens gymnasieskola ska ta upp frågan och landa i samma slutsats som Lärarnas riksförbund.
– Man bör även inkludera vuxenutbildningen i den här finansierings- och dimensioneringsformen, vilket kan leda till en tätare kontakt mellan gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Den här typen av statlig finansiering kan göra det möjligt för lärare på gymnasieskolor där behoven är som störst att ha mindre elevgrupper med ökade möjligheter till stödinsatser. Det kan i sin tur bidra till att attrahera fler behöriga lärare till gymnasieskolor och program med låga intagningspoäng, säger Åsa Fahlén.

Publicerad: 07 maj, 2019