Alla inlägg av viktorwallen

Andelen behöriga lärare varierar

Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet. Foto: baraBild
Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet. Foto: baraBild

Andelen behöriga gymnasielärare varierar i hög grad mellan landets olika kommuner. Lärarförbundet har sammanställt rapporter om lärarbehörigheten bland gymnasielärare för kommuner, kommunförbund och län i hela landet. På en del gymnasieskolor är andelen behöriga lärare nere på oroväckande låga nivåer, medan andra klarar sig relativt bra.

Rapporten från Lärarförbundet innehåller en analys av utvecklingen i lärarbehörighet i respektive kommun och län. Högst andel behöriga gymnasielärare har Hallands län och lägst andel har Jämtlands län.
– Det vi framförallt ser är att det finns väldigt stora skillnader i landet vad gäller antalet behöriga gymnasielärare. Det mest alarmerande med vår kartläggning är att bristen på behöriga gymnasielärare runtom i landet är så pass utbredd. I många län är 20 procent av lärarna i gymnasieskolan obehöriga, i en del län är det ännu fler, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

”Kring skolor med låg andel behöriga behövs det tas ett helhetsgrepp”

Tuffare arbetsbelastning
– Konsekvenserna av den här utvecklingen är förstås att det drabbar eleverna och den kvalitet de får i undervisningen. Det påverkar även de behöriga lärarna eftersom de får en tuffare arbetsbelastning när de saknar utbildade kollegor att dela ansvaret med, säger Johanna Jaara Åstrand.
Hon anser att staten och lärararbetsgivarna måste lägga upp en medveten kompetensförsörjningsplan som innehåller lönesatsningar, arbetsmiljöåtgärder och rekryteringsstrategier för att få fler att vilja bli och fortsätta vara lärare. Fler måste få möjlighet att kombinera studier och arbete för och förtroendet och tilliten till lärarkåren måste öka. En viktig åtgärd, utöver att öka andelen behöriga gymnasielärare generellt, är förstås att minska ojämlikheten i andelen behöriga lärare i olika delar av landet.

Låt lärare få vara lärare
– Kring skolor med låg andel behöriga behövs det tas ett helhetsgrepp. Rekrytera lärarteam och säkerställ att det finns tillräckligt med kringresurser som förstärkt elevhälsa, socialpedagoger, administrativt stöd och bra it-lösningar, så lärarna får ägna sig åt det som gynnar elevernas kunskapsutveckling. Skolor kan bli bättre på att attrahera behöriga lärare genom att visa att man värnar om sina lärare och värderar dem högt. Satsa på bra ledarskap, utvecklad arbetsorganisation, låt lärare få vara lärare och fortsätta utvecklas i sitt yrke, säger Johanna Jaara Åstrand.

På Staffangymnasiet hålls bildningstanken högt

Mats Olsson, lärare i idrott, biologi och kemi och Heléne Berglund, lärare i matematik och fysik på Staffangymnasiet. Foto: Peter Engström
Mats Olsson, lärare i idrott, biologi och kemi och Heléne Berglund, lärare i matematik och fysik på Staffangymnasiet. Foto: Peter Engström

Ett kunnigt kollegium, stark kunskapskoncentration, motiverade elever och en bygd som är stolt över sitt gymnasium. Viktiga hörnstenar för Staffangymnasiet, en skola inom Hälsinglands Utbildningsförbund som strävar efter att hålla många dörrar öppna till sina elevers framtid.

Staffangymnasiet är en anrik skola som alltid hållit bildningstanken högt. Det säger Mats Olsson, lärare i idrott, biologi och kemi, som menar att den tanken närmast sitter i väggarna.
– Vi är en inte en skola där allt duger, tvärtom! Vi har förväntningar på eleverna och de har förväntningar på oss.
Mats har arbetat på Staffangymnasiet sedan 1992. En lång tid som kantats av stor variation och yrkesmässig utveckling.
– Som idrottslärare har jag till exempel haft förmånen att arbeta mot idrottsgymnasium och jobba både med teoriundervisning och fys-träning. Verksamheten har även bioteknik i utbudet. Det gör att jag även som biologilärare utvecklas av undervisningens ständigt nya utmaningar.
Staffangymnasiet är en av få gymnasieskolor i Sverige som erbjuder kursen i bioteknik och har investerat i det senaste för att bedriva studier inom bioteknik, mikrobiologi och genteknik.
Mats återkommer till skolans elever som viktiga faktorer för den höga trivseln.
– Som lärare på gymnasiet har man oftast elever som valt de ämnen man undervisar i. De är motiverade och på det klara med att vi lärare är där för deras skull. Tillsammans bildar vi ett team som är på skolan för att lära och lära ut.

Nya utmaningar
Även Heléne Berglund, lärare i matematik och fysik, har lång yrkeserfarenhet. Hon är däremot relativt ny mattelärare på Staffangymnasiet.
– Jag behövde nya utmaningar och möjligheter till utveckling och sökte mig hit för nätt två år sedan.
Med facit i hand kan Heléne konstatera att det var ett riktigt beslut. Utmaningarna liksom den önskade utvecklingen är ständigt närvarande.
– Jag arbetade tidigare på en mindre skola och har nu fått många fler ämneskollegor att hela tiden kunna bolla idéer och funderingar med. Inom matematiken har vi ju också fått nya direktiv om att det ska ingå både programmering och symbolhanterande räknare i undervisningen. Det är mycket nytt att ta in för oss lärare och jag har lärt mig en hel del nya saker på väldigt kort tid, den biten är jätterolig. Dessutom pågår ett stort digitaliseringsprojekt i verksamheten, vilket är spännande.

Stora möjligheter
Staffangymnasiet är en av fyra gymnasieskolor i Hälsinglands Utbildningsförbund. Tillsammans erbjuder de ett brett utbud av utbildningsprogram. För lärarna innebär förbundet bland annat en större intern arbetsmarknad med en mängd olika möjligheter till karriär och utveckling. Ett uppskattat inslag är de gemensamma upptaktsträffarna som inför varje terminsstart samlar pedagoger från förbundets olika verksamheter.
– Det är en fantastisk nivå på de gemensamma dagarna som erbjuder föreläsningar med föreläsare som till exempel Carolina Klüft. Den möjligheten hade inte funnits för en enskild skola, men nu är det fler som kan dela på resurserna vilket ger större möjligheter till att höja ribban, säger Heléne.

Stor stolthet
På frågan om de kan rekommendera andra lärare att söka sig till Staffangymnasiet blir svaret ett unisont ”absolut”!
– Ja, och det har jag redan gjort eftersom jag är stolt över skolan som är bra rent organisatoriskt och är en verksamhet som prioriterar undervisning vilket märks på många olika sätt, inte minst genom ett stort förtroende för oss lärare. Jag stortrivs, säger Heléne.
Mats flikar in att Staffangymnasiet kanske har en fördel av att ligga i Söderhamn.
– Förutom högskoleutbildningar via CFL är Staffangymnasiet den högsta utbildningsnivå vi har i kommunen och då blir det något som alla i samhället är stolta över och värnar om. En stolthet som går år båda håll; bildningstanken står högt och vi medarbetare jobbar hårt för att våra elever ska ha en bra grund när de lämnar oss.

Klicka här för att hitta lediga jobb inom förbundet.

Hälsinglands Utbildningsförbund

Hälsinglands Utbildningsförbund är ett kommunalförbund som bildats av Bollnäs, Nordanstigs och Söderhamns kommuner. Förbundet driver gymnasie- och vuxenutbildningar för kommunernas invånare, samt ger möjlighet till yrkeshögskola och distansstudier på högskola och universitet. Inom förbundet finns fyra gymnasieskolor: Nordanstigs gymnasium, Staffangymnasiet i Söderhamn, Torsbergsgymnasiet samt gymnasie-särskolan Höghammargymnasiet i Bollnäs, som tillsammans erbjuder ett brett utbud av utbildningsprogram.

Verksamhetschef
Eva Hildebrand
Tel: 010-454 10 12
E-post: eva.hildebrand@hufb.se
www.hufb.se

Kort steg från klassrum till förlag

Liza Greczanik, läro­medelsutvecklare på Studentlitteratur. Foto: Christoffer Lomfors
Liza Greczanik, läro­medelsutvecklare på Studentlitteratur. Foto: Christoffer Lomfors

– Det går att vara kunskapsförmedlare på olika sätt, som lärare i klassrummet, läromedelsförfattare eller som utvecklare av läromedel. Jag stortrivs i min nya roll, säger Liza Greczanik, som efter tio år i läraryrket började som läro­medelsutvecklare på Studentlitteratur.

Det har gått ett år sedan Liza Greczanik lämnade jobbet som lärare i svenska för en tjänst som läromedelsutvecklare på Studentlitteratur i Lund. Ett steg som inte var särskilt långt eftersom Liza under skoltiden började skriva läromedel med fokus på språkutvecklande arbetssätt med hjälp av olika digitala verktyg. Erfarenheter som kommer väl till pass i arbetet som läromedelsutvecklare.
– Jag skrev till exempel ett stort basläromedel i svenska och svenska som andraspråk tillsammans med tre andra författare. När tillfället kom kändes det naturligt att gå över till förlagsvärlden, eftersom jag redan hade nosat på det här yrket från olika håll.
Efter ett år i den nya rollen konstaterar Liza att hon hamnat helt rätt.
– Det som lockade mig var tanken att på heltid få ägna mig åt att skapa produkter som syftar till att utveckla ungdomars språk. Det är ett väldigt stimulerande och kreativt yrke där jag, som älskar det skrivna språket, verkligen har möjlighet att fördjupa mig i ämnet.

”Kopplingen till skolan är en förutsättning för att kunna göra undervisningsnära produkter”

Nära koppling
Läromedelsutveckling handlar i stort om att följa ett läromedel från idé till färdig produkt.
– Jag arbetar till exempel med att spana efter vilka behov som finns hos lärare och elever och med att känna in åt vilket håll de pedagogiska vindarna blåser, för att i nästa steg ta fram passande material. En stor del av arbetet är också att hålla kontakt med alla som ingår i projektet samt att läsa och ge feedback på manus.
På frågan om Liza kan rekommendera andra lärare att följa hennes exempel blir svaret ”Ja, absolut!”.
– Det är ingen slump att så många på förlaget har lärarbakgrund och att så många av våra författare är lärare. Kopplingen till skolan är en förutsättning för att kunna göra undervisningsnära produkter. För mig är det väldigt trevligt att jag trots yrkesbytet inte har lämnat klassrummet. Jag finns ju kvar där, men i en annan skepnad, kan man säga. Att utveckla läromedel som bidrar till lärande känns väldigt meningsfullt.

Vattenfall startar gymnasium i Forsmark

Christer Norström, Lotta Henrysson och Fredrik Jansson. Foto: John Ash Redforsen
Christer Norström, Lotta Henrysson och Fredrik Jansson. Foto: John Ash Redforsen

– Vår ambition är att skapa Sveriges bästa teknikutbildning. Närheten till kärnkraftverket i Forsmark och kopplingen till Vattenfalls verksamhet kommer att ge lärare och elever helt unika utbildningsmöjligheter, säger Lotta Henrysson, HR-ansvarig för Vattenfall i Sverige.

Energibranschen har ett stort behov av tekniker, civilingenjörer och högskoleingenjörer. Som ett led i arbetet med att framtidssäkra kompetensförsörjningen gör Vattenfall nu en långsiktig satsning i form av etableringen av Vattenfallgymnasiet i Forsmark.
– Ett nytt gymnasium är viktigt både för Vattenfall i allmänhet och energibranschen i synnerhet, säger Lotta Henrysson.
Det nya Vattenfallgymnasiet är en ambitiös nysatsning med grunden i nuvarande Forsmarks skola som varit framgångsrik under många år sedan starten för drygt 30 år sedan. Nu bidrar Vattenfall till en verksamhet som kommer att drivas som ett fristående bolag lett av entreprenören Fredrik Svensson som driver redan väletablerade ABB Industrigymnasium med skolor i Ludvika och Västerås.

Höga ambitioner
En av ambitionerna med det nya gymnasiet är att Vattenfall vill att fler ska intressera sig för, och utbilda sig inom, teknik- och naturvetenskapliga ämnen. Det kommer på sikt även att leda till säkrad kompetens för Vattenfall i framtiden. Just närheten till Vattenfalls verksamheter i området ska ge Vattenfallgymnasiets elever en inblick i energi- och kärnkraftsbranschen.
– Vi tar med det arv som finns i form av en välfungerande verksamhet i Forsmarks skola och gör det till något ännu bättre, säger Christer Norström, VD ABB Industrigymnasium och tillträdande VD för Vattenfallsgymnasiet.
Fredrik Jansson, nuvarande rektor för Forsmarks skola, ser fram emot att komma igång med den nya verksamheten på allvar.
– Att Vattenfall går in och stöttar utbildningen i form av ett gymnasium ger en rad fördelar som till exempel tillgång till intressanta gästföreläsare, spännande projektarbeten och studiebesök. Till viss del är det en befintlig verksamhet som övergår i en ny, men vi ser det som en nystart, säger Fredrik Jansson.
Om allt går planenligt kommer den första elevkullen att börja på det nya gymnasiet hösten 2020, men skolan kommer att ha intag till Forsmarks skola redan under 2019.

Synergier
Lotta Henrysson påpekar att energibranschen har en enorm utmaning i att säkra framtida kompetens.
– För vår del är detta ett initiativ för att bidra till att branschen och framförallt Vattenfall ska få bättre möjligheter att fortsätta arbeta mot målet, en fossilfri framtid för kommande generationer.
Christer Norström påpekar att Vattenfallgymnasiets båda systerskolor i Ludvika och Västerås också har ett starkt fokus på teknik och energifrågor.
– Siktet är inställt på att finna synergier mellan de tre olika skolorna och utveckla nya undervisningsformer där elever jobbar ihop över skolgränserna både i fysisk mening och med hjälp av digitala verktyg.

Bra lärmiljö
Forsmark erbjuder också en mycket bra lärmiljö.
– Jag är mycket imponerad av lärarna. Det är ovanligt att gymnasieskolor har disputerade lärare, vilket finns här i både fysik och kemi. Våra industrigymnasier har en erkänt unik kompetensmiljö och vi har historiskt sett haft lätt att rekrytera kompetenta lärare vilket beror på att vi har bra elever och bra kollegium. Vattenfallgymnasiet blir ett utmärkt tillskott i verksamheten, säger Christer Norström.
Han påpekar även det faktum att Sverige befinner sig urbaniseringens tidevarv där stora delar av befolkningen flyttar in till de större städerna samtidigt som det finns ett allt större behov av lite lugnare studiemiljöer.
– Här finns en fantastisk miljö med gamla byggnader och en magisk natur i kombination med en hightech-utbildning och toppmodern teknologi. Det är en inkluderande miljö där elever och lärare trivs och kan utvecklas både i sin kompetens och på ett personligt plan.

Vattenfallgymnasiet i Forsmark

Under förutsättning att erforderliga beslut tas planerar Vattenfallgymnasiet att starta sina utbildningar i Forsmarks bruk i Östhammar till höstterminen 2020. Skolan kommer att rikta sig till elever från hela landet, med ett elevboende i anslutning till skolan i den vackra bruksmiljön. Vi kommer att erbjuda utbildning av hög klass med energiprofil inklusive ett fjärde yrkesinriktat år på teknikprogrammet. Vattenfallgymnasiet tar över verksamhet, traditioner och erfarenhet från Forsmarks skola som verkat sedan 1987.

Forsmarks skola / Vattenfallgymnasiet
Forsmarks bruk
71 742 94 Östhammar
Tel: 0173-826 00
E-post: info@forsmarksskola.se, info@vattenfallgymnasiet.se

Rektor Fredrik Jansson
Tel: 0173-826 02, 070-799 38 47
E-post: fredrik.jansson@forsmarksskola.se

Öka genom­strömningen i skolan

Åsa Fahlén, förbundsordförande för Lärarnas riksförbund. Foto: Rikard Westman
Åsa Fahlén, förbundsordförande för Lärarnas riksförbund. Foto: Rikard Westman

Ett mer riktat ekonomiskt stöd som baseras på elevernas socio­ekonomiska bakgrund och intagningspoäng till gymnasieskolan kan bidra till en mer jämlik gymnasieskola. Ett sådant stödsystem kan även öka genomströmningen av elever och bidra till att fler tar en gymnasieexamen. Det anser Åsa Fahlén, förbundsordförande för Lärarnas riksförbund.

– Elevernas möjligheter att fullfölja ett gymnasieprogram har ett starkt samband med de resurser de har med sig när de börjar gymnasieskolan. För att jämna ut klyftorna mellan olika gymnasieskolor och bidra till en mer jämlik skola vill vi se ett ekonomiskt likvärdighetstillskott riktat mot just gymnasieskolan, säger Åsa Fahlén, förbundsordförande för Lärarnas riksförbund.
Gymnasieskolan går mot en ökad regionalisering. Det finns redan ett utredningsunderlag om hur statens skolmyndigheter kan regionaliseras. Den utredningen passar väl samman med en regionaliserad gymnasieskola, där staten skulle kunna ta ett större ansvar. Utöver finansieringen handlar det om dimensionering av utbildningsinriktningar och skolenheter. Överetableringar är mycket dyra, inte bara för samhället, liksom att underetablering leder till arbetskraftsbrist.
– Det är viktigt att arbetsmarknadens behov blir en del av styrningen, inte endast elevintresset. Kommunerna kan inte själva klara gymnasieskolans dimensionering och finansiering, utan det behövs en aktör som tar ett helhetsansvar, säger Åsa Fahlén.

Baseras på intagningspoäng
– En statlig medfinansiering som baseras på elevernas olika förutsättningar har potential att öka genomströmningen och höja kunskapsresultaten. Ett och samma gymnasieprogram kan attrahera vitt skilda elevgrupper i olika kommuner och friskolor. Det måste finansieringen till viss del ta hänsyn till, säger Åsa Fahlén.
Hon anser att den här typen av finansiering, som enligt förbundet bör fungera som ett tillskott utöver gymnasieskolornas grundfinansiering, då gymnasieskolan, precis som grundskolan är underfinansierad. I grundskolan talar man om sex miljarder i likvärdighetsfinansiering och förbundet vill gärna se en motsvarande modell även i gymnasieskolan.
För att den här finansieringsformen ska bli verklighet krävs ett regeringsbeslut. Åsa Fahlén hoppas att den pågående regeringsutredningen om framtidens gymnasieskola ska ta upp frågan och landa i samma slutsats som Lärarnas riksförbund.
– Man bör även inkludera vuxenutbildningen i den här finansierings- och dimensioneringsformen, vilket kan leda till en tätare kontakt mellan gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Den här typen av statlig finansiering kan göra det möjligt för lärare på gymnasieskolor där behoven är som störst att ha mindre elevgrupper med ökade möjligheter till stödinsatser. Det kan i sin tur bidra till att attrahera fler behöriga lärare till gymnasieskolor och program med låga intagningspoäng, säger Åsa Fahlén.

Framgångsrik samverkan på Nösnäsgymnasiet

Anders Johansson, UF-lärare, Hanna Dahlberg Källeskog, skolbibliotekarie och Ronnie Johansson, lärare på Teknikcollege på Nösnäsgymnasiet. Foto: Anders Nicander
Anders Johansson, UF-lärare, Hanna Dahlberg Källeskog, skolbibliotekarie och Ronnie Johansson, lärare på Teknikcollege på Nösnäsgymnasiet. Foto: Anders Nicander

På Nösnäsgymnasiet i Stenungsund råder en utpräglad samverkanskultur som genomsyrar hela verksamheten. Samverkanskulturen har bland annat resulterat i flera utmärkelser för skolans arbete med Ung Företagsamhet, ett lyckosamt och nära samarbete mellan skolbiblioteket och arbetslagen samt ämnesöverskridande projektarbeten.

– Sedan flera år tillbaka har vi ett nära samarbete med skolans arbetslag. Vi har ofta en tydlig plan för när vi ska komma in i undervisningen och hur vår samverkan kan bidra i olika kursmoment. Vi har bland annat haft ett nära samarbete med lärarna i det ämnesöverskridande digitaliseringsprojekt som genomförts, säger Hanna Dahlberg Källeskog, skolbibliotekarie på Nösnäsgymnasiet.
Framgångsfaktorn för såväl UF-satsningen som digitaliseringsprojekten och samverkan mellan arbetslag och skolbiblioteket är att det finns strategiska beslut från ledningsnivå på att Nösnäsgymnasiet ska fokusera på dessa tre områden.

Temaarbete engagerar många
– Inom ramen för Teknikcollege får eleverna varje år arbeta med ett digitaliseringstema. Vi har valt att genomföra det som ett externt projekt som inkluderar alla lärare i någon form. Första året var temat nätverkssäkerhet, därefter automation och robotar och årets tema är källkritik. Där samarbetar vi bland annat med skolbibliotekarierna. Temat avslutas alltid med en stor mässa där eleverna får redovisa sitt arbete. Det här är något av det roligaste jag gjort under min lärarkarriär, jag är verkligen stolt över vårt temaarbete, säger Ronnie Johansson, lärare på Teknikcollege.
Nösnäsgymnasiet utsågs 2019 till årets Ung Företagsamhetsskola.
– De senaste tre åren har varit väldigt framgångsrika för oss i UF-sammanhang. Ju bättre det går, desto fler pratar om UF på skolan. Nyckeln till att det går så bra är återigen samverkan, vi har bland annat involverat svensklärare och bildlärare i elevernas UF-arbete, säger Anders Johansson, UF-lärare.
– En faktor som bidragit till att det går så bra för våra UF-elever är att de har bra stöd i form av externa rådgivare från det lokala näringslivet. Vi har även blivit bättre på att stödja UF-eleverna rent praktiskt, bland annat i form av en UF-verkstad. Med UF-undervisningen hjälper vi eleverna att nå såväl programmål som examensmål, säger Anders Johansson.

Kollegial samverkan
Den ämnesöverskridande samverkanskulturen bidrar till att eleverna på Nösnäsgymnasiet inhämtar nya kunskaper utifrån ett större sammanhang och dessutom får en röd tråd i sin utbildning.
– För oss lärare är det roligt och utvecklande att arbeta på en skola där ämneskunskapen inte är stuprörsbaserad, vilket gör att vi verkligen får till en långsiktig kollegial samverkan, säger Ronnie Johansson.

Klicka här för att hitta lediga tjänster i Stenungsunds kommun

Stenungsunds kommun

Nösnäsgymnasiet är en kommunal gymnasieskola med cirka 1200 elever och 160 anställda. Här finns ett stort utbildningsutbud, många möjligheter, kompetens och engagemang.

Nösnäsgymnasiet
Gymnasievägen 2
444 47 Stenungsund
Tel: 0303-73 80 80
expedition.nosnas@stenungsund.se
www.stenungsund.se

Viktigt att ligga steget före

Thomas Winqvist, chef för Hälsinglands Utbildningsförbund. Foto: Johan Löf
Thomas Winqvist, chef för Hälsinglands Utbildningsförbund. Foto: Johan Löf

– Samarbete är A och O för att säkra regionens kompetensförsörjning. Det säger Thomas Winqvist, chef för Hälsinglands Utbildningsförbund, där kompetensmäklarnas täta kontakter med näringslivet hjälper förbundets utbildningssamordnare att ligga steget före.

I Hälsingland finns ett dynamiskt näringsliv med spännande verksamheter där många står inför både expansion och generationsskiften, så här finns goda möjligheter för framtida jobb. Med det följer även utmaningar, inte minst för Hälsinglands Utbildningsförbund.
– En av våra största utmaningar är den framtida kompetensförsörjningen. Det handlar om att få fram utbildningsplatser som möter det omgivande samhällets behov, men även om att göra våra utbildningar attraktiva, säger Thomas Winqvist.
För att klara det arbetar utbildningsförbundet på bred front med olika insatser.
– När det gäller gymnasieskolan har vi bland annat programråd. Där träffar skolans företrädare representanter från näringslivet för att se till att vi tillhandahåller utbildningar som i nästa steg leder till jobb. En viktig del i arbetet är att politikerna är med på tåget och får förstahandsinformation, både om hur läget ser ut och hur vi möter situationen.

”Dagens skolfrågor är så pass komplexa att du måste vara större och arbeta över kommungränserna för att få till det på ett bra sätt”

Samarbete
Thomas Winqvist berättar att förbundet även har kompetensmäklare som har till uppgift att vara ute på företagen och inventera kommande rekryteringsbehov.
– Denna information sammanställer vi sedan tillsammans med övriga kommuner i regionen och får på så vis fram en helhetsbild. Vi anordnar även branschträffar tillsammans med arbetsförmedling och Region Gävleborg för att se till att vi utbildar rätt och får fram den kompetens som efterfrågas av olika sektorer.
Han konstaterar att utbildningsförbundet i sig är produkten av ett samarbete mellan tre kommuner.
– Dagens skolfrågor är så pass komplexa att du måste vara större och arbeta över kommungränserna för att få till det på ett bra sätt. Viktigt är också att kompetensutveckla vår egen verksamhet i syfte att vara en attraktiv arbetsgivare och kunna erbjuda inte bara bra anställningsvillkor utan även goda karriär- och utvecklingsmöjligheter. Det tror jag kommer att bli allt viktigare framöver.

Samarbete och kvalitet i Kristianstad

Tony Ivarsson och Annika Löfgren, rektorer på Christian 4:s gymnasium i Kristianstad. Foto: Daniel Larsson
Tony Ivarsson och Annika Löfgren, rektorer på Christian 4:s gymnasium i Kristianstad. Foto: Daniel Larsson

I över 20 år har Christian 4:s gymnasium i Kristianstad lockat elever och lärare med sin kreativa och samarbetsinriktade skolmiljö. Idag sker nya, spännande satsningar, både här och inom skolan generellt i hela kommunen.

Christian 4:s gymnasium, eller kort och gott C4, har sedan starten i mitten av 90-talet haft estetisk profil. Under detta läsår har de befintliga inriktningarna på Estetiska programmet: Bild och formgivning, Estetik och media, Musik samt Teater kompletterats med spetsutbildning i musik i samverkan med Musikhögskolan i Malmö. Dessutom har det tillkommit två helt nya program: Handels- och administrationsprogrammet samt Hotell- och turismprogrammet.
– Vi skapar en större bredd genom att erbjuda yrkesförberedande program vid sidan av de högskoleförberedande programmen. Det är ett sätt att möta behovet av fler gymnasieplatser nu när elevkullarna växer. Att expandera C4 är en viktig del av visionen för de kommunala skolorna, berättar Annika Löfgren, som är en av gymnasiets två rektorer och har ansvar för de nya programmen.

Nya program i höst
I höst blir utbudet på C4 ännu bredare, när de Naturvetenskapliga och Samhällsvetenskapliga programmen med estetisk profil drar igång. Till att börja med blir det två små klasser med 15 elever vardera och elevantalet kommer sedan att utökas successivt.
De nya programmen kommer även att erbjuda estetiska ämnen, handel eller turism som individuella val och blir på så sätt välintegrerade i C4:s övriga verksamhet. Det blir kommunens första satsning på SA- och NA-program med estetisk profil. Annika Löfgren och hennes kollega Tony Ivarsson, som är rektor för Estetiska programmet på C4, ser framför sig hur de olika programmen kommer att samverka och skapa nya impulser på skolan.
– C4 har en lång tradition av samarbete över program- och ämnesgränserna. Det är en av de stora fördelarna här, att man tar tillvara alla chanser som finns för att samverka med varandra och tänka nytt tillsammans. Lärarna jobbar ofta gemensamt i olika typer av ämnesöverskridande projekt, där de olika ämneskompetenserna berikar varandra. Det är ett sätt att undervisa och utnyttja varandras kompetens som föder nya idéer och som både lärare och elever uppskattar mycket, säger Tony Ivarsson.
Annika håller med och tillägger:
– Vi tummar inte på kvaliteten på något av programmen. De har sin specifika inriktning, men det kollektiva lärandet höjer allas kompetens och är väldigt inspirerande. Dessutom avlastas lärarna på ett positivt sätt när de kan arbeta tillsammans.

Kraftsamling för skolan
I Kristianstad kommun påbörjas nu en kraftsamling för samtliga kommunala skolor på såväl grundskole- som gymnasienivå för att möta dagens och framtidens utmaningar. Inte minst står digitalisering och det systematiska kvalitetsarbetet i fokus. Bland annat kommer satsningen ”Framgångsrik undervisning” som tar ett samlat grepp för att höja elevernas måluppfyllelse och öka likvärdigheten i skolan. Satsningen är bred och utgår från de enskilda skolornas identifierade behov.
– Det händer väldigt mycket i skolorna i Kristianstads kommun just nu. Vi får stark stöttning av huvudmannen och det systematiska kvalitetsarbetet är verkligen i fokus i såväl grundskolan som gymnasiet och integrerat i allt vi gör. En viktig fråga är att lärare ska ha en rimlig arbetsbelastning, säger Annika.

Populär skola
Christian 4:s gymnasium är en populär skola, både att arbeta på och bland eleverna. Många ungdomar reser från andra kommuner för att gå här och när C4 rekryterar är intresset bland lärare stort. Den kreativa andan, det öppna klimatet och starka gemenskapen mellan personal och elever uppskattas. Därför har C4 haft lätt att hitta högkvalificerade lärare, som i sin tur gör skolan ännu mer attraktiv. Annika och Tony ser nu fram emot att fortsätta att utveckla skolan och välkomna nya kullar till befintliga och kommande program.
– Med sitt utökade programutbud blir C4 också en god representant för Kristianstads kommun, som har ett väldigt rikt kulturliv och långa anor som handelsplats. Kristianstad är dessutom centrum för turism i hela norra Skåne, säger Tony.
– Kultur, handel och turism är det som knyter ihop våra program och genom sitt sätt att interagera med samhället i stort blir nu undervisningen på C4 ännu mer relevant och spännande.

Här hittar du alla våra lediga jobb. Vill du vara med och göra skillnad?

Kristianstads kommun

I Kristianstad kommun finns fem kommunala gymnasieskolor som erbjuder de flesta nationella program och inriktningar. Gymnasieskolorna samarbetar med högskolor och universitet i bland annat Kristianstad, Lund och Malmö, samt med såväl det lokala som det nationella näringslivet. I kommunen sker nu en stor satsning på skolan med fokus på det systematiska kvalitetsarbetet. Här finns många spännande karriärmöjligheter för dig som är lärare!

Läs mer på: www.kristianstad.se

Lärarna stannar – ett kvitto att lita på

Jens Eriksson, chef för AcadeMedias gymnasiesegment. Foto: Johan Marklund
Jens Eriksson, chef för AcadeMedias gymnasiesegment. Foto: Johan Marklund

Som norra Europas största privata utbildningsföretag har AcadeMedia ett stort ansvar att bidra till den svenska skolans utveckling. Det menar Jens Eriksson, chef för AcadeMedias gymnasiesegment. Systematiskt kvalitetsarbete och en öppen dialog med andra aktörer är viktiga redskap i arbetet.

AcadeMedia är verksamt inom förskola, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning i Sverige, Norge och Tyskland. Företaget driver 141 gymnasieskolor spridda över hela landet, med sammanlagt över 132 000 elever.
– Det finns många fördelar med vår storlek. Vi har resurser att arbeta långsiktigt och uthålligt och ett brett dataunderlag för att säkerställa kvaliteten. Med storleken följer också ett samhällsansvar. Därför arbetar vi väldigt transparent och i ständig dialog med andra aktörer, både offentliga och privata. Vi bidrar med allt från statistik och förfinade mätmetoder till att ta emot ett stort antal lärarstudenter från universitet och högskolor, säger Jens Eriksson.

Lära av varandra
Det systematiska kvalitetsarbetet är i ständigt fokus på AcadeMedia. Viktiga delar är att jämföra olika enheters elevresultat och utifrån dessa se vad som fungerar i praktiken, och att inspireras av goda exempel.
– Det kollegiala lärandet är en stor del av vårt kvalitetsarbete. Vi har 3 500 medarbetare i gymnasieskolan och tack vare det kan vi fånga upp impulser från många olika håll, hitta och sprida goda exempel, och skapa en positiv utveckling för hela koncernen, säger Jens Eriksson.
En del i gymnasiets gemensamma strategier är Närvarolyftet, en systematisk modell som erbjuder stöd till huvudmän och skolor. Projektet ska på ett strukturerat sätt mäta elevernas frånvaro och analysera vilka framgångsfaktorer som finns på skolor där närvaron är hög.
– Skolan är en komplex verksamhet, men en sak är uppenbar – eleverna måste delta i undervisningen för att lära sig något. Ett problem i Sverige är att frånvaron ökar. Inom ramen för Närvarolyftet processleds våra skolor i att etablera en systematisk närvarokultur. Vi börjar med ett makroperspektiv och samlar in data och aktuell kunskap och kokar sedan ner detta till detaljnivå, där vi lyfter framgångsexempel. Det kan i vissa fall röra sig om så enkla åtgärder som nya morgonrutiner med korridorcoacher och frukost på skolan eller sättet eleverna ska sjukanmäla sig, säger Jens Eriksson.

”Som ett modernt utbildningsföretag gör vi vårt yttersta för att medarbetarna ska trivas och vilja stanna kvar”

Attraherar kompetens
En stor utmaning för den svenska skolan är kompetensförsörjningen. Sektorn präglas av en hög personalomsättning och enligt SKL behövs 187 000 nya lärare fram till 2031. Jens Eriksson framhåller att kompetensutveckling, starka professionella nätverk och tydliga karriärvägar för lärare med bland annat chefs- och mentorprogram är viktiga inslag för att attrahera och behålla personal. I kraft av sin storlek kan AcadeMedia också erbjuda alternativa jobb inom koncernen för den som vill pröva något nytt.
– Som ett modernt utbildningsföretag gör vi vårt yttersta för att medarbetarna ska trivas och vilja stanna kvar, fast kanske i en annan funktion eller på en annan skola. Vi har lyckats få ner personalomsättningen, nu flyttar medarbetarna i större utsträckning inom koncernen istället.
Digitalisering är också avgörande för att lösa kompetensförsörjningen, menar Jens Eriksson. Han betonar att det inte handlar om att ersätta lärare med laptops, utan att effektivisera exempelvis administration så att resurser kan läggas på undervisningen istället. Digitala verktyg i undervisningen kan ge eleverna nya perspektiv och hjälper ofta eleverna att omsätta idéer i text och bild.
– Digitalisering ger också möjlighet till högkvalitativ fjärrundervisning i smala ämnen som endast ett fåtal elever vill läsa eller där det råder lärarbrist. Det ger fantastiska möjligheter att stärka utbildningen och öka valfriheten. Det gäller att utnyttja digitalisering klokt.

Harvard på svensk mark?
Jens Eriksson framhåller att friskole­sektorn har bidragit till en större mångfald och att nytänkande är en del av friskolornas arv.
– Många friskolor grundades för att fylla ett speciellt behov och har verkligen vitaliserat skolsektorn. Tyvärr har debatten ibland varit förenklad och politiserad. Friskolor utgör 20 procent av gymnasierna i Sverige och det är orimligt att de ibland får bära hela ansvaret för de fallande resultaten. Jag hoppas att detta synsätt är på väg att ändras och att vårt viktiga bidrag synliggörs. Idag är systemet ofta till friskolornas nackdel och det finns mycket kvar att göra för att skapa likvärdiga villkor mellan kommunala skolor och friskolor.
Inför framtiden vill Jens Eriksson gärna se ett ökat internationellt samarbete.
– Nästa steg är att Sverige blir en del av den internationella utbildningsvärlden. Skolsverige är ganska slutet och utländska aktörer skulle kunna bidra på ett väldigt positivt sätt. Tänk vad spännande om Harvard eller MIT slog upp portarna i Sverige!

AcadeMedia

Idag har AcadeMedia totalt 141 gymnasieskolor från Ystad till Luleå under följande namn:

• Designgymnasiet
• Didaktus
• Drottning Blankas Gymnasieskola
• Framtidsgymnasiet
• Hagströmska Gymnasiet
• Hermods Gymnasium
• Internationella hotell- och restaurangskolan
• Klara Teoretiska Gymnasium
• LBS Kreativa Gymnasiet
• NTI Gymnasiet
• Plusgymnasiet
• Praktiska Gymnasiet
• ProCivitas Privata Gymnasium
• Rytmus Musikgymnasium

Jobba kreativt och nära verkligheten på Grillska i Västerås

Ebba Nilsson går tredje året på det ekonomiska programmet, Stefan Remne, rektor och Lotten Jyrell, lärare i samhällsvetenskap och förstelärare i digitalisering på Grillska gymnasiet i Västerås. Foto: Pia Nordlander, BildN
Ebba Nilsson går tredje året på det ekonomiska programmet, Stefan Remne, rektor och Lotten Jyrell, lärare i samhällsvetenskap och förstelärare i digitalisering på Grillska gymnasiet i Västerås. Foto: Pia Nordlander, BildN

Vill du arbeta med verklighetsnära undervisning, som bygger på en stark och tydlig värdegrund och där elever och lärare jobbar tillsammans i nära team?
Välkommen till Grillska Gymnasiet i Västerås. Här genomsyras hela verksamheten av respekt, medmänsklighet och samhällsengagemang.

– Våra värderingar är djupt rotade i alla, från skolledning till lärare och elever. Det stärker mig verkligen som lärare, säger Lotten Jyrell, lärare i samhällsvetenskap och förstelärare i digitalisering.
Grillska Gymnasiet i Västerås är en av sex gymnasieskolor i Mälardalen som drivs av Stadsmissionens Skolstiftelse. Det är en idéburen organisation utan vinstuttag. En grundpelare i verksamheten är tanken att en likvärdig och högkvalitativ utbildning, tillgänglig för alla, är en förutsättning för en inkluderande demokrati och engagerade samhällsmedborgare. Delaktighet, både i skolan och i det omgivande samhället är centralt i pedagogiken.
– Det var ett av de viktigaste skälen för mig att börja jobba här. Vi har ett väldigt starkt engagemang i samhället och starka nätverk utanför skolan, exempelvis med Ung Företagsamhet och det lokala näringslivet. Det här verklighetsbaserade sättet att arbeta präglar alla ämnen och det är väldigt kul att som lärare få flytta kunskapsinhämtandet utanför klassrummet, säger Lotten.

Sedd och respekterad
Ebba Nilsson, som går tredje året på ekonomiprogrammet håller med. Hon sökte sig till Grillska Gymnasiet i Västerås för att hon ville ha en skola med hög kvalitet och starka värderingar, där hon skulle kunna få utlopp för sitt samhällsintresse.
– Som elev känner man sig alltid sedd och respekterad här och det finns alla möjligheter att på ett praktiskt plan få jobba med sådant som man brinner för. Vi har ofta projekt och temadagar i samarbete med lokala aktörer av olika slag och det kan gälla allt från ideella organisationer till företag, säger Ebba och tillägger att hennes båda extrajobb är ett resultat av kontakter hon skaffat sig tack vare att skolan arbetar på det här viset.

Elever växer
Med sina knappt 400 elever är Grillska Gymnasiet i Västerås inte större än att de flesta känner varandra. Det är en lugn och trygg miljö, där eleverna får studiero och kan utvecklas i sin egen takt.
– Lika viktigt som en god skolgång är att eleverna ska klara sitt liv efter att de gått här. Här på Grillska i Västerås ser vi verkligen hur våra elever växer och får både självkännedom och kunskap om samhället och världen. Jag brukar säga att det viktigaste inte är att bli något utan att bli någon. Vi arbetar aktivt för att våra elever ska tro på sig själva och sin förmåga, säger rektor Stefan Remne.
Förutom stark stöttning och uppmuntran från de vuxna i skolan har Grillska Gymnasiet även ett starkt fokus på en bra elevhälsa och hälsofrämjande arbete.
– Om man behöver stöd är det alltid lätt att få och det finns många olika personer man kan vända sig till. Jag upplever verkligen att alla bryr sig väldigt mycket om hur man mår och att man ska lyckas med studierna, säger Ebba.

Starka team
Kollegialt lärande är viktigt på Grillska Gymnasiet och lärarkollegiet arbetar i tätt sammansvetsade team, över ämnes- och disciplingränserna. Det finns också starka nätverk med övriga gymnasieskolor inom Stadsmissionens Skolstiftelse, som alla vilar på samma värdegrund. Gymnasierna driver ett gemensamt utvecklingsarbete, för att ständigt förbättra kvaliteten och skapa likvärdighet mellan skolorna.
Hela verksamheten på Grillska Gymnasiet i Västerås präglas av en stark vi-känsla, menar Stefan och Lotten. Medarbetarna arbetar med stöd av skolstiftelsens pedagogiska modell mot ett gemensamt mål, och varje lärare kan verkligen göra skillnad i elevernas liv.
– Vi finns ju här för eleverna och det är tydligt i allt vi gör. Hela teamet är väldigt lösningsfokuserat och det är en genomgående inställning bland alla som arbetar här att vi ska möta varje enskild elev på ett bra sätt, säger Stefan. Lotten instämmer och lägger till:
– Om man vill röra sig inom en snäv bekvämlighetszon är detta kanske inte rätt arbetsplats. Vill man däremot jobba lite utanför den vanliga lärarrollen, kreativt, empatiskt och nära verkligheten så finns ingen bättre skola att arbeta på.

Jobba i Stadsmissionens Skolstiftelse, klicka här för mer information och ansökan

Grillska Gymnasiet i Västerås / Stadsmissionens Skolstiftelse

Grillska Gymnasiet i Västerås drivs av Stadsmissionens Skolstiftelse och är ett av stiftelsens sex gymnasier i Mälardalen. Skolan erbjuder ekonomiprogrammet, estetiska programmet media, samhällsprogrammet media, samhällsprogrammet beteende, teknikprogrammet IT samt el- och energiprogrammet IT. Det är en trygg miljö som vilar på en stark värdegrund. Stadsmissionens Skolstiftelse är en idéburen organisation och drivs utan vinstuttag.

www.grillska.se