Etikettarkiv: Ämnesbetyg

En majoritet vill införa ämnesbetyg

Åsa Fahlén ordförande för Lärarnas Riksförbund. Foto: Rikard Westman
Åsa Fahlén ordförande för Lärarnas Riksförbund. Foto: Rikard Westman

En undersökning som tidningen Framtidens Karriär – Gymnasielärare låtit göra visar att drygt 60 procent av gymnasie­lärarna vill införa ämnesbetyg. Men kåren är splittrad i frågan.

Tidningen Framtidens Karriär – Gymnasielärare genomförde i början av 2018 en undersökning bland ett slumpmässigt urval av gymnasielärare. En av frågorna rör vilken typ av betygsättning som är att föredra. Resultatet visar att 63 procent av de cirka 500 gymnasielärare som svarat på enkäten vill ha ämnesbetyg, det vill säga införa ett betygssystem som ser till en elevs sammantagna kompetens och prestation i ett ämne under en termin. Resterande, 37 procent, föredrar det nuvarande betygssystemet, där det görs en bedömning av eleven efter varje avslutad delkurs.
–Det resultatet stämmer överens med den bild jag har av lärares önskemål om betygssystem. En majoritet vill införa ämnesbetyg men jag vet att kåren är splittrad i frågan, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Mindre stress och mer fokus
Lärarnas Riksförbund har tagit ställning för ämnesbetyg och Åsa Fahlén ser även personligen flest fördelar med det. Den uppfattningen grundar hon dels på det hon hör från ombud och medlemmar i förbundet och dels på sin egen erfarenhet som gymnasielärare. På den skola hon var verksam innan hon tillträdde som ordförande för Lärarnas Riksförbund, våren 2016, erbjöds den internationella gymnasieutbildningen International Baccalaureate där elevernas betyg till stor del bestäms av slutprov efter två års studier.
– Det är ett tufft program men eleverna kände sig ändå inte lika stressade beroende på att de kunde fokusera på sina mål mer långsiktigt. Jag tror det är lättare att fördjupa sig om betygsättningen inte hela tiden hänger över en. Det gynnar både den psykiska hälsan och möjligheten att inhämta kunskap om man skulle ge ett sammantaget betyg i ett ämne istället för efter varje moment.
Att 37 procent av gymnasielärarna svarar att de vill ha kvar dagens betygsystem för att de är trötta på skolreformer eller rädda för förändringar tror inte Åsa Fahlén är en trolig förklaring till undersökningsresultatet. Ser lärare att något kan ändras till en fördel för eleverna så är man villig att anpassa sig efter det.
– Men det är viktigt att veta hur ett nytt betygssystem skulle kunna utformas. Att bara byta betygsystem och oförändrat behålla dagens kursutformade gymnasieskola skulle inte bli klockrent. Det är många aspekter att ta hänsyn till för att hitta fungerande lösningar. Jag välkomnar regeringens utredning av frågan, säger Åsa Fahlén.

Är du för ämnesbetyg eller kursbetyg?

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av gymnasielärare i Sverige den 5–6 april 2018. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Behövs central reglering av lärarnas arbetstider

Svante Tideman, 1:e vice ordförande, Lärarnas Riksförbund. Foto: Elisabeth Ohlson Wallin
Svante Tideman, 1:e vice ordförande, Lärarnas Riksförbund. Foto: Elisabeth Ohlson Wallin

– Att införa ämnesbetyg istället för kursbetyg kan minska stress hos eleverna, men kommer förmodligen inte att göra så mycket för lärarnas arbetsmiljö. Vi skulle hellre se en central reglering av lärarnas undervisningstid, säger Svante Tideman, 1:e vice ordförande, Lärarnas Riksförbund.

När läroplan 1994 infördes delades samtliga ämnen på gymnasiet in i kurser. Tanken var att eleverna skulle få större möjlighet att påverka sin egen utbildning. Med åren har det visat sig att systemet skapar stor stress för både lärare och elever.
– Fram till 2000 stod det i vårt kollektivavtal att gymnasielärarna hade 504 timmars undervisning på ett år. Fler timmar än så innebar betald övertid, berättar Svante Tideman.
Den paragrafen finns inte längre, vilket i kombination med många kommuners dåliga ekonomi och dagens kurssystem lett till att lärarnas arbetsbörda ökat markant.
– Lärarlönerna är den tunga utgiftsposten i kommunernas skolbudget. För att klara budgeten drar man ner på antalet undervisningstimmar, kanske till 80 timmar för en 100-poängskurs, och låter läraren ta ytterligare en kurs. Men det är samma kunskapsmassa som ska gås igenom vilket sätter stor press på läraren, säger Svante Tideman.
Han påpekar att fler kurser genererar både mer undervisning och mer efterarbete för varje enskild lärare.
– Läraren får mindre tid att uppnå målen. Om det står 100 poäng i kursplanen, då borde det också vara 100 timmar lärarledd tid till eleverna.

Ämnesbetyg
Nu kan det dock bli ändring. Gymnasieutredningen som presenterades hösten 2016 föreslog en återgång till ämnesbetyg vilket kan bli verklighet 2020.
– Det kommer kanske att gynna eleverna som tycker att det är jobbigt att ha ett stort antal kurser och att bli betygsatta många gånger under sin studietid. Men det blir förmodligen inte bättre för lärarna.
En del av lösningen på problemet, menar han, är att komma tillbaka till någon form av central reglering av lärares arbetstid.
– Det budskapet har vi hittills inte lyckats att få gehör för i avtalsförhandlingarna. Vår förhoppning är att staten tar ett större ansvar för skolan i framtiden. För att kunna göra ett ännu bättre jobb som lärare behövs det mer tid för varje elev, inte mindre, fastslår Svante Tideman.