Etikettarkiv: Arbetsmiljö

Många gymnasielärare kan tänka sig att arbeta på mindre orter

Anders Eriksson, verksamhetschef för gymnasieskolan och vuxenutbildningen i Vimmerby.
Anders Eriksson, verksamhetschef för gymnasieskolan och vuxenutbildningen i Vimmerby.

Att arbeta som gymnasielärare på en mindre ort har många fördelar, bland annat att man ofta undervisar färre elever och därmed får en möjlighet att fördjupa relationen med dem. Många gymnasielärare uppskattar också den höga livskvalitet som många mindre orter kan erbjuda.

83 procent av gymnasielärarna kan tänka sig att arbeta på en mindre ort, enligt Framtidens Karriär – Gymnasielärares undersökning. Bra lön, rimlig arbetsbelastning och möjlighet att påverka sin arbetssituation är de faktorer som främst kan öka intresset för arbete på en mindre ort, enligt undersökningen.
– Undersökningsresultatet är glädjande, men jag hade nog föreställt mig att andelen gymnasielärare som kan tänka sig att arbeta på en mindre ort skulle vara något högre. Den som är uppvuxen i en större stad kanske inte vill flytta till en mindre ort för att man även fortsättningsvis vill ha tillgång till storstadens utbud, men för många andra gymnasielärare är nog en mindre ort ett intressant alternativ, säger Anders Eriksson, verksamhetschef för gymnasieskolan och vuxenutbildningen i Vimmerby kommun.

Positivt överraskade
Hans erfarenhet är att gymnasielärare som väljer att söka sig till mindre orter ofta blir positivt överraskade och trivs väldigt bra med att vara verksam i ett mindre sammanhang. På mindre gymnasieskolor är beslutsvägarna ofta kortare, möjligheterna att påverka sin arbetssituation många och sammanhållningen i arbetslaget god.
– Just möjligheten att själv forma sitt arbete, att känna eller åtminstone känna till namnet på alla sina kollegor och att kunna etablera en fördjupad professionell relation med eleverna är faktorer som talar för den mindre ortens. På en mindre ort slipper man ofta långa pendlingstider till och från jobbet eftersom avstånden är små. Närheten till naturen, en bra uppväxtmiljö för barn och ett rikt föreningsliv är andra faktorer som gör att många gymnasielärare trivs på mindre orter, säger Anders Eriksson.

Sammansvetsade arbetslag
Han framhåller att gymnasieskolorna på mindre orter ofta kan erbjuda lika många karriärutvecklingsmöjligheter som skolor på större orter.
– En anledning till att man ofta har mer inflytande över sin vardag, arbetssituation och hela skolans verksamhet på en mindre ort är att avståndet mellan skolledare och lärare är litet. Det är i allmänhet lätt att få kontakt med skolledaren och framföra sina synpunkter och önskemål. Även i arbetslagen är det lätt att göra sin röst hörd eftersom de många gånger är sammansvetsade och småskaliga, säger Anders Eriksson.

Kan du som gymnasielärare tänka dig att arbeta på en mindre ort i Sverige? (färre än cirka 25 000 invånare)
Vilka av följande faktorer anser du ökar intresset för att arbeta inom gymnasieskolan på en mindre ort?

1. Bra lön
2. Rimlig arbetsbelastning
3. Möjlighet att påverka din arbetssituation
4. Bra team/arbetskamrater
5. Bra och nära ledarskap
6. Bra arbetsmiljö
7. Arbetsplats nära hemmet
8. Mindre klasser
9. Närhet till natur och fritidsaktiviteter
10. Möjlighet till vidareutveckling
11. Låg personalomsättning
12. Bra introduktion för nyanställda
13. Annat

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av gymnasielärare i Sverige 9–15 april 2019. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Nära ledarskap utmärker en attraktiv arbetsgivare

Lena Åberg, gymnasiechef i Motala kommun.
Lena Åberg, gymnasiechef i Motala kommun.

Bra lön, ett bra ledarskap, att ingå i ett välfungerande team samt möjligheten att påverka sin egen arbetssituation. Det är de faktorer som främst utmärker en attraktiv arbetsgivare enligt gymnasielärarna som deltog i Framtidens Karriär – Gymnasielärares undersökning.

– Jag är lite förvånad över undersökningsresultatet eftersom jag trodde att administrativ avlastning och förenklad dokumentation skulle rankas högre. Dessa faktorer diskuteras ju så gott som dagligen i det dagliga arbetet, men hamnade relativt långt ner i undersökningsresultatet. Det är inte konstigt att lönefrågan rankas högt, inte minst eftersom lärarbristen tenderar att driva upp löneläget. Däremot är arbetsmiljö i allmänhet lika viktig som lönen, säger Lena Åberg, gymnasiechef i Motala kommun.
En av de främsta konkurrensfaktorerna för en arbetsgivare är, enligt Lena Åberg, en tydlighet i organisationen. Det inkluderar en tydlig struktur för allt från vart man ska vända sig när man behöver hjälp och stöd till en tydlig vision för hela verksamheten.

Kan stärka attraktiviteten
– Vid sidan av rekryteringsarbetet är det självklart viktigt med åtgärder som premierar de erfarna lärarna och får dem att känna sig uppskattade. Gymnasieskolor behöver generellt sett bli bättre på att tillvarata erfarna lärares samlade kompetens. Uppdrag som mentor och handledare, nya ansvarsområden och mer undervisningstid är exempel på åtgärder som kan stärka attraktiviteten för de erfarna lärarna. På så sätt kan man ge nyexaminerade lärare något mindre undervisningstid vilket ger mer tid till introduktion i yrket, säger Lena Åberg.
Hon betraktar även administrativ avlastning, till exempel lärarassistenter, som en viktig åtgärd för att stärka arbetsgivarnas attraktivitet. Kompetensutveckling som är personligt utformad för påfyllnad inom det egna kompetensområdet efterfrågas ofta.
– Undersökningsresultatet överensstämmer med vår bild. Vi vet att lönen är viktig, men ett ledarskap som inbjuder till delaktighet och möjlighet att påverka är minst lika viktigt för många lärare. Regelbunden kompetensutveckling är ytterligare en faktor som ofta rankas högt. Lärarnas svar överensstämmer också väl med de liknande undersökningar som vi genomfört bland rektorer, säger Matz Nilsson, förbundsordförande för Sveriges Skolledarförbund.

”Gymnasieskolor där ledarna sätter stor tillit till lärarnas förmåga att själva utveckla sitt arbete leder i allmänhet till goda resultat”

Struktur för löneutveckling
Utmärkande för en god arbetsgivare är ett ledarskap som skapar delaktighet och ger lärarna möjlighet att utvecklas, ett ledarskap som erbjuder lärarna mycket frihet under ansvar, fortsätter Matz Nilsson.
– Gymnasieskolor där ledarna sätter stor tillit till lärarnas förmåga att själva utveckla sitt arbete leder i allmänhet till goda resultat, vilket genererar attraktivitet. Delaktighet är den främsta nyckelfaktorn, liksom möjligheten att påverka sitt eget arbete, säger Matz Nilsson.
Han anser att arbetsgivare bör satsa på att ge skolledare rätt förutsättningar att utöva ett nära ledarskap, bland annat genom att inte behöva ansvara för alltför många medarbetare. Genomsnittet i Sveriges Skolledarförbund är 37 medarbetare per skolledare.
– Skolledare som ansvarar för så många medarbetare känner sig ofta otillräckliga och hinner inte utöva det nära och stöttande ledarskap med kontinuerlig feedback som så många lärare efterfrågar, säger Matz Nilsson.
Ytterligare en faktor som utmärker en bra arbetsgivare är en välfungerande struktur för löneutveckling och kompetensutveckling. En genomtänkt introduktion för nyanställda lärare är också en avgörande faktor för att attrahera och behålla kompetenta lärare. Drygt hälften av kommunerna erbjuder i dagsläget sina nyanställda lärare ett introduktionsprogram, men Matz Nilsson anser att fler skolor borde satsa på det eftersom det ger så tydliga resultat för såväl attraktionskraften som möjligheten att behålla erfarna lärare.

Kompetensutveckling
– För att behålla erfarna lärare krävs även en god löneutveckling under hela yrkeskarriären. I dagsläget har de mest erfarna lärarna ofta en sämre löneutveckling än sina yngre kollegor eftersom lärarbristen är så påtaglig. Lärare ska inte behöva byta jobb för att få upp sin lön, det är verkligen resursslöseri, säger Matz Nilsson.
Han har suttit med som expert i regeringens skolkommissions utredning om nationella professionsprogram.
– En av våra viktigaste slutsatser var att huvudmännen saknar resurser för att kompetensutveckla lärare i nivå med de behov som finns. Vi vill att staten ska formulera en nationell struktur för kompetensutveckling via de nationella professionsprogrammen. Det skulle ge varje lärare och skolledare möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling under hela sin karriär. Det finns överlag ett stort behov av att lyfta gymnasieskolornas arbete med rekrytering och retention till en mer strategisk nivå. Det finns även ett starkt samband mellan skolornas kvalitetsarbete och kompetensförsörjning, säger Matz Nilsson.

Matz Nilsson, förbundsordförande för Sveriges Skolledarförbund. Foto: Martin Lindeborg
Matz Nilsson, förbundsordförande för Sveriges Skolledarförbund. Foto: Martin Lindeborg
Vilka av följande faktorer kännetecknar en attraktiv arbetsgivare inom gymnasie­skolan? Ange gärna flera.

1. Bra lön
2. Bra ledarskap/uppbackning från rektor
3. Bra team/arbetskamrater
4. Möjlighet att påverka sin arbetssituation
5. Bra psykisk arbetsmiljö
6. Att kunna ägna sig mer åt undervisning
7. Mindre administration
8. Mindre klasser
9. Flexibel arbetstid
10. Bra fysisk arbetsmiljö
11. Möjlighet till kompetensutveckling
12. Motiverade elever
13. Förenklad dokumentation
14. Bra karriär och utvecklingsmöjligheter
15. Bra introduktion för nyanställda

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av gymnasielärare i Sverige 9–15 april 2019. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Var tredje lärare hotad på jobbet

Matz Nilsson, ordförande för Sveriges Skolledarförbund. Foto: Martin Lindeborg
Matz Nilsson, ordförande för Sveriges Skolledarförbund. Foto: Martin Lindeborg

Arbetsklimatet på landets skolor har hårdnat de senaste åren. En så stor andel som 34 procent av gymnasielärarna uppger att de blivit utsatta för hot eller våld i sin yrkesutövning.

Var tredje gymnasielärare har någon gång blivit utsatt för hot eller våld. Det visar en undersökning som tidningen Framtidens Karriär Gymnasielärare låtit göra bland ett slumpvis urval av gymnasielärare under våren 2018. Av de som blivit drabbade anger 90 procent att de blivit utsatta av en elev och 20 procent att de blivit utsatta av en anhörig till en elev.
Resultatet är beklagligt och allvarligt men förvånar inte Matz Nilsson, ordförande för Sveriges Skolledarförbund. Han menar att det skett en dramatisk ökning av hot, våld och otillbörlig påverkan mot både lärare och rektorer under de senaste två åren.

Viktigt med tidigt stöd
I klassrummen kan lärare utsättas för hotfulla situationer i samband med att de tar till disciplinära åtgärder för att få ordning eller vid tillsägelser om elevers beteenden och språkbruk. Att elever och vårdnadshavare motsätter sig lärares betyg och bedömning är ytterligare en orsak som kan ge upphov till hot och våld. Dessutom ökar förtal och smutskastning av skolpersonal i sociala medier.
– När något sådant händer måste skolan agera direkt. All personal måste stå upp för den som blivit utsatt och alla händelser som rör hot eller våld mot yrkesverksamma inom skolan ska polisanmälas, säger Matz Nilsson.
Han tror att det alltmer individualiserade samhället lett till att klimatet på landets skolor hårdnat. Uppfattas till exempel skolprofessionens beslut om en elevs behov av stöd eller kunskapsnivå som fel är det lätt att byta skola, överklaga och smutskasta. Skolan har tappat i pondus som myndighetsutövare. Problemet med hot och våld är därför inte bara en lokal fråga för varje enskild skola utan är en aktuell politisk fråga på nationell nivå.
– Sedan måste det bli kännbart att hota och utsätta skolpersonal för våld eller psykiska kränkningar. Tjänstemannaskyddet måste inkludera lärare och rektorer på samma sätt som blåljuspersonal. Vi har lämnat ett sådant förslag till regeringen och påtalat att frågan kräver en snabb hantering, säger Matz Nilsson.

Har du någon gång blivit utsatt för hot eller våld i din yrkesroll som gymnasielärare?

Jag blev utsatt av en...

Flera lärare har blivit utsatta av flera kategorier, därför är totalsumman över 100%

Fokus på det pedagogiska uppdraget

Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet. Foto: Peter Jönsson
Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet. Foto: Peter Jönsson

Den höga arbetsbelastningen och att alltför många lärare inte ges rätt förutsättningar att fokusera på sitt kärnuppdrag är gymnasieskolans i särklass största arbetsmiljöutmaning. Det anser Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

– Den höga arbetsbelastningen beror i huvudsak på att gymnasielärare tvingas lägga mycket tid på administration som inte stödjer deras kärnuppgift. Bristen på utbildade kollegor bidrar dessutom till att öka många lärares arbetsbörda. De får till exempel ansvara för betygssättning även för elever som de själva inte undervisar, säger Johanna Jaara Åstrand.
Det saknas i dagsläget yrkeskategorier som kan avlasta lärarna med administration och socialt arbete, exempelvis administratörer och socialpedagoger. Många lärare efterlyser även ett ökat stöd från och en närmare samverkan med elevhälsan, exempelvis specialpedagoger och skolsköterskor.
– Vi möter en ökad medvetenhet hos politiker, åtminstone på riksplanet, om vikten av att renodla läraruppdraget, men för merparten av lärarna har det inte inneburit någon skillnad i det dagliga arbetet. En viktig faktor för att förbättra gymnasielärares arbetsmiljö är att säkerställa ett stabilt och kompetent ledarskap. Omsättningen på rektorer är hög på många skolor, säger Johanna Jaara Åstrand.

Välkomnar utredning
Enligt Framtidens Karriär – Gymnasielärares undersökning bland ett slumpmässigt urval av gymnasielärare är 92 procent för ett förstatligande av gymnasieskolan. Johanna Jaara Åstrand tolkar undersökningsresultatet som ett tydligt kvitto på att gymnasieskolans nuvarande styrkedja inte fungerar, vilket genererar kvalitetsbrister och får påtagliga konsekvenser i klassrummen.
– Det är nödvändigt att staten tar sitt ansvar för framtidens gymnasieskola. Vi välkomnar utbildningsdepartementets pågående utredning om staten bör ta ett större ansvar för finansieringen och resursfördelningen samt vilka fördelar en regionaliserad gymnasieskola kan få. Alla kommuner mäktar i dagsläget inte med att erbjuda alla de gymnasieutbildningar som eleverna har rätt till. Ett samlat grepp krävs för att förbättra kvaliteten och stärka elevernas rätt till en bra gymnasieutbildning, säger Johanna Jaara Åstrand.
Hon betonar vikten av att säkra inflytandet från lärare, skolledare, elever och föräldrar om skolans förstatligande ökar.
– Gymnasieskolan behöver ett mer behovsanpassat finansieringssystem, så det är vi glada att det nuvarande utredningsdirektivet omfattar. Samtidigt krävs åtgärder som verkligen gör avtryck i lärarnas vardag, exempelvis att man avlastar dem med arbetsuppgifter som inte kräver lärarkompetens, säger Johanna Jaara Åstrand.

Är du för eller emot ett förstatligande av gymnasieskolan?