Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet. Foto: baraBild
Andelen behöriga gymnasielärare varierar i hög grad mellan landets olika kommuner. Lärarförbundet har sammanställt rapporter om lärarbehörigheten bland gymnasielärare för kommuner, kommunförbund och län i hela landet. På en del gymnasieskolor är andelen behöriga lärare nere på oroväckande låga nivåer, medan andra klarar sig relativt bra.
Rapporten från Lärarförbundet innehåller en analys av utvecklingen i lärarbehörighet i respektive kommun och län. Högst andel behöriga gymnasielärare har Hallands län och lägst andel har Jämtlands län. – Det vi framförallt ser är att det finns väldigt stora skillnader i landet vad gäller antalet behöriga gymnasielärare. Det mest alarmerande med vår kartläggning är att bristen på behöriga gymnasielärare runtom i landet är så pass utbredd. I många län är 20 procent av lärarna i gymnasieskolan obehöriga, i en del län är det ännu fler, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
”Kring skolor med låg andel behöriga behövs det tas ett helhetsgrepp”
Tuffare arbetsbelastning – Konsekvenserna av den här utvecklingen är förstås att det drabbar eleverna och den kvalitet de får i undervisningen. Det påverkar även de behöriga lärarna eftersom de får en tuffare arbetsbelastning när de saknar utbildade kollegor att dela ansvaret med, säger Johanna Jaara Åstrand. Hon anser att staten och lärararbetsgivarna måste lägga upp en medveten kompetensförsörjningsplan som innehåller lönesatsningar, arbetsmiljöåtgärder och rekryteringsstrategier för att få fler att vilja bli och fortsätta vara lärare. Fler måste få möjlighet att kombinera studier och arbete för och förtroendet och tilliten till lärarkåren måste öka. En viktig åtgärd, utöver att öka andelen behöriga gymnasielärare generellt, är förstås att minska ojämlikheten i andelen behöriga lärare i olika delar av landet.
Låt lärare få vara lärare – Kring skolor med låg andel behöriga behövs det tas ett helhetsgrepp. Rekrytera lärarteam och säkerställ att det finns tillräckligt med kringresurser som förstärkt elevhälsa, socialpedagoger, administrativt stöd och bra it-lösningar, så lärarna får ägna sig åt det som gynnar elevernas kunskapsutveckling. Skolor kan bli bättre på att attrahera behöriga lärare genom att visa att man värnar om sina lärare och värderar dem högt. Satsa på bra ledarskap, utvecklad arbetsorganisation, låt lärare få vara lärare och fortsätta utvecklas i sitt yrke, säger Johanna Jaara Åstrand.
Thomas Winqvist, chef för Hälsinglands Utbildningsförbund. Foto: Johan Löf
– Samarbete är A och O för att säkra regionens kompetensförsörjning. Det säger Thomas Winqvist, chef för Hälsinglands Utbildningsförbund, där kompetensmäklarnas täta kontakter med näringslivet hjälper förbundets utbildningssamordnare att ligga steget före.
I Hälsingland finns ett dynamiskt näringsliv med spännande verksamheter där många står inför både expansion och generationsskiften, så här finns goda möjligheter för framtida jobb. Med det följer även utmaningar, inte minst för Hälsinglands Utbildningsförbund. – En av våra största utmaningar är den framtida kompetensförsörjningen. Det handlar om att få fram utbildningsplatser som möter det omgivande samhällets behov, men även om att göra våra utbildningar attraktiva, säger Thomas Winqvist. För att klara det arbetar utbildningsförbundet på bred front med olika insatser. – När det gäller gymnasieskolan har vi bland annat programråd. Där träffar skolans företrädare representanter från näringslivet för att se till att vi tillhandahåller utbildningar som i nästa steg leder till jobb. En viktig del i arbetet är att politikerna är med på tåget och får förstahandsinformation, både om hur läget ser ut och hur vi möter situationen.
”Dagens skolfrågor är så pass komplexa att du måste vara större och arbeta över kommungränserna för att få till det på ett bra sätt”
Samarbete Thomas Winqvist berättar att förbundet även har kompetensmäklare som har till uppgift att vara ute på företagen och inventera kommande rekryteringsbehov. – Denna information sammanställer vi sedan tillsammans med övriga kommuner i regionen och får på så vis fram en helhetsbild. Vi anordnar även branschträffar tillsammans med arbetsförmedling och Region Gävleborg för att se till att vi utbildar rätt och får fram den kompetens som efterfrågas av olika sektorer. Han konstaterar att utbildningsförbundet i sig är produkten av ett samarbete mellan tre kommuner. – Dagens skolfrågor är så pass komplexa att du måste vara större och arbeta över kommungränserna för att få till det på ett bra sätt. Viktigt är också att kompetensutveckla vår egen verksamhet i syfte att vara en attraktiv arbetsgivare och kunna erbjuda inte bara bra anställningsvillkor utan även goda karriär- och utvecklingsmöjligheter. Det tror jag kommer att bli allt viktigare framöver.
Åsa Skaljic, rektor för Vuxenutbildning Söderort i Vårberg. Foto: Gonzalo Irigoyen– Våra elever är motiverade. Lärarna behöver inte lägga tid på att skapa engagemang utan kan från start använda elevernas intresse som ett kraftfullt verktyg i undervisningen. En guldgruva för lärare, säger Sirpa Wahlberg Borgström, rektor för Åsö vuxengymnasium i Stockholm.
Sirpa Wahlberg Borgström, rektor för Åsö vuxengymnasium i Stockholm. Foto: Fredrik Sandin CarlsonÅsö vuxengymnasium är Stockholm stads eget komvux och med sina cirka 10 000 elever per år Stockholms största utbildningsanordnare för vuxenutbildning. Verksamheten har två viktiga huvuduppdrag: reguljär komvuxutbildning och kompetensförsörjning för stadens medarbetare. Undervisningen är till största del lärarledd.
– Vi erbjuder även distansutbildningar men majoriteten av eleverna önskar lärarledd undervisning, säger Sirpa Wahlberg Borgström.
Till skillnad från många andra skolor har Åsö gymnasium inga problem med att rekrytera lärare. Något som Sirpa Wahlberg Borgström kopplar ihop med arbetskulturen som präglas av intresserade och motiverade elever, kollegialt samarbete och engagerade lärare.
– Eleverna har ju själva valt att komma till oss för att de behöver en viss kunskap och är mycket målinriktade. Det möter vi upp med professionella och engagerade lärare. Över 98 procent av våra lärare är behöriga och många har även forskarutbildning med fördjupade ämneskunskaper.
Verksamheten inväntar en ny stor målgrupp genom de nyanlända som efter SFI vill fortsatt läsa inom komvux.
– Här har vi precis startat en stor utbildningssatsning där samtliga medarbetare, alla lärare, administration, skolledning och stödverksamhet ska få en utbildning i andraspråksinlärning. Utbildningen sker i samarbete med Göteborgs universitet och innehåller 7,5 poäng i svenska som andra språk, vilket ger nya möjligheter. Eleverna kommer ju inte hit tomma; de har massor med kunskaper men kan kanske inte uttrycka det på svenska, konstaterar Sirpa Wahlberg Borgström.
Vuxenutbildning Söderort
Åsa Skaljic håller med om beskrivningen. Hon är rektor för Vuxenutbildning Söderort i Vårberg. En något mindre skola med ungefär 550 elever som tidigare mest har arbetat med SFI. Under senare år har verksamheten utvecklats till att även omfatta yrkesförberedande utbildningar, kombinationsutbildningar, yrkesutbildningar samt svenska som andraspråk på grundläggande nivå.
– Vi arbetar utefter Stockholms stads vision, Ett Stockholm för alla. För oss är det en ledstjärna i arbetet med att försöka erbjuda invånarna i främst Söderort, utbildning, och ge dem så goda möjligheter som möjligt för vidare studier eller för att komma ut på arbetsmarknaden. Den största utmaningen i den strävan är att få till den bredden i vårt utbildningsutbud.
Det breda spektrat av elever och deras skiftande förkunskaper är en annan utmaning.
– Vi har allt från de som aldrig har gått i skolan till akademiker. Det måste vi också hantera.
En nyhet på Vuxenutbildning Söderort är kombinationsutbildningar, där eleverna läser SFI integrerat med gymnasiala yrkeskurser. Här arbetar yrkes- och SFI-lärare tätt tillsammans med språkstödsresurser på elevernas modersmål.
– Som lärare måste du vara väldigt kreativ och flexibel. Det går inte att stå och ha någon katederundervisning, här handlar om att hitta nya undervisningsformer med mycket muntlig kommunikation, bilder och praktiska exempel. Lärarna som arbetar med detta tycker det är mycket inspirerande, och inte minst det täta samarbetet med andra kollegor är uppskattat, berättar Åsa Skaljic.
Hon påpekar att Vuxenutbildning Söderort är en plats dit det kommer människor från hela världen.
– De för med sig med olika kunskaper och massor med erfarenheter vilket skapar en väldigt positiv och berikande miljö. Här finns stora möjligheter att utvecklas, både som människa och yrkesperson.
Framtid
För framtiden hoppas Åsa Skaljic att verksamheten har lyckats nå ut till ännu fler.
– Jag vill att vi ska bli så breda som möjligt för att kunna möta så många människor i Stockholm som möjligt och erbjuda dem en utbildning på en nivå som motsvarar deras behov.
Även Sirpa Wahlberg Borgström har ett tydligt mål för verksamheten.
– Redan till hösten sjösätts en ny organisation som bland annat innehåller Campus Åsö, där kommunal vuxenutbildning och arbetsmarknadsåtgärder samlas under samma tak. För oss är det ett sätt att framtidssäkra verksamheten och ge stockholmarna ännu bättre förutsättningar för att klara sina studier och etablera sig på arbetsmarknaden.
Stockholms stad, Vuxenutbildningscentrum
Stockholms stad erbjuder flera olika typer av vuxenutbildningar. Här kan man till exempel läsa in gymnasiet, läsa svenska på sfi, gå en lärlingsutbildning, läsa på Lärvux, särskild utbildning för vuxna eller utbilda sig till ett framtidsyrke på Yrkeshögskolan. På Vuxenutbildningscentrum som öppnade förra året kan stockholmarna göra allt från att söka sfi och komvux till att boka studievägledning och testa sina kunskaper i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik.
Stockholms stad, Vuxenutbildningscentrum
Rosenlundsgatan 52, gatuplan
118 63 Stockholm
Tel: 08-508 354 00 www.stockholm.se
Just another NMDashboard.se Sites site
Om Framtidens Karriär – Gymnasielärare
Framtidens Karriär är en periodisk tidskrift som ges ut mot lärare, sjuksköterskor, läkare, psykologer och socionomer. Framtidens Karriär – Gymnasielärare belyser framtidsfrågorna för läraryrket och skolan samt utvecklingsmöjligheter för lärare. Vår målgrupp är främst yrkesverksamma gymnasielärare men även sistaårsstudenter på lärarutbildningarna. Framtidens Karriär – Gymnasielärare publiceras både som magasin och som webbtidning.
Upphovsrätt
Allt material på www.lararkarriar.se/gymnasieskola och i tidningen Framtidens Karriär – Gymnasielärare skyddas av upphovsrättslagen. För att publicera material från www.lararkarriar.se/gymnasieskola eller från Framtidens Karriär – Gymnasielärare krävs tillstånd från NextMedia. Citera oss gärna, men ange då källan. Länka gärna till våra artiklar.
GDPR
I och med den nya GDPR-lagstiftningen ber vi att kontakta oss om ni inte önskar denna tidning tillskickad, delta i våra undersökningar eller på annat sätt informeras om innehållet. Maila till för att avregistrera er. Ange att det gäller tidningen Framtidens Karriär – Gymnasielärare.
Framtidens Karriär – Gymnasielärare, som är fristående och oberoende från arbetsgivare och fackföreningar, produceras av NextMedia, som sedan många år är specialiserad på bransch- och yrkesinriktade tidningar.
NM NextMedia AB
Skeppargatan 26
114 26 Stockholm
Tel: 08-661 07 90
| www.nextmedia.se
Cookies
Vi använder så kallade cookies för att förbättra din upplevelse av vår hemsida. Genom att klicka ”Acceptera alla” ger du ditt medgivande till samtliga cookies. Du kan också klicka ”Anpassa inställningar” för att manuellt avgöra vilka cookies du vill acceptera.
Denna hemsida använder cookies för att förbättra din upplevelse av den. De cookies som är kategoriserade som nödvändiga lagras i din webbläsare eftersom de är nödvändiga för hemsidans grundläggande funktioner. Hemsidan använder också cookies för att till exempel analysera hur du använder hemsidan. Dessa cookies lagras i din webbläsare endast med ditt medgivande. Du kan välja att neka dessa cookies men det kan ha viss inverkan på hemsidans beteende.
Necessary cookies are absolutely essential for the website to function properly. These cookies ensure basic functionalities and security features of the website, anonymously.
Kaka
Varaktighet
Beskrivning
viewed_cookie_policy
1 year
The cookie is set by the GDPR Cookie Consent plugin to store whether or not the user has consented to the use of cookies. It does not store any personal data.
Advertisement cookies are used to provide visitors with relevant ads and marketing campaigns. These cookies track visitors across websites and collect information to provide customized ads.
Kaka
Varaktighet
Beskrivning
_fbp
3 months
This cookie is set by Facebook to display advertisements when either on Facebook or on a digital platform powered by Facebook advertising, after visiting the website.
fr
3 months
Facebook sets this cookie to show relevant advertisements to users by tracking user behaviour across the web, on sites that have Facebook pixel or Facebook social plugin.
Analytical cookies are used to understand how visitors interact with the website. These cookies help provide information on metrics the number of visitors, bounce rate, traffic source, etc.
Kaka
Varaktighet
Beskrivning
_ga
2 years
The _ga cookie, installed by Google Analytics, calculates visitor, session and campaign data and also keeps track of site usage for the site's analytics report. The cookie stores information anonymously and assigns a randomly generated number to recognize unique visitors.
_gat_gtag_UA_72973631_1
1 minute
Set by Google to distinguish users.
_gid
1 day
Installed by Google Analytics, _gid cookie stores information on how visitors use a website, while also creating an analytics report of the website's performance. Some of the data that are collected include the number of visitors, their source, and the pages they visit anonymously.