Ett slumpmässigt urval av gymnasielärare har svarat på vilka beslut de skulle fatta om de skulle var ansvariga för gymnasieskolan i sin kommun. De viktigaste besluten är att minska arbetsbördan till förmån för undervisning, höja lönerna och ha färre elever per klass.
”Avlasta lärarna från de uppdrag som ej rör undervisningen” menade en av lärarna i undersökningen. Detta var också det vanligast förekommande svaret om lärarna fick besluta om gymnasieskolan. Det framkom tydligt att de administrativa uppgifterna tar tid och energi från undervisningen.
Minska arbetsbördan
Undervisningen behöver prioriteras och ett sätt är att frigöra tid som lärarna annars måste lägga på uppgifter som dokumentation, mentorskap och administration. Många poängterade att lärarnas arbetsbörda måste minskas och man föreslår nyrekrytering av personal, såsom administratörer och professionella mentorer, som en tänkbar lösning.
Högre lön
Den näst största kategorin handlar om högre lön. Om man hade möjlighet skulle man besluta om höjda löner, tydliga lönekriterier för löneutveckling samt öronmärkta pengar till lärarlöner. Flera talar också om att jämna ut lönerna, ”jämna ut lönelyftet så alla får dela på kakan istället”, och att minska lönespridningen inom yrket.
Mindre grupper
Därefter skulle lärarna helst besluta om mindre klasser. Flera nämner ett specifikt antal, allt från 15 till 28 elever i varje klass, de flesta tyckte dock 20 elever var lagom. Syftet är att skapa ”mindre klasser så att läraren själv hinner med att se och hjälpa alla”. Man är också medveten om att mindre grupper kräver större ekonomiska resurser. En annan lösning är även att anställa fler lärare och att ha två pedagoger i klassrummet.
Rättigheter och skyldigheter
Svaren som utgör den fjärde kategorin i undersökningen kretsar mer kring eleverna. Många nämner vikten av elevhälsa, läxhjälp och att hjälpa elever med särskilda behov. Eleverna måste vara behöriga till gymnasieskolan men de som behöver extra stöd ska kunna få det. Flera nämner också elevernas närvaro som en viktig aspekt och möjligheten att kunna ställa hårdare krav på eleverna, så att exempelvis sen ankomst eller dåligt uppförande får en kännbar konsekvens.