En undersökning som tidningen Framtidens Karriär – Gymnasielärare låtit göra visar att drygt 60 procent av gymnasielärarna vill införa ämnesbetyg. Men kåren är splittrad i frågan.
Tidningen Framtidens Karriär – Gymnasielärare genomförde i början av 2018 en undersökning bland ett slumpmässigt urval av gymnasielärare. En av frågorna rör vilken typ av betygsättning som är att föredra. Resultatet visar att 63 procent av de cirka 500 gymnasielärare som svarat på enkäten vill ha ämnesbetyg, det vill säga införa ett betygssystem som ser till en elevs sammantagna kompetens och prestation i ett ämne under en termin. Resterande, 37 procent, föredrar det nuvarande betygssystemet, där det görs en bedömning av eleven efter varje avslutad delkurs.
–Det resultatet stämmer överens med den bild jag har av lärares önskemål om betygssystem. En majoritet vill införa ämnesbetyg men jag vet att kåren är splittrad i frågan, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.
Mindre stress och mer fokus
Lärarnas Riksförbund har tagit ställning för ämnesbetyg och Åsa Fahlén ser även personligen flest fördelar med det. Den uppfattningen grundar hon dels på det hon hör från ombud och medlemmar i förbundet och dels på sin egen erfarenhet som gymnasielärare. På den skola hon var verksam innan hon tillträdde som ordförande för Lärarnas Riksförbund, våren 2016, erbjöds den internationella gymnasieutbildningen International Baccalaureate där elevernas betyg till stor del bestäms av slutprov efter två års studier.
– Det är ett tufft program men eleverna kände sig ändå inte lika stressade beroende på att de kunde fokusera på sina mål mer långsiktigt. Jag tror det är lättare att fördjupa sig om betygsättningen inte hela tiden hänger över en. Det gynnar både den psykiska hälsan och möjligheten att inhämta kunskap om man skulle ge ett sammantaget betyg i ett ämne istället för efter varje moment.
Att 37 procent av gymnasielärarna svarar att de vill ha kvar dagens betygsystem för att de är trötta på skolreformer eller rädda för förändringar tror inte Åsa Fahlén är en trolig förklaring till undersökningsresultatet. Ser lärare att något kan ändras till en fördel för eleverna så är man villig att anpassa sig efter det.
– Men det är viktigt att veta hur ett nytt betygssystem skulle kunna utformas. Att bara byta betygsystem och oförändrat behålla dagens kursutformade gymnasieskola skulle inte bli klockrent. Det är många aspekter att ta hänsyn till för att hitta fungerande lösningar. Jag välkomnar regeringens utredning av frågan, säger Åsa Fahlén.
Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av gymnasielärare i Sverige den 5–6 april 2018. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.