Den höga arbetsbelastningen och att alltför många lärare inte ges rätt förutsättningar att fokusera på sitt kärnuppdrag är gymnasieskolans i särklass största arbetsmiljöutmaning. Det anser Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
– Den höga arbetsbelastningen beror i huvudsak på att gymnasielärare tvingas lägga mycket tid på administration som inte stödjer deras kärnuppgift. Bristen på utbildade kollegor bidrar dessutom till att öka många lärares arbetsbörda. De får till exempel ansvara för betygssättning även för elever som de själva inte undervisar, säger Johanna Jaara Åstrand.
Det saknas i dagsläget yrkeskategorier som kan avlasta lärarna med administration och socialt arbete, exempelvis administratörer och socialpedagoger. Många lärare efterlyser även ett ökat stöd från och en närmare samverkan med elevhälsan, exempelvis specialpedagoger och skolsköterskor.
– Vi möter en ökad medvetenhet hos politiker, åtminstone på riksplanet, om vikten av att renodla läraruppdraget, men för merparten av lärarna har det inte inneburit någon skillnad i det dagliga arbetet. En viktig faktor för att förbättra gymnasielärares arbetsmiljö är att säkerställa ett stabilt och kompetent ledarskap. Omsättningen på rektorer är hög på många skolor, säger Johanna Jaara Åstrand.
Välkomnar utredning
Enligt Framtidens Karriär – Gymnasielärares undersökning bland ett slumpmässigt urval av gymnasielärare är 92 procent för ett förstatligande av gymnasieskolan. Johanna Jaara Åstrand tolkar undersökningsresultatet som ett tydligt kvitto på att gymnasieskolans nuvarande styrkedja inte fungerar, vilket genererar kvalitetsbrister och får påtagliga konsekvenser i klassrummen.
– Det är nödvändigt att staten tar sitt ansvar för framtidens gymnasieskola. Vi välkomnar utbildningsdepartementets pågående utredning om staten bör ta ett större ansvar för finansieringen och resursfördelningen samt vilka fördelar en regionaliserad gymnasieskola kan få. Alla kommuner mäktar i dagsläget inte med att erbjuda alla de gymnasieutbildningar som eleverna har rätt till. Ett samlat grepp krävs för att förbättra kvaliteten och stärka elevernas rätt till en bra gymnasieutbildning, säger Johanna Jaara Åstrand.
Hon betonar vikten av att säkra inflytandet från lärare, skolledare, elever och föräldrar om skolans förstatligande ökar.
– Gymnasieskolan behöver ett mer behovsanpassat finansieringssystem, så det är vi glada att det nuvarande utredningsdirektivet omfattar. Samtidigt krävs åtgärder som verkligen gör avtryck i lärarnas vardag, exempelvis att man avlastar dem med arbetsuppgifter som inte kräver lärarkompetens, säger Johanna Jaara Åstrand.