Toppbetyg till arbetsgivare som erbjuder bra lön och ledarskap

Bra lön och bra ledarskap är de faktorer som främst kännetecknar en bra arbetsgivare inom gymnasieskolan. Det visar en färsk undersökning av Framtidens Karriär – Gymnasielärare där hela 80 procent av de tillfrågade lärarna anger dessa faktorer som viktigast.

Enligt Erik Bengtzboe, Nya Moderaternas talesperson i skolfrågor, är resultatet i linje med partiets uppfattning.
– För oss är det en självklarhet att skickliga och erfarna lärare ska ha bra betalt. Vid sidan av lönen ser vi också att lärarnas arbetsmiljö spelar en stor roll för läraryrkets attraktivitet. Lärare ska arbeta med det som de är utbildade för och med deras huvuduppdrag: undervisningen. Här spelar ledarskapet på skolorna en viktig roll, i den meningen att ett gott ledarskap skapar förutsättningar för lärare att fokusera på undervisningen, vare sig det handlar om kompetensutveckling, för- och efterarbete eller själva undervisningen i klassrummet.

Våld i skolan
I undersökningen uppger en tredjedel att de utsatts för våld i skolan, antingen av elever eller av anhöriga till elever. Erik Bengtzboe ser med oro på den utvecklingen.
– Skolan är en del av världen utanför, så när vi ser att våld och otrygghet breder ut sig sker det även i skolan. Att polisen och socialtjänst får bättre resurser för att kunna göra sitt jobb är därför viktigt. Våld och kränkningar accepteras inte på någon annan arbetsplats och ska heller inte accepteras i skolan. Moderaterna har därför länge krävt en översyn av skollagens kapitel som rör trygghet och studiero i syfte att skärpa lärarnas mandat att ingripa vid ordningssituationer. Ytterst är det också så att om kameror och andra trygghetsåtgärder behöver sättas in så ska det ske. Vi är också öppna för att införa ordningsomdömen i skolan.

Efterlyser dialog
65 procent av lärarna anser att politiska beslut som rör gymnasieskolan inte är verklighetsförankrade.
– Det är en olycklig spricka mellan professionen och politiken som vi gör vårt bästa för att överbrygga. Bland annat av denna anledning prioriterar vi att besöka skolor och lärare för att lyssna in kritik och synpunkter på olika förslag. Detta uppmanar vi också våra lokala företrädare att göra. Vi har även en kontinuerlig dialog med de båda lärarfacken och tar del av deras remissvar. I grund och botten tror jag att vi länge har överskattat politikens roll i skolan och underskattat lärarnas, och det får konsekvenser där snabba förändringar sker med löften om stor förändring men med dålig förankring i verksamheten som faktiskt ska leverera det.

Religiösa friskolor
81 procent säger sig vara emot religiösa friskolor. Erik Bengtzboe är inte förvånad över resultatet.
– Det är lärare och rektorer, inte präster och imamer, som ska styra undervisningen och skolan. Alla elever har rätt till en skolgång som präglas av svenska värderingar om jämställdhet och om alla människors lika värde. För att säkerställa att religionen inte påverkar undervisningen vill Moderaterna skärpa tillsynen och kontrollerna av dessa skolor. Vi vill också se en ändring av skollagen för att sätta stopp för en systematiserad och icke-pedagogiskt motiverad könsseparerad undervisning.
65 procent säger sig vara för ämnesbetyg, 35 procent för kursbetyg.
– Att gå från ett kurs- till ett ämnesbaserat gymnasium är en mycket stor reform. Hela gymnasieskolans upplägg skulle behöva göras om. Därför är det viktigt att vi först utvärderar nuvarande system och dess effekter innan vi gör om det.

Förstatligande
92 procent säger sig vara för ett förstatligande av gymnasieskolan. Här säger Erik Bengtzboe att Moderaterna vill se ett tydligare nationellt ansvar för att vända utvecklingen på de skolor som brister.
– Det handlar bland annat om att sätta upp nationella kvalitetskrav som varje skola måste nå upp till. De skolor som inte klarar av att möta kraven på exempelvis kunskapsresultat, trygghet och arbetsmiljö ska omedelbart åläggas krav på att vända resultaten samt få stöd av staten i det arbetet. Om skolan ändå inte lyckas åtgärda problemen ska staten ytterst kunna överta driften av en skola under en övergångsperiod och stänga den om det krävs. Tillstånd kan idag dras in för friskolor, men för kommunala skolor saknas den möjligheten.

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av gymnasielärare i Sverige 14–20 mars 2018. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.