Etikettarkiv: Digitala verktyg

Lärarna stannar – ett kvitto att lita på

Jens Eriksson, chef för AcadeMedias gymnasiesegment. Foto: Johan Marklund
Jens Eriksson, chef för AcadeMedias gymnasiesegment. Foto: Johan Marklund

Som norra Europas största privata utbildningsföretag har AcadeMedia ett stort ansvar att bidra till den svenska skolans utveckling. Det menar Jens Eriksson, chef för AcadeMedias gymnasiesegment. Systematiskt kvalitetsarbete och en öppen dialog med andra aktörer är viktiga redskap i arbetet.

AcadeMedia är verksamt inom förskola, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning i Sverige, Norge och Tyskland. Företaget driver 141 gymnasieskolor spridda över hela landet, med sammanlagt över 132 000 elever.
– Det finns många fördelar med vår storlek. Vi har resurser att arbeta långsiktigt och uthålligt och ett brett dataunderlag för att säkerställa kvaliteten. Med storleken följer också ett samhällsansvar. Därför arbetar vi väldigt transparent och i ständig dialog med andra aktörer, både offentliga och privata. Vi bidrar med allt från statistik och förfinade mätmetoder till att ta emot ett stort antal lärarstudenter från universitet och högskolor, säger Jens Eriksson.

Lära av varandra
Det systematiska kvalitetsarbetet är i ständigt fokus på AcadeMedia. Viktiga delar är att jämföra olika enheters elevresultat och utifrån dessa se vad som fungerar i praktiken, och att inspireras av goda exempel.
– Det kollegiala lärandet är en stor del av vårt kvalitetsarbete. Vi har 3 500 medarbetare i gymnasieskolan och tack vare det kan vi fånga upp impulser från många olika håll, hitta och sprida goda exempel, och skapa en positiv utveckling för hela koncernen, säger Jens Eriksson.
En del i gymnasiets gemensamma strategier är Närvarolyftet, en systematisk modell som erbjuder stöd till huvudmän och skolor. Projektet ska på ett strukturerat sätt mäta elevernas frånvaro och analysera vilka framgångsfaktorer som finns på skolor där närvaron är hög.
– Skolan är en komplex verksamhet, men en sak är uppenbar – eleverna måste delta i undervisningen för att lära sig något. Ett problem i Sverige är att frånvaron ökar. Inom ramen för Närvarolyftet processleds våra skolor i att etablera en systematisk närvarokultur. Vi börjar med ett makroperspektiv och samlar in data och aktuell kunskap och kokar sedan ner detta till detaljnivå, där vi lyfter framgångsexempel. Det kan i vissa fall röra sig om så enkla åtgärder som nya morgonrutiner med korridorcoacher och frukost på skolan eller sättet eleverna ska sjukanmäla sig, säger Jens Eriksson.

”Som ett modernt utbildningsföretag gör vi vårt yttersta för att medarbetarna ska trivas och vilja stanna kvar”

Attraherar kompetens
En stor utmaning för den svenska skolan är kompetensförsörjningen. Sektorn präglas av en hög personalomsättning och enligt SKL behövs 187 000 nya lärare fram till 2031. Jens Eriksson framhåller att kompetensutveckling, starka professionella nätverk och tydliga karriärvägar för lärare med bland annat chefs- och mentorprogram är viktiga inslag för att attrahera och behålla personal. I kraft av sin storlek kan AcadeMedia också erbjuda alternativa jobb inom koncernen för den som vill pröva något nytt.
– Som ett modernt utbildningsföretag gör vi vårt yttersta för att medarbetarna ska trivas och vilja stanna kvar, fast kanske i en annan funktion eller på en annan skola. Vi har lyckats få ner personalomsättningen, nu flyttar medarbetarna i större utsträckning inom koncernen istället.
Digitalisering är också avgörande för att lösa kompetensförsörjningen, menar Jens Eriksson. Han betonar att det inte handlar om att ersätta lärare med laptops, utan att effektivisera exempelvis administration så att resurser kan läggas på undervisningen istället. Digitala verktyg i undervisningen kan ge eleverna nya perspektiv och hjälper ofta eleverna att omsätta idéer i text och bild.
– Digitalisering ger också möjlighet till högkvalitativ fjärrundervisning i smala ämnen som endast ett fåtal elever vill läsa eller där det råder lärarbrist. Det ger fantastiska möjligheter att stärka utbildningen och öka valfriheten. Det gäller att utnyttja digitalisering klokt.

Harvard på svensk mark?
Jens Eriksson framhåller att friskole­sektorn har bidragit till en större mångfald och att nytänkande är en del av friskolornas arv.
– Många friskolor grundades för att fylla ett speciellt behov och har verkligen vitaliserat skolsektorn. Tyvärr har debatten ibland varit förenklad och politiserad. Friskolor utgör 20 procent av gymnasierna i Sverige och det är orimligt att de ibland får bära hela ansvaret för de fallande resultaten. Jag hoppas att detta synsätt är på väg att ändras och att vårt viktiga bidrag synliggörs. Idag är systemet ofta till friskolornas nackdel och det finns mycket kvar att göra för att skapa likvärdiga villkor mellan kommunala skolor och friskolor.
Inför framtiden vill Jens Eriksson gärna se ett ökat internationellt samarbete.
– Nästa steg är att Sverige blir en del av den internationella utbildningsvärlden. Skolsverige är ganska slutet och utländska aktörer skulle kunna bidra på ett väldigt positivt sätt. Tänk vad spännande om Harvard eller MIT slog upp portarna i Sverige!

AcadeMedia

Idag har AcadeMedia totalt 141 gymnasieskolor från Ystad till Luleå under följande namn:

• Designgymnasiet
• Didaktus
• Drottning Blankas Gymnasieskola
• Framtidsgymnasiet
• Hagströmska Gymnasiet
• Hermods Gymnasium
• Internationella hotell- och restaurangskolan
• Klara Teoretiska Gymnasium
• LBS Kreativa Gymnasiet
• NTI Gymnasiet
• Plusgymnasiet
• Praktiska Gymnasiet
• ProCivitas Privata Gymnasium
• Rytmus Musikgymnasium

Undervisningsmålen ska vara utgångspunkt för digitala verktyg

Patricia Diaz.
Patricia Diaz.
Ett år efter att hon börjat använda digitala verktyg skrev språkläraren Patricia Diaz sin första bok, där hon samlade sina erfarenheter av vad som fungerat bra och mindre bra i arbetet med att integrera digitala verktyg i undervisningen.

Hon uppmanar andra lärare att inte utgå från tekniken utan alltid ha syfte och mål i fokus och fundera på hur digitala verktyg kan användas för att stötta på ett effektivt sätt.
– Jag började använda digitala verktyg i undervisningen 2010, när jag började jobba på en 1-till-1-skola där alla elever hade varsin dator. Min utgångspunkt då var att stimulera och motivera eleverna till ökat lärande genom att integrera sociala medier i undervisningen. Jag provade mig fram med många olika verktyg och resurser, säger Patricia Diaz, som tog lärarexamen 2010 och som under sex år arbetade som lärare i engelska och spanska på Mikael Elias Gymnasium i Stockholm. Hon föreläser om digitala verktyg i skolan och har skrivit böckerna ”Webben i undervisningen – digitala verktyg och sociala medier för lärande” samt ”Arbeta formativt med digitala verktyg”.

Tillvarata andras erfarenheter
– Fundera på vilka delar av undervisningen som passar bäst att stötta med hjälp av digitala verktyg. Ta också del av alla de resurser som finns i sociala medier, exempelvis lärarbloggar och skolgrupper på Facebook, där många lärare delar med sig av sina erfarenheter och goda exempel på digitala verktyg i undervisningen, säger Patricia Diaz.
Ett annat råd är att dela med er av goda exempel kollegor emellan och att kräva av skolledningen att avsätta tid för att ni ska kunna diskutera och utbilda varandra i digitalt lärande. Patricia Diaz menar att digitala verktyg kan förenkla och förbättra vissa delar av undervisningen, medan det andra gånger kräver lite mer tid än analoga metoder. Den extra tid som man lägger på att implementera digitala kanaler i undervisningen brukar dock löna sig i längden.

Kombinera analogt och digitalt
Hon ser gärna att fler läromedelsförlag i ökad utsträckning integrerar mer grundläggande men även mer avancerade digitala funktioner i läromedlen, där man till exempel kan satsa ännu mer på artificiell intelligens. Det underlättar för de lärare som inte är så vana vid att använda digitala verktyg och inte vill behöva leta upp och lära sig de digitala resurserna på egen hand.
– Det är viktigt att de analoga och digitala metoderna och verktygen i klassrummet verkligen kompletterar varandra. Genom att arbeta med blended learning och flipped classroom kan man ge eleverna tydliga mervärden med att faktiskt komma till lektionerna där man genomför aktiviteter som de inte kan läsa sig till eller se på via digitala kanaler, säger Patricia Diaz.