Etikettarkiv: Elevhälsa

Kvaliteten i gymnasieskolan kan öka med fler tidiga insatser

Maria Elmér, undervisningsråd på Skolverket.
Maria Elmér, undervisningsråd på Skolverket.

Tidigare insatser för elever med svårigheter, fler behöriga lärare, mer undervisningstid, förstatligande av skolan och ett bättre arbetsklimat. Det är de fem viktigaste faktorerna för att höja kvaliteten i gymnasieskolan, enligt lärarna som deltog i Framtidens Karriär – Gymnasielärares undersökning.

– Det är intressant att tidiga insatser för elever med svårigheter rankas som den enskilt viktigaste faktorn för att höja kvaliteten i gymnasieskolan. Att sätta in individuellt stöd i rätt tid är en viktig framgångsfaktor som även kan bidra till att förebygga avhopp från gymnasieskolan. Vi ser att det här stödet inte alltid fungerar som det ska på gymnasieskolor runtom i landet. Att fler behöriga lärare rankas högt är ingen överraskning, det är en fråga som vi på Skolverket sedan länge arbetar aktivt med, säger Maria Elmér, undervisningsråd på Skolverket.
Den viktigaste faktorn för ett framgångsrikt kvalitetsarbete är, enligt Maria Elmér, att det på varje skola finns ett samförstånd och en pågående diskussion kring vad som behöver göras för att eleverna ska må bättre, få bättre studieresultat och uppnå studiero.
– Jag håller med lärarna som deltog i undersökningen angående vilka faktorer som är mest avgörande för en hög kvalitet i gymnasieskolan. En faktor som jag kan lägga till är betydelsen av en välfungerande elevhälsa samt ett strukturerat och långsiktigt kvalitetsarbete som utgår från den enskilda skolans egna förutsättningar. Kvalitetsarbetet gynnar elevernas kunskapsinhämtning och gör det både lättare att identifiera vad som fungerar bra och behöver utvecklas och att identifiera saker som görs i onödan, exempelvis onödig dokumentation, säger Maria Elmér.

Stöd i skolornas arbete
Hur det strukturerade kvalitetsarbetet ser ut varierar mycket mellan olika gymnasieskolor. Skolverket har identifierat ett behov av processtöd i det systematiska kvalitetsarbetet och har därför lanserat Kvalitetsverkstaden, ett nätbaserat processtöd som innehåller filmer, diskussionsfrågor, självskattningar och annat utbildningsmaterial som kan underlätta kvalitets­arbetet. Materialet är utformat för att användas gemensamt i huvudmannaorganisationen. Viktiga syften med Kvalitetsverkstaden är att stärka förståelsen för kvalitetsarbetet, förbättra resultat och likvärdighet samt att skapa delaktighet och dialog.
– Vi tänker ofta att kvaliteten behöver öka, men utifrån mitt perspektiv är kvalitetsnivån i den svenska gymnasieskolan redan hög. Jag håller med lärarna som deltog i undersökningen om vilka faktorer som är viktiga för kvaliteten. Tidiga insatser för elever i behov av särskilt stöd är ju exempelvis ofta helt avgörande för om de ska kunna ta gymnasieexamen på tre år, säger Camilla Ahlin, gymnasiechef på Hulebäcksgymnasiet i Härryda utanför Göteborg.

Förstatligande? Planering!
Hon ser en tydlig koppling mellan en hög andel behöriga lärare och en genomgående hög kvalitet på undervisningen och håller med om att mer tid för undervisning är viktigt.
– Mer tid för lärarna att planera och genomföra undervisningen tillsammans med kolleger och eleverna anser jag vara en framgångsfaktor för hög kvalitet i gymnasieskolan. Det ger goda resultat när elever och lärare tillåts utveckla undervisningen tillsammans och eleverna får ett reellt inflytande. Ett förstatligande av gymnasieskolan betraktar jag dock inte som en lika viktig faktor. Jag tror inte att gymnasieskolan är mogen för ett förstatligande än. Om man överväger förstatligande bör man titta på vilka delar av gymnasieskolan som skulle gynnas av det, säger Camilla Ahlin. Om till exempel gymnasieskolan gavs rätt förutsättningar för långsiktig planering av sitt utbildningsutbud vore det positivt, både för organisationen och likvärdigheten. I dagens konkurrensutsatta gymnasieskola styrs ju utbudet av elevernas val, säger Camilla Ahlin.
Hon anser även att det kollegiala lärandet och helhetssyn är viktigt för att upprätthålla en god kvalitet i gymnasieskolan samt att fler gymnasieskolor bör sträva efter att uppnå kontinuitet i ledarskapet genom att hitta sätt att behålla erfarna och duktiga skolledare.

Camilla Ahlin, gymnasiechef på Hulebäcksgymnasiet i Härryda utanför Göteborg. Foto: Anna Sigvardsson Högborg
Camilla Ahlin, gymnasiechef på Hulebäcksgymnasiet i Härryda utanför Göteborg. Foto: Anna Sigvardsson Högborg
Vilka faktorer är viktigast för att höja kvaliteten i gymnasieskolan?

1. Tidigare insatser för elever med svårigheter
2. Behöriga lärare
3. Mer tid för undervisning
4. Förstatligande av skolan
5. Lugn och ro i klassrummet/bättre arbetsklimat
6. Mindre klasser
7. Mer resurser till verksamheten
8. Bättre arbetsmiljö
9. Möjlighet till kompetensutveckling
10. Förbättrad och lättolkad läroplan
11. Kollegialt lärande
12. Bra introduktion för nyanställda
13. Annat

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av gymnasielärare i Sverige 9–15 april 2019. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Utbildningens förmåga att stärka individen

Marina Malmqvist, vd på Stadsmissionens Skolstiftelse. Foto: Robin Benigh / Stockholms Stadsmission
Marina Malmqvist, vd på Stadsmissionens Skolstiftelse. Foto: Robin Benigh / Stockholms Stadsmission

Utgångspunkten för Stadsmissionens Skolstiftelse är värder­ingen om alla människors lika värde. Visionen är att Stiftelsen genom utbildning kan bidra till ett mänskligare samhälle. Här är man övertygad om att utbildning verkligen gör skillnad, både för individen och för samhället i stort.

– Vi uppmuntrar våra elever och lärare till aktivt ansvarstagande och engagemang i samhället. Vi vill rusta våra studerande med såväl goda kunskaper som en tro på sig själva och sin egen förmåga, säger Marina Malmqvist, vd på Stadsmissionens Skolstiftelse. På så sätt bidrar vi till ett bättre samhälle, år efter år. Med sex gymnasieskolor i Mälardalen som går under namnet Grillska Gymnasiet och en folkhögskola samt en yrkeshögskola, är Stadsmissionens Skolstiftelse en av Sveriges största idéburna utbildningsaktörer, med totalt 3 000 elever.

”Vi är övertygade om att utbildning skapar bättre förutsättningar för individen och minskar utanförskapet i samhället”

Arbetar integrerat
Stiftelsens viktigaste målsättning är att få ännu fler elever att fullfölja sina gymnasiestudier och ta examen.
– Vi är övertygade om att utbildning skapar bättre förutsättningar för individen och minskar utanförskapet i samhället, vilket är en angelägen fråga på nationell nivå idag. Vi arbetar med en gemensam pedagogisk modell för att öka våra elevers möjligheter till framgångsrikt lärande. Där är det viktigt att skapa en lärmiljö som baseras på tillit och goda pedagogiska relationer, och där alla individer ska komma till sin rätt, känna sig sedda och bekräftade och få möjlighet till lärande i en trygg miljö. Hos oss arbetar elevhälsoteamen integrerat med lärarlagen, utifrån gemensamma förebyggande strategier kring exempelvis hälsofrågor och elevnärvaro, säger Marina Malmqvist.

Samverkan med Star for Life
Stadsmissionens Skolstiftelse samarbetar bland annat med organisationen Star for Life, vars satsning Motivationslyftet stöttar elevernas självkänsla, välmående och prestation. De har även kompetensutvecklat alla sina medarbetare enligt Motivationslyftets metod.
– Vi ger även alla våra elever en genomtänkt introduktion och följer därefter noga deras kunskapsutveckling och närvaro, och vi bryr oss om hur eleverna mår och utvecklas under sin studietid.
Stiftelsen är också i ett partnerskap med forskningsinstitutet RISE.
– Tillsammans bedriver vi forskningsprojekt i skärningspunkten mellan utbildning, lärande och digitalisering, säger Marina Malmqvist.

Lärare vill att elevhälsan ska vara mer närvarande i klassrummet

Maja Johansson Gaimer, lärare på Sjukhusskolan vid Linköpings universitetssjukhus.
Maja Johansson Gaimer, lärare på Sjukhusskolan vid Linköpings universitetssjukhus.

Det finns en stor potential till en närmare samverkan mellan lärare och elevhälsa. Lärarna efterlyser mer konkret stöd i klassrummet från exempelvis skolkuratorer, psykologer och skolsköterskor enligt en studie från Linköpings universitet.

Lärare efterlyser hjälp från elevhälsan med möjlighet till samtalsstöd, avlastning med pedagogiska kartläggningar och hjälp med att upprätta, följa upp och utvärdera åtgärdsprogram som elevhälsan senare ska använda sig av. Det visar studien som Maja Johansson Gaimer, lärare på Sjukhusskolan vid Linköpings universitetssjukhus och Susanne Kreitz-Sandberg, lektor i pedagogik, genomfört.
Lärarna vill ha fler förslag på lösningar och metoder som kan tillämpas i klassrummet i sin kontakt med elevhälsan. Studien visar att skolor som har en elevhälsofunktion som är samlad på skolan ofta upplever att samverkan mellan lärare och elevhälsa fungerar bra. Men när skolsköterska, psykolog och andra professioner bara är på skolan en eller två dagar i veckan försvåras samverkansmöjligheterna.

Över professionsgränserna
– I elevhälsans uppdrag ingår ju att arbeta förebyggande, men när en psykolog, skolsköterska eller kurator ansvarar för tusen elever fördelade på tre eller fyra skolor säger det sig självt att det teambaserade och förebyggande elevhälsoarbetet är svårt att hinna med. Samtidigt stavas lösningen inte enbart utökade resurser till elevhälsan. En genuin samarbetsvilja över professionsgränserna är minst lika viktig, säger Maja Johansson Gaimer.
– Elevhälsan behöver komma ut i klassrummen för att få en bild av hur förutsättningarna ser ut där. Många av elevhälsans åtgärder och stödinsatser utgår exempelvis från individnivå, men lärare jobbar nästan alltid med elever på gruppnivå. Lärarna behöver ta ett större ansvar i att kommunicera vilket stöd de behöver från elevhälsans sida, säger Maja Johansson Gaimer.

Efterlyser bättre uppföljning
Lärarna som deltog i studien uppgav att det var svårt att få snabb återkoppling från elevhälsan eller att återkopplingen glappade. Lärarna önskade att uppföljningen, det vill säga utvärdering av genomförda åtgärder samt planering av eventuella framtida stödinsatser, fungerade bättre.
– Med god samverkan mellan lärare och elevhälsa blir det lättare att så tidigt som möjligt ta tag i och börja arbeta med elever som är hemmasittare, har drabbats av psykisk ohälsa eller har särskilda behov, säger Maja Johansson Gaimer.