Etikettarkiv: Skolverket

Kvaliteten i gymnasieskolan kan öka med fler tidiga insatser

Maria Elmér, undervisningsråd på Skolverket.
Maria Elmér, undervisningsråd på Skolverket.

Tidigare insatser för elever med svårigheter, fler behöriga lärare, mer undervisningstid, förstatligande av skolan och ett bättre arbetsklimat. Det är de fem viktigaste faktorerna för att höja kvaliteten i gymnasieskolan, enligt lärarna som deltog i Framtidens Karriär – Gymnasielärares undersökning.

– Det är intressant att tidiga insatser för elever med svårigheter rankas som den enskilt viktigaste faktorn för att höja kvaliteten i gymnasieskolan. Att sätta in individuellt stöd i rätt tid är en viktig framgångsfaktor som även kan bidra till att förebygga avhopp från gymnasieskolan. Vi ser att det här stödet inte alltid fungerar som det ska på gymnasieskolor runtom i landet. Att fler behöriga lärare rankas högt är ingen överraskning, det är en fråga som vi på Skolverket sedan länge arbetar aktivt med, säger Maria Elmér, undervisningsråd på Skolverket.
Den viktigaste faktorn för ett framgångsrikt kvalitetsarbete är, enligt Maria Elmér, att det på varje skola finns ett samförstånd och en pågående diskussion kring vad som behöver göras för att eleverna ska må bättre, få bättre studieresultat och uppnå studiero.
– Jag håller med lärarna som deltog i undersökningen angående vilka faktorer som är mest avgörande för en hög kvalitet i gymnasieskolan. En faktor som jag kan lägga till är betydelsen av en välfungerande elevhälsa samt ett strukturerat och långsiktigt kvalitetsarbete som utgår från den enskilda skolans egna förutsättningar. Kvalitetsarbetet gynnar elevernas kunskapsinhämtning och gör det både lättare att identifiera vad som fungerar bra och behöver utvecklas och att identifiera saker som görs i onödan, exempelvis onödig dokumentation, säger Maria Elmér.

Stöd i skolornas arbete
Hur det strukturerade kvalitetsarbetet ser ut varierar mycket mellan olika gymnasieskolor. Skolverket har identifierat ett behov av processtöd i det systematiska kvalitetsarbetet och har därför lanserat Kvalitetsverkstaden, ett nätbaserat processtöd som innehåller filmer, diskussionsfrågor, självskattningar och annat utbildningsmaterial som kan underlätta kvalitets­arbetet. Materialet är utformat för att användas gemensamt i huvudmannaorganisationen. Viktiga syften med Kvalitetsverkstaden är att stärka förståelsen för kvalitetsarbetet, förbättra resultat och likvärdighet samt att skapa delaktighet och dialog.
– Vi tänker ofta att kvaliteten behöver öka, men utifrån mitt perspektiv är kvalitetsnivån i den svenska gymnasieskolan redan hög. Jag håller med lärarna som deltog i undersökningen om vilka faktorer som är viktiga för kvaliteten. Tidiga insatser för elever i behov av särskilt stöd är ju exempelvis ofta helt avgörande för om de ska kunna ta gymnasieexamen på tre år, säger Camilla Ahlin, gymnasiechef på Hulebäcksgymnasiet i Härryda utanför Göteborg.

Förstatligande? Planering!
Hon ser en tydlig koppling mellan en hög andel behöriga lärare och en genomgående hög kvalitet på undervisningen och håller med om att mer tid för undervisning är viktigt.
– Mer tid för lärarna att planera och genomföra undervisningen tillsammans med kolleger och eleverna anser jag vara en framgångsfaktor för hög kvalitet i gymnasieskolan. Det ger goda resultat när elever och lärare tillåts utveckla undervisningen tillsammans och eleverna får ett reellt inflytande. Ett förstatligande av gymnasieskolan betraktar jag dock inte som en lika viktig faktor. Jag tror inte att gymnasieskolan är mogen för ett förstatligande än. Om man överväger förstatligande bör man titta på vilka delar av gymnasieskolan som skulle gynnas av det, säger Camilla Ahlin. Om till exempel gymnasieskolan gavs rätt förutsättningar för långsiktig planering av sitt utbildningsutbud vore det positivt, både för organisationen och likvärdigheten. I dagens konkurrensutsatta gymnasieskola styrs ju utbudet av elevernas val, säger Camilla Ahlin.
Hon anser även att det kollegiala lärandet och helhetssyn är viktigt för att upprätthålla en god kvalitet i gymnasieskolan samt att fler gymnasieskolor bör sträva efter att uppnå kontinuitet i ledarskapet genom att hitta sätt att behålla erfarna och duktiga skolledare.

Camilla Ahlin, gymnasiechef på Hulebäcksgymnasiet i Härryda utanför Göteborg. Foto: Anna Sigvardsson Högborg
Camilla Ahlin, gymnasiechef på Hulebäcksgymnasiet i Härryda utanför Göteborg. Foto: Anna Sigvardsson Högborg
Vilka faktorer är viktigast för att höja kvaliteten i gymnasieskolan?

1. Tidigare insatser för elever med svårigheter
2. Behöriga lärare
3. Mer tid för undervisning
4. Förstatligande av skolan
5. Lugn och ro i klassrummet/bättre arbetsklimat
6. Mindre klasser
7. Mer resurser till verksamheten
8. Bättre arbetsmiljö
9. Möjlighet till kompetensutveckling
10. Förbättrad och lättolkad läroplan
11. Kollegialt lärande
12. Bra introduktion för nyanställda
13. Annat

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av gymnasielärare i Sverige 9–15 april 2019. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Gymnasieskolor bör arbeta strategiskt för att minska avhopp

Hans-Eric Wikström, undervisningsråd, Skolverket. Foto: Skolverket
Hans-Eric Wikström, undervisningsråd, Skolverket. Foto: Skolverket

25 procent av gymnasieeleverna i Sverige tar ingen examen. Det innebär inte nödvändigtvis att de hoppar av gymnasiet, men eftersom en gymnasieexamen i mångt och mycket kan betraktas som en inträdesbiljett till arbetsmarknaden så är det förstås ett stort samhällsproblem. Skolverket har därför erbjudit skolor stöd för att förebygga avhopp.

På uppdrag av regeringen har fyra experter från Skolverket besökt 47 gymnasieskolor runtom i landet och tillsammans med rektorer tagit fram olika åtgärder. Goda relationer med eleverna, tydliga rutiner och att snabbt sätta in åtgärder är de viktigaste framgångsfaktorerna för att förebygga avhopp. Det framgår av Skolverkets utvärdering, som baseras på en enkät som skickats ut till de rektorer som deltagit i insatsen.

Relation med frånvarande
– Bland de elever som inte tar någon gymnasieexamen ökar risken för arbetslöshet med hela 86 procent. Varje avhopp som kan förebyggas ger stor vinst, för individen såväl som samhället. Det är därför viktigt att gymnasieskolor arbetar systematiskt för att minska avhoppen. På de skolor som våra experter besökt har rektorerna fått konkreta verktyg för ett mer effektivt förebyggande arbete, säger Hans-Eric Wikström, undervisningsråd på Skolverket.
Det är viktigt att relationen fungerar även om eleven är frånvarande. En fungerande relation kan vara det som gör att eleven kommer tillbaka till skolan. Hans-Eric Wikström betonar även vikten av att agera snabbt när en elev har hög frånvaro, vilket ofta är första varningssignalen för ett framtida avhopp.

Samverkan kan förebygga
Flera rektorer svarar att de behöver mer personal och medarbetare med specialkompetenser för att kunna utveckla det förebyggande arbetet. En hög kontinuitet bland skolpersonalen är ytterligare en framgångsfaktor som nämns i undersökningen. Forskning och erfarenhet visar även att ett individbaserat arbetssätt, samverkan och kontroll kan bidra till att förebygga avhopp.
– Nu är insatsen avslutad, men vi är förstås måna om att så många skolledare som möjligt ska kunna ta del av erfarenheterna. Därför har vi samlat mycket information på vår hemsida, om hur gymnasieskolor kan arbeta systematiskt för att förbygga avhopp, säger Hans-Eric Wikström.

Om insatsen

• Insatsen genomfördes av Skolverket på uppdrag av regeringen mellan vårterminen 2017 och höstterminen 2018.
• Totalt deltog 47 skolor.
• Insatserna byggde på att skolorna själva anmälde sitt intresse att vara med.
• De deltagande skolorna har träffat en eller två av Skolverkets experter vid tre tillfällen under ungefär två månader.

Lärare kan inte ensamma ta ansvar för kvaliteten i skolan

Peter Fredrikson, generaldirektör för Skolverket. Foto: Skolverket / Scandinav Bildbyrå
Peter Fredrikson, generaldirektör för Skolverket. Foto: Skolverket /
Scandinav Bildbyrå

– Bristande likvärdighet, att elever möter skiftande kvalitet i undervisningen, att gapet mellan olika elevgrupper ökar sett till resultaten samt lärarbristen tillhör skolans allra viktigaste utmaningar säger Peter Fredrikson, generaldirektör för Skolverket.

Likvärdighet handlar om alla elevers rätt att nå målen, att all undervisning ska hålla samma höga kvalitet och att elever ska få relevant stöd utifrån behov och förutsättningar. Här ser Peter Fredriksson några saker som extra viktiga.
– Undervisning ska vila på forskning och beprövad erfarenhet. Då krävs att lärare får möjlighet att i ett kollegialt lärande förenas i det som är framgångsfaktorer för en undervisning med hög kvalitet. Man måste också ha en bra och tät uppföljning av elevers lärande och utifrån det ha kompetenser och resurser att rikta stöd. Lärare kan inte ensamma ta ansvar. Huvudmannen och rektorer måste göra sitt och organisera och fördela resurser rätt.

Ökad segregation
Skolsegregationen har ökat under senare år. Peter Fredriksson menar att det främst är en effekt av ökad social segregation där människor klustras utifrån socioekonomiska och kulturella faktorer.
– Sedan förstärks den till vissa delar av det fria skolvalet. Men vi behöver inte kapitulera för segregation och dess effekter. Man kan organisera och bygga en skolstruktur utifrån ett tydligare integrationsperspektiv. En skola kan till exempel ha en profil eller inriktning som gör att elever med olika bakgrunder möts. Viktigt är också att göra sitt yttersta för att skolor i mer utsatta områden har en sådan kvalitet att de mer resursstarka eleverna stannar kvar.

Digital kompetens
Digital kompetens står högt upp på skolans och hela samhället agenda. Enligt Peter Fredriksson handlar det i grunden om att förstå hur den digitala utvecklingen påverkar samhället och människor, att ha tillgång till och veta hur olika digitala hjälpmedel kan användas, att kritiskt kunna granska information och olika medier och att lösa problem och omsätta idéer på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg.
– Att detta är viktigt förstår alla som insett att internet inte är en fluga, som känner till begreppet fake news, som har banken i telefonen och som ser fram emot att sitta i baksätet och läsa när bilen kör sig själv. Och alla som inte förstått detta kan få hjälp av barn i förskolan och elever i skolan. De har koll!

Vad anser du bör göras för att läraryrket ska bli mer attraktivt?
– Skolans kvalitet står och faller med kompetenta lärare. Fortsatta satsningar på att få upp lönerna behövs, men det räcker inte. Arbetsmiljön och förutsättningarna att göra ett jobb med kvalitet behöver stärkas, vilket ställer krav på en rektor som kan leda, strukturera och organisera. Vi behöver också påminna om att de allra flesta skolor i Sverige är bra och att de allra flesta lärare trivs och tycker om sitt jobb. Vi ska sluta måla bilden av svensk skola med den där breda penseln doppad i svart färg. Den bilden lockar ingen att bli lärare. Det finns all anledning att nyansera bilden, att ta fram både den gula, röda och gröna färgburken. Problem finns, dem ska vi ta på allvar och göra något åt. Det kan vi göra och samtidigt säga att läraryrket är fantastiskt.

Hur ser morgondagens skola ut, om allt går som du vill och hoppas på?
– I morgondagens skola har vi lärare som ratat både läkar-, ekonom- och juristutbildningar för att få arbeta i skolan. Vi har elever som får allt det stöd de behöver, men som också har förstått att det krävs ansträngning och träning för att nå framgång i skolarbetet. Vi har föräldrar som visar den största respekt för rektors och lärares kompetens. Vi har politiker som slåss om vems förtjänst det är att skolan blivit så bra men som i övrigt fredar lärare och rektorer från nya reformer. Vi har slagit världen med häpnad och toppar nu alla Pisa-undersökningar. Så kan det bli, om vi alla tar ansvar för att göra det vi kan göra. Och jag skojar inte, fastslår Peter Fredriksson.

Lärare måste ha beredskap för mer heterogena elevgrupper

Torun Rudin, enhetschef på Skolverket.
Torun Rudin, enhetschef på Skolverket.
– Utvecklingen av gymnasieskolan måste ske löpande i förhållande till vårt samhälle och till alla elever, säger Torun Rudin, enhetschef på Skolverket, som lyfter fram växande och allt mer heterogena elevkullar som några av gymnasieskolans största utmaningar.

Idag läser 343 900 elever i gymnasieskolan, en ökning med sex procent jämfört med förra läsåret. Utvecklingen är förväntad beroende på större elevkullar, men den främsta orsaken är att antalet nyanlända ökat. Den ökande trenden ser ut att fortsätta vilket ställer nya krav på både skolor och lärare.
– Heterogena elevgrupper för till exempel med sig att alla lärare behöver kunna arbeta med ett språkutvecklande arbetssätt så att även elever som inte har svenska som modersmål får sina behov tillgodosedda i klassrummet, säger Torun Rudin.
På frågan om framtidens gymnasielärare kommer att bli mer specialiserade och ha större tillgång till olika stödfunktioner i klassrummen, eller om de får ett bredare uppdrag svarar Torun Rudin att det finns olika utvecklingsvägar att välja mellan.
– Helt klart är dock att morgondagens lärare måste ha en beredskap för de blandade elevgrupper som rymmer både elever utan någon egentlig skolbakgrund, nyanlända med god skolbakgrund och elever som gått hela sin uppväxt i skolan i Sverige.

I samklang
En annan utmaning för svensk gymnasieskola är att cirka en tredjedel av alla elever inte når en examen inom tre år.
– Ungdomar som kommit sent till Sverige dominerar gruppen och det är heller inte rimligt att tro att dessa elever i varje enskilt fall kommer att bli behöriga till ett nationellt program innan 20 års ålder. Här är det viktigt att introduktionsprogrammen kan möta dessa elevers behov och ge dem en bra förberedelse för ett yrke eller fortsatta studier, säger Torun Rudin, som även påpekar vikten av att själva utbildningssystemet anpassas.
– Vi vet att en ofullständig gymnasieutbildning innebär stor sårbarhet för individen på arbetsmarknaden. Den som inte lyckas nå målen i ungdomsgymnasiet måste därför kunna erbjudas goda möjligheter inom vuxenutbildningen. I grunden handlar det om att såväl gymnasieskolan som vuxenutbildningen behöver fortsätta utvecklas i samklang med det omgivande samhället och utifrån de elevgrupper vi har att möta.