Etikettarkiv: Stockholms stad

Verksamheten präglas av motiverade elever och engagerade lärare

Åsa Skaljic, rektor för Vuxenutbildning Söderort i Vårberg. Foto: Gonzalo Irigoyen
Åsa Skaljic, rektor för Vuxenutbildning Söderort i Vårberg. Foto: Gonzalo Irigoyen
– Våra elever är motiverade. Lärarna behöver inte lägga tid på att skapa engagemang utan kan från start använda elevernas intresse som ett kraftfullt verktyg i undervisningen. En guldgruva för lärare, säger Sirpa Wahlberg Borgström, rektor för Åsö vuxengymnasium i Stockholm.

Sirpa Wahlberg Borgström, rektor för Åsö vuxengymnasium i Stockholm. Foto: Fredrik Sandin Carlson
Sirpa Wahlberg Borgström, rektor för Åsö vuxengymnasium i Stockholm. Foto: Fredrik Sandin Carlson
Åsö vuxengymnasium är Stockholm stads eget komvux och med sina cirka 10 000 elever per år Stockholms största utbildningsanordnare för vuxenutbildning. Verksamheten har två viktiga huvuduppdrag: reguljär komvuxutbildning och kompetensförsörjning för stadens medarbetare. Undervisningen är till största del lärarledd.
– Vi erbjuder även distansutbildningar men majoriteten av eleverna önskar lärarledd undervisning, säger Sirpa Wahlberg Borgström.
Till skillnad från många andra skolor har Åsö gymnasium inga problem med att rekrytera lärare. Något som Sirpa Wahlberg Borgström kopplar ihop med arbetskulturen som präglas av intresserade och motiverade elever, kollegialt samarbete och engagerade lärare.
– Eleverna har ju själva valt att komma till oss för att de behöver en viss kunskap och är mycket målinriktade. Det möter vi upp med professionella och engagerade lärare. Över 98 procent av våra lärare är behöriga och många har även forskarutbildning med fördjupade ämneskunskaper.
Verksamheten inväntar en ny stor målgrupp genom de nyanlända som efter SFI vill fortsatt läsa inom komvux.
– Här har vi precis startat en stor utbildningssatsning där samtliga medarbetare, alla lärare, administration, skolledning och stödverksamhet ska få en utbildning i andraspråksinlärning. Utbildningen sker i samarbete med Göteborgs universitet och innehåller 7,5 poäng i svenska som andra språk, vilket ger nya möjligheter. Eleverna kommer ju inte hit tomma; de har massor med kunskaper men kan kanske inte uttrycka det på svenska, konstaterar Sirpa Wahlberg Borgström.

Vuxenutbildning Söderort
Åsa Skaljic håller med om beskrivningen. Hon är rektor för Vuxenutbildning Söderort i Vårberg. En något mindre skola med ungefär 550 elever som tidigare mest har arbetat med SFI. Under senare år har verksamheten utvecklats till att även omfatta yrkesförberedande utbildningar, kombinationsutbildningar, yrkesutbildningar samt svenska som andraspråk på grundläggande nivå.
– Vi arbetar utefter Stockholms stads vision, Ett Stockholm för alla. För oss är det en ledstjärna i arbetet med att försöka erbjuda invånarna i främst Söderort, utbildning, och ge dem så goda möjligheter som möjligt för vidare studier eller för att komma ut på arbetsmarknaden. Den största utmaningen i den strävan är att få till den bredden i vårt utbildningsutbud.
Det breda spektrat av elever och deras skiftande förkunskaper är en annan utmaning.
– Vi har allt från de som aldrig har gått i skolan till akademiker. Det måste vi också hantera.
En nyhet på Vuxenutbildning Söderort är kombinationsutbildningar, där eleverna läser SFI integrerat med gymnasiala yrkeskurser. Här arbetar yrkes- och SFI-lärare tätt tillsammans med språkstödsresurser på elevernas modersmål.
– Som lärare måste du vara väldigt kreativ och flexibel. Det går inte att stå och ha någon katederundervisning, här handlar om att hitta nya undervisningsformer med mycket muntlig kommunikation, bilder och praktiska exempel. Lärarna som arbetar med detta tycker det är mycket inspirerande, och inte minst det täta samarbetet med andra kollegor är uppskattat, berättar Åsa Skaljic.
Hon påpekar att Vuxenutbildning Söderort är en plats dit det kommer människor från hela världen.
– De för med sig med olika kunskaper och massor med erfarenheter vilket skapar en väldigt positiv och berikande miljö. Här finns stora möjligheter att utvecklas, både som människa och yrkesperson.

Framtid
För framtiden hoppas Åsa Skaljic att verksamheten har lyckats nå ut till ännu fler.
– Jag vill att vi ska bli så breda som möjligt för att kunna möta så många människor i Stockholm som möjligt och erbjuda dem en utbildning på en nivå som motsvarar deras behov.
Även Sirpa Wahlberg Borgström har ett tydligt mål för verksamheten.
– Redan till hösten sjösätts en ny organisation som bland annat innehåller Campus Åsö, där kommunal vuxenutbildning och arbetsmarknadsåtgärder samlas under samma tak. För oss är det ett sätt att framtidssäkra verksamheten och ge stockholmarna ännu bättre förutsättningar för att klara sina studier och etablera sig på arbetsmarknaden.

Stockholms stad, Vuxenutbildningscentrum
Stockholms stad erbjuder flera olika typer av vuxenutbildningar. Här kan man till exempel läsa in gymnasiet, läsa svenska på sfi, gå en lärlingsutbildning, läsa på Lärvux, särskild utbildning för vuxna eller utbilda sig till ett framtidsyrke på Yrkeshögskolan. På Vuxenutbildningscentrum som öppnade förra året kan stockholmarna göra allt från att söka sfi och komvux till att boka studievägledning och testa sina kunskaper i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik.

Stockholms stad, Vuxenutbildningscentrum
Rosenlundsgatan 52, gatuplan
118 63 Stockholm
Tel: 08-508 354 00
www.stockholm.se

Lyhörd direktör ska bossa i huvudstaden

Peter Lyth, tillträdande gymnasiedirektör i Stockholms stad. Foto: Gonzalo Irigoyen
Peter Lyth, tillträdande gymnasiedirektör i Stockholms stad. Foto: Gonzalo Irigoyen

Peter Lyth är läraren som blev rektor och klättrade vidare till att bli gymnasiechef. Snart kliver han in i rollen som Stockholms gymnasiedirektör och står inför det tuffa uppdraget att chefa över en förvaltning som ska ordna utbildningsplatser i en storstad som växer så att det knakar.

Stockholms stads nuvarande omkring 30 kommunala gymnasieskolor räcker inte till. För hålla takt med huvudstadens växande befolkning finns det planer på att bygga 15 ytterligare gymnasieskolor. Men det handlar inte bara om att skapa fler utbildningsplatser. Det gäller att förutse elevernas sökmönster och veta hur personalbemanningen ska gå till. Det är det där komplexa i uppdraget som lockar Peter Lyth att bli Stockholms gymnasiedirektör.
– Vi kan se att elever i Stockholm många gånger värderar valet av skola högre än utbildningsinriktning, att skolans popularitet är viktigare än vad vi vuxna kanske vill och tror. Det gäller att pejla läget och ta hänsyn till många aspekter så att gymnasiesatsningarna görs på rätt sätt, säger Peter Lyth.

Har klättrat i karriären
Peter Lyth har en gedigen karriär bakom sig inom skolans värld. Den tog sin början 1984 då han fick sin första tjänst som högstadielärare. Några år senare valde han att undervisa på gymnasiet och blev därefter biträdande rektor. Chefsrollen passade honom, och i flera år jobbade han sedan som rektor på två olika gymnasieskolor. Det ledde i sin tur in honom på det nuvarande uppdraget som gymnasiechef, och i juli 2018 tar han på sig direktörshatten.
Sin bakgrund kommer han att ha nytta av på sitt nya jobb.
– Det är en fördel att jag kan sätta mig in i lärares och rektorers situation. Det är viktigt att styra gymnasieverksamheten så att den passar både elever och de som arbetar inom skolan.
Rent generellt anser Peter Lyth att både tjänstemän och förtroendevalda måste vara duktiga omvärldsbevakare. Att skapa fler vård- och omsorgsprogram för att samhället behöver mer vårdpersonal är fel ände att börja i om de unga inte lockas av den utbildningen, exemplifierar han.
– Det har varit en process att inse att vi inom byråkratin och politiken inte kan forma gymnasieskolan bara utifrån de behov vi ser. För att lyckas i mitt nya uppdrag gäller det att vara lyhörd, säger Peter Lyth.

Vuxenutbildning – allt viktigare punkt på samhällsagendan

Bengt Jönsson, chef Vuxenutbildning Stockholm. Foto: Fredrik Sandin Carlson
Bengt Jönsson, chef Vuxenutbildning Stockholm. Foto: Fredrik Sandin Carlson

Komvux fyller 50 år. En pigg jubilar som är mer aktuell än någonsin.
– Det har hänt otroligt mycket under de gånga åren, och vuxenutbildningen har blivit en allt viktigare punkt på hela samhällets agenda, säger Bengt Jönsson, chef Vuxenutbildning Stockholm.

När Komvux startade i slutet av 1960-talet lockade utbildningen främst vuxna som hade siktet inställt på fortsatta studier efter folkskolan eller motsvarande. Idag handlar en stor del av verksamheten om yrkesutbildningar som ska leda till jobb. En av dagens stora utmaningar är att möta behoven av de nya målgrupper som deltar i vuxenutbildningen.
– Vi har många utrikesfödda och kortutbildade bland våra elever. Det gäller att anpassa verksamheten och våra utbildningar så att dessa personer kan gå in i utbildning och klara den för att sedan komma ut i egen försörjning, antingen direkt eller via universitet och högskolor, säger Bengt Jönsson.
För att möta den utmaningen har Vuxenutbildning Stockholm bland annat startat flera kombinationsutbildningar.
– Vi erbjuder program där SFI ges tillsammans med i de flesta fall en yrkesutbildning, men även i kombination med teoretiska ämnen.
En viktig del av arbetet är enligt Bengt Jönsson att få in företag och branscher så tidigt som möjligt i utbildningen.
– Lastbilsmekanikerutbildningen har fått ett riktigt lyft sedan Scania kom in som partner. Företaget utlovar till och med en provanställning på sex månader till alla som klarar utbildningen.

Viktig samhällsroll
En annan aktuell utmaning är digitaliseringen och hur verksamheten kan dra nytta den nya tekniken.
– Lärarbrist är en annan utmaning. Vi är ganska välförsörjda just nu, men står om ett par år inför stora pensionsavgångar och måste se till att vi inte hamnar i ett vakuum, fastslår Bengt Jönsson.
Komvux i Stockholm beskriver han som en pigg 50-åring med stora planer för framtiden.
– Vi arbetar nu med att utveckla Campus Åsö där grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, SFI och yrkeshögskoleutbildningar ska samlas under ett och samma tak. I framtiden kommer vuxenutbildningen att i än högre grad kunna användas för yrkesväxling. Helt klart är att verksamheten kommer att ha en fortsatt viktig roll i samhället – en roll som kanske kommer att växa ytterligare och bli ännu större än vad den är idag.

En god löneutveckling får lärare att stanna

Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund (Foto: Rikard Westman), Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet (Foto: Peter Jönsson) och Ragnar Sjölander, distriktsordförande och kommunombud i Stockholms stad på Lärarnas Riksförbund.
Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund (Foto: Rikard Westman), Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet (Foto: Peter Jönsson) och Ragnar Sjölander, distriktsordförande och kommunombud i Stockholms stad på Lärarnas Riksförbund.
När Framtidens Karriär – Gymnasielärare lät ett slumpmässigt urval av gymnasielärare ranka de faktorer som kan få dem att stanna hos sin arbetsgivare toppade bra lön och en god löneutveckling listan. 66 procent anser att en bra psykisk arbetsmiljö är viktigt.

– Jag instämmer definitivt i de faktorer som lärarna anser vara viktigast för att de ska stanna hos sin arbetsgivare. Jag känner även igen resultatet från Lärarnas Riksförbunds egna undersökningar. Det är tydligt att många lärare prioriterar sina grundläggande förutsättningar för att kunna göra ett bra jobb innan de funderar kring att exempelvis göra karriär, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.
Hon betraktar stöd från rektor och kollegor, tillräckligt med tid till att förbereda lektioner samt en löneutveckling som matchar lärarnas kompetens och ansvar som de viktigaste faktorerna för att få lärare att vilja stanna hos sin arbetsgivare.

Andra professioner kan avlasta
– Ett skäl till att endast 29 procent prioriterar formella karriär- och utvecklingsmöjligheter är att läraryrket i sig är väldigt stimulerande och utvecklande om man får tid till kollegialt utbyte och att göra ett jobb med bra kvalitet. Däremot efterfrågas ämnesfortbildning. Den är otroligt eftersatt. Det är viktigt att renodla läraryrket genom att analysera vilka arbetsuppgifter lärare bör utföra och med vilka uppgifter de kan erbjudas avlastning, säger Åsa Fahlén.
– Undersökningsresultatet överensstämmer med många andra undersökningar som gjorts bland gymnasielärare på senare år. Det tyder på att gymnasielärarna är mycket tydliga och samstämmiga kring vilka åtgärder som krävs för att de ska stanna kvar hos sina arbetsgivare. Vi genomför för närvarande en stor nationell undersökning om vilka faktorer som krävs för att bli en bra lärare. Att känna sig rätt värderad lönemässigt, att få lägga tillräckligt mycket tid på undervisning för att kunna göra skillnad för varje elev samt att ha tid till kollegial samverkan är några av de viktigaste faktorerna som framkommit även där, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet.

Många drabbas av samvetsstress
Hon menar att många lärare lider av samvetsstress, en typ av stress som uppstår när man känner sig otillräcklig och inte hinner utföra sitt jobb på ett tillfredsställande sätt. Den typen av stress kan bland annat leda till ett ökat antal sjukskrivningar bland gymnasielärare.
– För att förebygga samvetsstress krävs att lärare får avlastning från andra yrkesgrupper. Det kan vara allt från socialpedagoger till elevcoacher och administratörer som stärker elevernas sociala välbefinnande i skolan och hanterar mycket av lärarnas administration, säger Johanna Jaara Åstrand.
Hon betonar även vikten av att lärare får tillgång till kontinuerlig kompetensutveckling som bidrar till att utveckla dem professionellt under hela deras karriär.
– Om politiker och skolledning visar mer tillit och förtroende till lärarnas profession och kompetens så kommer det att löna sig många gånger om, både i form av minskade sjukskrivningar, minskad personalomsättning och att det blir attraktivt för fler att välja och stanna kvar i läraryrket på sikt. Det kan förstås även minska lärarbristen. Att få fler lärare att vilja stanna kvar hos sina arbetsgivare är egentligen inte särskilt komplicerat. Det gäller att beslutsfattare och skolledning verkligen lyssnar till och agerar på de tydliga signaler som lärarna skickar ut i den här typen av undersökningar, säger Johanna Jaara Åstrand.

Viktigt med stöttande chefer
– Det är inte förvånande att löneutveckling rankas högst i undersökningen. Löneutvecklingen för gymnasielärare har varit spretig på senare år, alla legitimerade gymnasielärare behöver kunna garanteras en attraktiv löneutveckling, oavsett om de omfattas av karriärtjänster, lärarlönelyft och liknande, säger Ragnar Sjölander, svensklärare på Blackebergs gymnasium samt distriktsordförande och kommunombud i Stockholms stad på Lärarnas Riksförbund.
Han anser också att den psykiska arbetsmiljön spelar stor roll för att lärare ska vilja stanna hos sina arbetsgivare, men betonar även vikten av ett bra ledarskap och en skolledning som lärare kan räkna med när de verkligen behöver stöd.
– En anledning till att många gymnasielärare lämnat skolan är att de saknar en chef som backar upp dem. Den ”dokumentationssjuka” som drabbat samhället märks även i skolan. Det är nödvändigt att fler lärare i framtiden får ägna sig mindre åt dokumentation och administration och mer åt undervisning, säger Ragnar Sjölander.

Vilka är de viktigaste faktorerna för att gymnasielärare ska stanna kvar hos sin arbetsgivare? Ange gärna flera.
stanna_graf

1 Bra lön/löneutveckling
2 Bra psykisk arbetsmiljö (minskad stress, mental press etc.)
3 Att läraren ska kunna ägna sig mer åt undervisning
4 Bra team/arbetskamrater
5 Bra ledarskap i gymnasieskolan
6 Mindre administration
7 Lägre arbetsbelastning
8 Bra fysisk arbetsmiljö (lokaler, ljudnivå, luft)
9 Flexibel och mindre reglerad arbetstid
10 Mindre klasser
11 Hög status på yrket
12 Förenklad dokumentation
13 Bra karriär- och utvecklingsmöjligheter
14 Motiverade/intresserade elever
15 Större ansvar och befogenheter till läraren
16 Annat