Etikettarkiv: Sveriges Skolledarförbund

Nära ledarskap utmärker en attraktiv arbetsgivare

Lena Åberg, gymnasiechef i Motala kommun.
Lena Åberg, gymnasiechef i Motala kommun.

Bra lön, ett bra ledarskap, att ingå i ett välfungerande team samt möjligheten att påverka sin egen arbetssituation. Det är de faktorer som främst utmärker en attraktiv arbetsgivare enligt gymnasielärarna som deltog i Framtidens Karriär – Gymnasielärares undersökning.

– Jag är lite förvånad över undersökningsresultatet eftersom jag trodde att administrativ avlastning och förenklad dokumentation skulle rankas högre. Dessa faktorer diskuteras ju så gott som dagligen i det dagliga arbetet, men hamnade relativt långt ner i undersökningsresultatet. Det är inte konstigt att lönefrågan rankas högt, inte minst eftersom lärarbristen tenderar att driva upp löneläget. Däremot är arbetsmiljö i allmänhet lika viktig som lönen, säger Lena Åberg, gymnasiechef i Motala kommun.
En av de främsta konkurrensfaktorerna för en arbetsgivare är, enligt Lena Åberg, en tydlighet i organisationen. Det inkluderar en tydlig struktur för allt från vart man ska vända sig när man behöver hjälp och stöd till en tydlig vision för hela verksamheten.

Kan stärka attraktiviteten
– Vid sidan av rekryteringsarbetet är det självklart viktigt med åtgärder som premierar de erfarna lärarna och får dem att känna sig uppskattade. Gymnasieskolor behöver generellt sett bli bättre på att tillvarata erfarna lärares samlade kompetens. Uppdrag som mentor och handledare, nya ansvarsområden och mer undervisningstid är exempel på åtgärder som kan stärka attraktiviteten för de erfarna lärarna. På så sätt kan man ge nyexaminerade lärare något mindre undervisningstid vilket ger mer tid till introduktion i yrket, säger Lena Åberg.
Hon betraktar även administrativ avlastning, till exempel lärarassistenter, som en viktig åtgärd för att stärka arbetsgivarnas attraktivitet. Kompetensutveckling som är personligt utformad för påfyllnad inom det egna kompetensområdet efterfrågas ofta.
– Undersökningsresultatet överensstämmer med vår bild. Vi vet att lönen är viktig, men ett ledarskap som inbjuder till delaktighet och möjlighet att påverka är minst lika viktigt för många lärare. Regelbunden kompetensutveckling är ytterligare en faktor som ofta rankas högt. Lärarnas svar överensstämmer också väl med de liknande undersökningar som vi genomfört bland rektorer, säger Matz Nilsson, förbundsordförande för Sveriges Skolledarförbund.

”Gymnasieskolor där ledarna sätter stor tillit till lärarnas förmåga att själva utveckla sitt arbete leder i allmänhet till goda resultat”

Struktur för löneutveckling
Utmärkande för en god arbetsgivare är ett ledarskap som skapar delaktighet och ger lärarna möjlighet att utvecklas, ett ledarskap som erbjuder lärarna mycket frihet under ansvar, fortsätter Matz Nilsson.
– Gymnasieskolor där ledarna sätter stor tillit till lärarnas förmåga att själva utveckla sitt arbete leder i allmänhet till goda resultat, vilket genererar attraktivitet. Delaktighet är den främsta nyckelfaktorn, liksom möjligheten att påverka sitt eget arbete, säger Matz Nilsson.
Han anser att arbetsgivare bör satsa på att ge skolledare rätt förutsättningar att utöva ett nära ledarskap, bland annat genom att inte behöva ansvara för alltför många medarbetare. Genomsnittet i Sveriges Skolledarförbund är 37 medarbetare per skolledare.
– Skolledare som ansvarar för så många medarbetare känner sig ofta otillräckliga och hinner inte utöva det nära och stöttande ledarskap med kontinuerlig feedback som så många lärare efterfrågar, säger Matz Nilsson.
Ytterligare en faktor som utmärker en bra arbetsgivare är en välfungerande struktur för löneutveckling och kompetensutveckling. En genomtänkt introduktion för nyanställda lärare är också en avgörande faktor för att attrahera och behålla kompetenta lärare. Drygt hälften av kommunerna erbjuder i dagsläget sina nyanställda lärare ett introduktionsprogram, men Matz Nilsson anser att fler skolor borde satsa på det eftersom det ger så tydliga resultat för såväl attraktionskraften som möjligheten att behålla erfarna lärare.

Kompetensutveckling
– För att behålla erfarna lärare krävs även en god löneutveckling under hela yrkeskarriären. I dagsläget har de mest erfarna lärarna ofta en sämre löneutveckling än sina yngre kollegor eftersom lärarbristen är så påtaglig. Lärare ska inte behöva byta jobb för att få upp sin lön, det är verkligen resursslöseri, säger Matz Nilsson.
Han har suttit med som expert i regeringens skolkommissions utredning om nationella professionsprogram.
– En av våra viktigaste slutsatser var att huvudmännen saknar resurser för att kompetensutveckla lärare i nivå med de behov som finns. Vi vill att staten ska formulera en nationell struktur för kompetensutveckling via de nationella professionsprogrammen. Det skulle ge varje lärare och skolledare möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling under hela sin karriär. Det finns överlag ett stort behov av att lyfta gymnasieskolornas arbete med rekrytering och retention till en mer strategisk nivå. Det finns även ett starkt samband mellan skolornas kvalitetsarbete och kompetensförsörjning, säger Matz Nilsson.

Matz Nilsson, förbundsordförande för Sveriges Skolledarförbund. Foto: Martin Lindeborg
Matz Nilsson, förbundsordförande för Sveriges Skolledarförbund. Foto: Martin Lindeborg
Vilka av följande faktorer kännetecknar en attraktiv arbetsgivare inom gymnasie­skolan? Ange gärna flera.

1. Bra lön
2. Bra ledarskap/uppbackning från rektor
3. Bra team/arbetskamrater
4. Möjlighet att påverka sin arbetssituation
5. Bra psykisk arbetsmiljö
6. Att kunna ägna sig mer åt undervisning
7. Mindre administration
8. Mindre klasser
9. Flexibel arbetstid
10. Bra fysisk arbetsmiljö
11. Möjlighet till kompetensutveckling
12. Motiverade elever
13. Förenklad dokumentation
14. Bra karriär och utvecklingsmöjligheter
15. Bra introduktion för nyanställda

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av gymnasielärare i Sverige 9–15 april 2019. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Var tredje lärare hotad på jobbet

Matz Nilsson, ordförande för Sveriges Skolledarförbund. Foto: Martin Lindeborg
Matz Nilsson, ordförande för Sveriges Skolledarförbund. Foto: Martin Lindeborg

Arbetsklimatet på landets skolor har hårdnat de senaste åren. En så stor andel som 34 procent av gymnasielärarna uppger att de blivit utsatta för hot eller våld i sin yrkesutövning.

Var tredje gymnasielärare har någon gång blivit utsatt för hot eller våld. Det visar en undersökning som tidningen Framtidens Karriär Gymnasielärare låtit göra bland ett slumpvis urval av gymnasielärare under våren 2018. Av de som blivit drabbade anger 90 procent att de blivit utsatta av en elev och 20 procent att de blivit utsatta av en anhörig till en elev.
Resultatet är beklagligt och allvarligt men förvånar inte Matz Nilsson, ordförande för Sveriges Skolledarförbund. Han menar att det skett en dramatisk ökning av hot, våld och otillbörlig påverkan mot både lärare och rektorer under de senaste två åren.

Viktigt med tidigt stöd
I klassrummen kan lärare utsättas för hotfulla situationer i samband med att de tar till disciplinära åtgärder för att få ordning eller vid tillsägelser om elevers beteenden och språkbruk. Att elever och vårdnadshavare motsätter sig lärares betyg och bedömning är ytterligare en orsak som kan ge upphov till hot och våld. Dessutom ökar förtal och smutskastning av skolpersonal i sociala medier.
– När något sådant händer måste skolan agera direkt. All personal måste stå upp för den som blivit utsatt och alla händelser som rör hot eller våld mot yrkesverksamma inom skolan ska polisanmälas, säger Matz Nilsson.
Han tror att det alltmer individualiserade samhället lett till att klimatet på landets skolor hårdnat. Uppfattas till exempel skolprofessionens beslut om en elevs behov av stöd eller kunskapsnivå som fel är det lätt att byta skola, överklaga och smutskasta. Skolan har tappat i pondus som myndighetsutövare. Problemet med hot och våld är därför inte bara en lokal fråga för varje enskild skola utan är en aktuell politisk fråga på nationell nivå.
– Sedan måste det bli kännbart att hota och utsätta skolpersonal för våld eller psykiska kränkningar. Tjänstemannaskyddet måste inkludera lärare och rektorer på samma sätt som blåljuspersonal. Vi har lämnat ett sådant förslag till regeringen och påtalat att frågan kräver en snabb hantering, säger Matz Nilsson.

Har du någon gång blivit utsatt för hot eller våld i din yrkesroll som gymnasielärare?

Jag blev utsatt av en...

Flera lärare har blivit utsatta av flera kategorier, därför är totalsumman över 100%

Elevers sena ankomst påverkar många gymnasielärare

Torbjörn Hanö, rektor på Polhemsskolan i Lund.
Torbjörn Hanö, rektor på Polhemsskolan i Lund.
75 procent av gymnasielärarna anser att elevernas sena ankomst påverkar deras undervisning, enligt en undersökning som Framtidens Karriär – Gymnasielärare gjort bland ett slumpmässigt urval av gymnasielärare.

– Undersökningsresultatet förvånar mig inte och att så många lärare upplever att elevers sena ankomst påverkar deras undervisning är självklart problematiskt. Om man tar en titt på PISA-resultatet så ger de dessutom en känsla av att problemet med sen ankomst har blivit vanligare på senare år. Det är egentligen inte den sena ankomsten i sig som är problemet, det är det faktum att den stjäl värdefull lektionstid, läraren tvingas ofta börja om när en eller fler elever kommer försent. Ofta går mycket sammanlagd lektionstid förlorad under en termin eller ett läsår, säger Torbjörn Hanö, rektor på Polhemsskolan i Lund och suppleant i Sveriges Skolledarförbunds styrelse.

Förändra kulturen
Det bästa sättet att minska andelen elever med sen ankomst är, enligt Torbjörn Hanö, att arbeta långsiktigt och övergripande med att förändra kulturen kring att komma i tid på hela skolan, bland elever, lärare, skolledning och övrig personal.
– Att etablera en kultur där alla som vistas på skolan är överens om vikten av att inte komma försent kan ta tid, men det är det i allmänhet värt. Det är viktigt att samtliga lärare och skolledning är överens om värdet och vikten av att anlända i tid, effekten blir sällan lika bra om attityden till punktlighet varierar mellan olika lärare, säger Torbjörn Hanö.

Viktigt att dela ansvaret
Ett viktigt steg mot en kultur där alla elever och lärare ser värdet av att komma i tid är att lärare ser till att lektionsinnehållet är tillräckligt intressant, engagerande och angeläget redan från första sekund. När eleverna upplever att de verkligen missar något viktigt om de inte kommer i tid så är sannolikheten stor att andelen sena ankomster minskar.
– Vi kan också inspireras av andra länder. I Storbritannien har exempelvis ofta samtliga elever lektioner och raster vid samma tidpunkter. Det gör att skolpersonalen snabbt kan upptäcka elever som inte befinner sig i ett klassrum vid specifika tidpunkter. Det är viktigt att ansvaret för att minimera andelen sena ankomster inte enbart faller på lärarna, de behöver uppbackning från sina kollegor och skolledningen för att lyckas, säger Torbjörn Hanö.

Påverkar elevernas sena ankomster din undervisning?
senankomst_graf