Helsingborg kopplar helhetsgrepp på skolutvecklingen

Helsingborgs stads skolor har under senare år gjort stora insatser för att skapa möjligheter till stöd och utveckling för alla medarbetare. Exempel på det är olika nätverk, interna utbildningar och satsningen på Pedagogiskt Center.
– Hos oss kan våra pedagoger och skolledare få inspiration, råd och stöd utifrån sina specifika behov. Vi anordnar utbildningar, workshops och nätverksträffar där digitala lärverktyg och läroplaner för de olika skolformerna står i fokus. Här finns också en rad stödfunktioner, möjligheter till olika karriärvägar, spännande tjänster och möjlighet att delta i olika forskningsprojekt, listan kan göras hur lång som helst, säger Agneta Gullstrand, chef för modersmålsenheten på Pedagogiskt Center.
Att det är staden själv som står bakom alla utvecklingsmöjligheter är en viktig del av den övergripande strategin för Helsingborgs stads skolor.
– Att kunna erbjuda fortbildningar och andra kompetensstärkande åtgärder i egen regi är ett sätt att ta fullt kommando över vår egen skolutveckling och anpassa insatserna efter de behov som finns. På så vis får vi inte bara ett mer målinriktat utvecklingsarbete, vi får även ett starkt kollegialt lärande inom staden, säger Thomas Karlegatt.

Synergier
Agneta Gullstrand påpekar att helhetsgreppet över skolutvecklingen även gett en rad positiva synergieffekter. Ett exempel är att alla nyanlända elever som kommer till Helsingborg först får komma till mottagningsenheten, den s.k. Välkomsten, på Pedagogiskt center. Efter två veckor med kartläggning av skolbakgrund och bedömning av modersmål, matematik och grunder i svenska får eleven komma till sin nya skola, som kan vara kommunal eller fristående.
– Överlämnandet till skolan sker ibland på skolan, ibland på Pedagogiskt Center och sker tillsammans med exempelvis mentor och skolledare. Modellen som vi införde 2014 har slagit mycket väl ut och inspirerat många andra kommuner i Sverige att arbeta på liknande sätt.
Inom Pedagogiskt Center finns flera former av olika språkstöd, lärare kan till exempel få utbildning i Läslyftet och stöd i hur de ska hantera en-till-en-hjälp.
– Vi utbildar också nyanlända lärare i det svenska skolsystemet så att de snabbt ska kunna bli anställningsbara lärare. Även om Helsingborg är en attraktiv kommun måste vi ta höjd för att vi i framtiden kan komma att drabbas av lärarbrist, och detta är ett led i det arbetet, säger Agneta Gullstrand.

Stöd till ledarna
Thomas Karlegatt poängterar att staden även tillhandahåller stödfunktioner för skolledarna.
– Det är viktigt att rektorer har bra uppbackning så att de kan syssla med sitt kärnuppdrag, att verka som pedagogiska ledare. Att ha kunniga, pålästa ledare som är intresserad av det pedagogiska arbetet rakt ner i klassrummet eller barngruppen är oerhört viktigt för att skapa god måluppfyllelse och likvärdighet i skolan.
En annan viktig förutsättning för att nå dit, menar han, är att utgå från varje enhets behov av utveckling.
– Därför arbetar vi mycket med systematiskt kvalitetsarbete och kartlägger verksamheternas behov för att sedan gå in med specifika beställningar på fortbildning inom de områden som behövs och efterfrågas.

Efterfrågan styr
Agneta Gullstrand poängterar att alla stödfunktioner inom Pedagogiskt Center och andra skolutvecklingsenheter är till för skolorna, staden och lärarna.
– Det är efterfrågan och idéer från verksamheten som styr vårt arbete.
En viktig drivkraft bakom Helsingborgs stads skolors arbete med att skapa egna stödfunktioner har varit strävan efter att vara en attraktiv arbetsgivare för pedagoger.
– Det handlar inte bara om lön utan även om arbetsvillkor, en lärare ska trivas på sitt arbete, ha möjlighet att utvecklas, få vara med i spännande projekt och ta del av forskning. Alla medarbetare inom den kommunala skolan i Helsingborg ska kunna vara en del av ett större sammanhang och vara med och påverka. Tidigare var det många andra som forskade kring vår verksamhet, idag kliver vi fram själva och tar plats i det utrymmet, fastslår Thomas Karlegatt.