Hälften av grundskollärarna är negativa till lärarlönelyftet
– Ett skäl till att hälften av lärarna är negativt inställda till det statliga lärarlönelyftet kan vara att det tenderar att skapa ett A- och ett B-lag bland lärarna på en skola, där lärarna som omfattas av det statliga lärarlönelyftet blir ”A-laget”. När den statliga lönesatsningen för lärare försvinner riskerar några kommuner att inte kunna fortsätta betala det extra lönetillägget, vilket kan leda till att fler lärare som tidigare omfattats av det statliga lärarlönelyftet istället söker sig till kommuner med bättre ekonomi för att slippa gå ner i lön, säger Gustav Forne, svensklärare på Fribergaskolan i Danderyd.
Han anser att de pengar som avsatts till det statliga lärarlönelyftet istället borde ha använts till att höja den generella lönenivån för samtliga lärare.
– Det skapar merarbete för skolorna när de tvingas välja ut vilka lärare som ska omfattas av det statliga lärarlönelyftet. De lärare som uppfyller kriterierna för att omfattas av lönelyftet, men trots det inte fått någon löneförhöjning, riskerar dessutom att få mindre motivation till att göra ett bra jobb, säger Gustav Forne.
