Lärarlönelyftet ska vara en katalysator för höjda lärarlöner

Publicerad 15 februari 2017
Text: Anette Bodinger

Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet
Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet
– Lärarlönelyftet är inte ett bidrag som ska fördelas på tekniska grunder. Satsningen ska vara en katalysator för bättre lönebildning där lärare ska få högre lön för det kvalificerade arbete de gör, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

Lärarlönelyftet har skapat debatt och delat landet i två läger. En del anser att lärarlönelyftet splittrar lärarkåren och slår sönder den lokala lönestrukturen, medan andra röster välkomnar satsningen som de menar kommer att vinna i längden.
– Ett viktigt syfte med lärarlönelyftet är att det ska fungera som katalysator för bättre lokal lönebildning. Lärarlönelyftet är en extraordinär satsning på tre miljarder kronor för att höja lärarnas löner och öka läraryrkets attraktivitet. Satsningen räcker till att ge 60 000 lärare i genomsnitt 2 500 kronor mer i månaden och är utformat för att premiera lärare som har stor erfarenhet och tar utökat ansvar. På platser som redan utvecklat en lokal lönestrategi har satsningen mottagits väl och pengarna blivit det tillskott i arbetet med att skapa en bättre löneutveckling som det är tänkt att vara. Men på alltför många ställen har lärarlönelyftet setts som något statsbidrag som ska delas ut efter ett Excel-ark, och det är där som satsningen mött stort motstånd och skapat turbulens bland lärarna, säger Helene Hellmark Knutsson.
I mitten av november förra året träffade hon parterna inom Nationell samling för läraryrket för att diskutera implementeringen av Lärarlönelyftet.
– Vi behöver vara ännu tydligare med att det här är ett långsiktigt och permanent tillskott från statens sida för att förbättra löneutvecklingen för lärarna. Det är också viktigt att de skolhuvudmän som inte har välutvecklade och transparanta lönestrategier utvecklar sådana. Parterna i skolan och regeringen, som tillsammans utformat Lärarlönelyftet, är överens om att grundproblemet är att lärarna har haft för svag löneutveckling. Det behöver rättas till.

PISA
I slutet av förra året presenterades även de senaste mätningarna från TIMSS och PISA som visar på höjda kunskapsresultat inom grundskolan. Helene Hellmark Knutsson ser det som ett styrkebesked.
– Att trenden har vänt är ett bevis på att det arbete som rektorer, lärare och elever gör varje dag har gett resultat. Tillsammans har de lyckats höja kunskapsnivån i svensk skola.
Ett mer oroande besked från PISA-undersökningen är att ojämlikheten i skolan har ökat sedan den senaste mätningen.
– Här måste regeringen fortsätta att arbeta tillsammans med skolans parter för att se hur vi kan minska ojämlikheten och se till att elevers socioekonomiska förhållanden, eller deras föräldrars utbildningsbakgrund, inte ska avgöra hur det går för dem i skolan.
Hur ser framtidens skola ut om allt går som du vill och hoppas?
– Det är en skola där alla elever får möta behöriga, skickliga och engagerade lärare. I framtidens skola ska det också finnas tid och utrymme för lärare inte bara för att undervisa, planera och följa upp undervisningen, utan även för kollegialt utbyte och lärande. För att klara det behöver vi få in andra yrkeskategorier i skolan som kan avlasta lärarna med arbetsuppgifter som inte har med undervisning och lärande att göra.