Här går goda skolresultat och god hälsa hand i hand

Drottninghögsskolan i Helsingborg ligger i ett område med människor från jordens alla hörn vilket satt stort fokus på språkutvecklande arbetssätt.
– Språket är en viktig nyckel för elevernas utveckling och vi lägger stor vikt på att alla våra elever utvecklar ett rikt språk för att nå sina mål. Vi har till exempel anställt lärare med andra modersmål som arbetar med direkt förstärkning av svenska språket som är grunden för all undervisning, och detta sker utan att förringa modersmålen, säger Cissi Warntoft.
För att elever snabbare ska kunna ta till sig det svenska språket har skolan utarbetat ett bildstöd som stöttar språkinlärningen.
– Vi har skapat ett gemensamt bildspråk för eleverna. Här använder vi oss av Widget, ett verktyg för bildstöd, och kan på så vis se till att alla bilder kopplas ihop med samma ord och betydelse över hela skolan.
En annan väsentlig del i verksamheten är skolans hälsoarbete. I höstas sjösattes en ny hälsoplan som bland annat inneburit att förmiddagsrasten tagits bort och ersatts med obligatorisk rörelseglädje för eleverna.
– Förutom de direkta hälsoeffekterna har åtgärden fört med sig att konflikterna i samband med rast har försvunnit, vilket gör att lärarna kan använda all tid åt inlärning. I vanliga fall brukar skolsatsningar ta lång tid men detta har gett resultat väldigt snabbt, konstaterar Cissi Warntoft.
Till sin hjälp har lärarna på Drottninghögsskolan också hälsopedagoger.
– De har till uppgift att aktivera och inspirera både elever och personal till att röra på sig och må bra. Har man en god hälsostatus så påverkar det inlärningsförmågan positivt. Därför arbetar vi mycket med kost kopplat till inlärning, berättar Cissi Warntoft.

Digitalisering
Digitalisering är en annan punkt som står högt på skolans agenda. I Helsingborgs stads skolor drivs arbetet i fyra parallella spår som omfattar teknik, programvara, infrastruktur och kompetens.
– I början var det mycket fokus på själva hårdvaran, ibland kändes det nästan som en tävling om vilken skola som hade bäst uppkoppling och flest antal datorer. Men tekniken betyder ingenting om den inte har något innehåll och lärarna inte har kompetens att nyttja de digitala verktygen för lärande. I Helsingborgs stads skolor har vi lyckats hålla de fyra spåren levande, säger Matz Ingvarsson, verksamhetschef.
Nytt är att programmering ska införas i alla klasser och ingå som en naturlig del i alla ämnen.
– Här på skolan möter vi de nya kraven genom en gemensam kompetensutveckling som hålls varje tisdag två timmar åt gången. Innehållet är varierande, med fokus på digitalisering och programmering. Sedan har Skolverket ett bra program kring programmering som vi använder oss av och där en av våra IKT-pedagoger ansvarar för fortbildningen. Vi har även tillgång till Pedagogiskt center som erbjuder olika utbildningar i ämnet och dit jag som rektor kan anmäla olika medarbetare, berättar Cissi Warntoft.
Matz Ingvarsson nickar instämmande.
– Vi vuxna är ju i olika stadier när det gäller digital kompetens. Genom Pedagogiskt center kan vi individanpassa fortbildningen så att alla får utvecklas utifrån sin nivå.

Satsning på skolledare
Han berättar vidare att Helsingborgs stads skolor nu genomför en satsning på alla skolledare.
– Att leda den förändring som skolans digitalisering innebär kräver också en viss kompetens. Här använder vi oss av Skolverkets program Leda digitalisering, ett material som alla våra ledningsgrupper med rektorer och förskolechefer arbetar med.
För framtiden hoppas Matz Ingvarsson att digitalisering och programmering blivit en icke-fråga.
– Vi diskuterar sällan pennans och bokens funktion. På ett sätt är vi nästan framme vid målet, för eleverna är sedan länge förbi denna diskussion med digitala verktyg i undervisningen. De vill lära sig saker, och vilket verktyg som används är mindre viktigt. I slutänden handlar lärande om vad det alltid handlat om: tillit till pedagogen.