Utvecklar grundskolan med systematik och analys

I Borlänge kommun finns ett tydligt driv och en uttalad vilja att ständigt utvecklas och förbättra verksamheterna. Kommunens grundskolor präglas av ett öppet klimat och modet att våga prova nya grepp. Fundamentet för grundskolornas utvecklingsarbete i Borlänge kommun är ett målinriktat systematiskt kvalitetsarbete där struktur, analys och pedagogisk kreativitet möts.

I samverkan med Skolverket och Högskolan Dalarna har Borlänge kommun valt systematiskt kvalitetsarbete som utgångspunkten för skolans kontinuerliga utvecklingsarbete, som inkluderar att öka måluppfyllelsen och att öka andelen elever med gymnasiebehörighet.
– Via Skolverkets satsning Samverkan för bästa skola, SBS, har vi sedan 2019 identifierat ett antal strategiska utvecklingsområden som vi ska fokusera på i vårt skolutvecklingsarbete. Vi tillämpar numera ett mer strategiskt och analytiskt arbetssätt i strävan efter att förbättra elevernas måluppfyllelse och öka andelen elever med gymnasiebehörighet, säger Patrik Bergström, som sedan våren 2021 delar rollen som chef för förskola och grundskola i Borlänge kommun med Johanna Berglund.
Det är lätt att kvalitetsarbetet och den övergripande verksamhetsutvecklingen hamnar i skuggan av den dagliga verksamheten ute på skolorna, men genom att arbeta systematiskt med tydliga rutiner och uppsatta mål med en tydlig riktning säkerställer kommunen att kvalitetsutvecklingsarbetet alltid finns med och drivs framåt med målet att utveckla undervisningens kvalitet.

”Vi arbetar kontinuerligt med att ge stöd och utveckla rektorernas ledarskap.”

Regelbundna utvecklingsmöten
– Vi arbetar kontinuerligt med att ge stöd och utveckla rektorernas ledarskap. Vi har flera centrala stödfunktioner som på olika sätt ger rektorerna stöd, bland annat i samband med våra kontinuerliga ledningsmöten med rektorerna där vi har fokus på utveckling och lärande. Det bidrar till att rektorerna kan ge input, få stöd i olika processer samt att de själva kan bidra till ett kollegialt lärande. Utifrån vårt analysarbete identifierar vi behov och utvecklingsområden, därefter prioriterar vi vilken typ av centrala insatser vi behöver bidra med för att kunna ge ett bra och ibland riktat stöd, säger Johanna Berglund.
Borlänge kommuns utvecklingsarbete fokuserar på tre riktade utvecklingsområden: det språkutvecklande arbetet, en satsning på att elevhälsan ska kunna agera mer hälsofrämjande och förebyggande för att vi ska kunna identifiera och anpassa efter elevernas behov. Det tredje prioriterade utvecklingsområdet är ett digitalt kunskapslyft som för närvarande bedrivs i form av pilotprojekt på två av kommunens grundskolor.

Digitalt kunskapslyft
– Det digitala kunskapslyftet görs i samarbete med Microsoft Education och syftar till att höja pedagogernas nivå särskilt i digital kompetens. Vi har anställt en utvecklare med fokus på digital utveckling av lärmiljön, direkt kopplad till undervisningen. Utvecklaren befinner sig på dessa två skolor och är delaktig i undervisningen och ger lärarna stöd med att använda digitala funktioner i klassrummen. Målet är att samtliga lärare ska känna sig trygga och höja sin digitala kompetens för att i varje given situation fritt kunna välja mellan att använda digitala eller fysiska verktyg och läromedel. Vi är övertygade om att vi åstadkommer bättre och mer långsiktiga resultat genom att låta vår digitala resurs arbeta nära lärarna på klassrumsnivå. Ambitionen är att det ska generera utvecklingszoner på skolorna, säger Patrik Bergström.
Det systematiska och analysbaserade kvalitetsarbetet är en långsiktig satsning som så smått har börjat ge resultat. Andelen elever som är behöriga till gymnasiet har ökat, liksom måluppfyllelsen. Det är ett bevis på att ett systematiskt kvalitetsarbete lönar sig, även om det ofta tar tid innan man ser konkreta resultat.
– Vi har prioriterat arbetet på att etablera en analytisk och strategisk plattform, att skapa ett gemensamt språk, en gemensam struktur och samsyn för vårt kvalitetsarbete Nu när vi är inne på vårt andra år med verksamhetsrapporter och dialogutveckling märker vi att det verkligen börjar ge resultat, säger Johanna Berglund.