Den internationella kunskapsutvärderingen Pisa har debatterats flitigt under 2021. Ett fyraårigt forskningsprojekt vid Göteborgs universitet analyserar giltigheten i Pisaresultaten från 2018 genom att analysera bortfallet av elever samt relationen mellan Pisaresultaten, elevernas betyg och nationella provresultat.
I Pisa 2018 var Sverige det land som exkluderade flest elever från att skriva provet, med 11,1%, där OECD-snittet var 4%. Mediegranskningar tyder på att skolor gallrat bort elever som borde ha skrivit testen. Samtidigt har Skolverket gjort felberäkningar.
Forskningsprojektet innehåller tre delstudier: Rimligheten i det stora bortfallet av elever i Sverige i Pisa 2018; relationen mellan Pisa, elevernas betyg och nationella prov; samt hur elevernas motivation kan förklara skillnader i resultaten mellan de tre kunskapstesten. Forskarna ska bland annat, för första gången, samköra Pisaresultatet med registerdata från SCB, elevernas betygsdata och resultat från nationella prov. Forskningsprojektet startar 2021 och pågår fram till 2024.
”Vårt forskningsprojekt ska analysera vad Pisaresultaten egentligen säger om svenska 15-åringars kunskaper.”
Tydligare incitament
– Vårt forskningsprojekt ska analysera vad Pisaresultaten egentligen säger om svenska 15-åringars kunskaper i svenska, matematik och naturkunskap och hur tillförlitligt Pisaresultatet är som värdemätare av den svenska skolan, säger Stefan Johansson, universitetslektor vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet.
Stefan Johansson och hans kollegor kommer bland annat analysera hur man kan öka elevernas motivation i samband med Pisaprovet. Eftersom Pisatestet har en låg korrelation till betygen kan det finnas en tendens att elever underpresterar på Pisatestet.
– De borde kunna få någon slags feedback på sitt provresultat. Man kan även överväga om det går att introducera fler incitament som stärker elevernas motivation att göra sitt bästa när de skriver provet, säger han.
Analyserar exkluderingsfrågan
Forskarna vid Göteborgs universitet ska även undersöka hur urvalet av elever till Pisatestet speglar populationen i Sverige, om de som gör Pisaprovet verkligen är representativa för totalpopulationen. Stefan Johansson anser samtidigt att debatten kring Pisaresultaten 2018 har antagit för stora proportioner.
– Visst är exkluderingsgraden något för hög i de senaste Pisaproven, men frågan är i vilken utsträckning en lägre exkluderingsgrad skulle ha påverkat slutresultatet. Samtidigt är det viktigt att få svar på frågan varför exkluderingsgraden var så hög, säger Stefan Johansson.