Gävle söker inte vem som helst
– Vi arbetar för att alla barn och elever ska klara sin utbildning. För det krävs lärare som känner sig trygga och har utrymme att tänka visionärt. Nu söker vi fler lärare för att bli ännu bättre men – och det här är viktigt – vi söker inte vem som helst.
Det säger grundskolechef Eva Levin, Gävle kommun, som i sin organisation bland annat har stora satsningar för ökat matematikkunnande, för en trygg skolmiljö utan mobbing, och smart användande av IKT i skolan.
Förädlar matematiken
– Varför man ska jobba som lärare i Gävle? Naturligtvis för att man kan cykla säkert till en bra arbetsplats året om!
Det menar matematik- och NO-lärare Johan Sjökvist, tidigare matematikutvecklare, kontaktperson för SKL:s matematiksatsning och samordnare av Skolverkets Mattelyft i Gävle.
Johan skojar inte. Han cyklar dagligen till jobbet vid Stora Sätraskolan, dryga 11 kilometer från hemmet i Valbo. Och han gör det på en synnerligen lågtrafikerad väg.
– Skämt åsido så är livet utanför jobbet väldigt viktigt. En duktig matematiklärare kan få jobb nästan var som helst i dag. Men i en medelstor stad som Gävle finns allt det andra också på nära håll: hav, kultur, nöje, storstad, fjäll, friluftsliv samt bra skolor och omsorg. Alltså de saker som gör det möjligt att ha ett rikt liv, konstaterar Johan.
Under många år ledde Johan Gävles satsning enligt riktlinjerna från Sveriges Kommuner och Landsting och deras matematiksatsning. På det kom ett uppdrag som matematikutvecklare i kommunen. Johan vill fokusera på att åter jobba som lärare och testa de teorier han själv varit med och arbetat fram.
– Vi har gjort det i skolan jag jobbar på nu och lyckats väldigt bra. I princip alla elever kan klara kraven till gymnasiet, med de resurser skolan har. Men fullständigt uppenbart är att man måste ändra hela skolans hela organisation för att lyckas och för att förändringen ska vara beständig, säger Johan och utvecklar:
– Vi ändrade schemat, tiden för förberedelser, former för stödundervisning, storleken på klasserna – allt. Det betyder också att man som rutinerad lärare måste vara beredd att ändra på sitt sätt att arbeta vilket inte alltid är så enkelt. Men när man sedan ser resultaten vill man inte ändra tillbaka igen. Det gäller, som alltid, att hålla i över omställningsperioden och att vara flexibel.
Matematik- och NO-lärare är, som Johan fastslår, en bristvara i landet. Gävle söker ett flertal till sina skolor. Förutom möjligheten att cykla till jobbet finns också kommunens uttalade ambitioner att satsa på matematik på kuststadens plussida.
– Politikerna har beslutat om satsningar på matematik vilket visar hur långsiktigt Gävle faktiskt satsar. Det är inte bara vackra ord. Den som börjar arbeta här med oss nu har alla möjligheter att lyfta såväl sig själv, som metoderna och elevernas resultat.
Stoppar mobbning
– Gävlemodellen mot mobbning ger resultat. Vi skapar ett klimat på skolan där eleverna har mer kraft och koncentration för skolarbetet. Det gör i sin tur att vi lärare kan fokusera på det viktigaste i vårt jobb, säger Johanna Söderman vid Stigslunds skola.
Johanna är mentor för en åttondeklass och lärare i svenska, engelska och franska. Hon har jobbat på skolan sedan 2003 med elever från förskoleklass till nian. Under de åren har hon varit med och utvecklat Gävlemodellen och introducerat nya kollegor i det genomgripande arbetssättet för nolltolerans mot alla typer av fysiska och psykiska kränkningar. Hon ger ett exempel ur vardagen:
– En viktig del av Gävlemodellen är att alla vuxna i skolan tar samma aktiva ansvar och säger till så snart man ser något. I det ligger också att vi inte ska ducka för situationer eller platser där vi kan behövas. Det innebär att, även om det skulle vara lättare att gå direkt till lärarrummet från klassrummet, så tar alla lärare svängen förbi elevcafeterian för att se om allt är ok.
En annan central del i Gävlemodellen är det kontrakt varje klass upprättar, i samråd med sin klassmentor. Här resonerar eleverna bland annat om hur de vill att andra lärare och klasser ska uppfatta dem. Men också om vad som är ett schysst beteende inom gruppen. Här finns olika mallar att luta sig mot.
– Kontraktet leder bland annat till att alla i klassen vågar svara och delta i diskussioner, utan att andra fnissar eller retas. Det bidrar till att vi lättare kan bedöma elevernas kunskaper och att vi får bättre förutsättningar för att förbättra deras resultat, konstaterar Johanna och fortsätter:
– Kärnan i Gävlemodellen är att alla vuxna tar samma ansvar och agerar mot exempelvis ett ”skojbråk” eller när någon ropar något. Den typen av beredskap kan vara jobbig att hålla men vi lärare får lön för mödan genom lugnare klassrumssituationer och i princip inga allvarliga mobbningsfall.
När det trots allt stökar till sig bland eleverna är det oftast något som hänt utanför skoltid och på sociala medier.
– Jag skulle vilja säga att den nya utmaningen är hur vi ska hantera det som händer på nätet utanför skoltid men som i högsta grad påverkar våra elever under skoldagen. Här är föräldrarna väldigt viktiga. En fördel med Gävlemodellen är att vi kan anpassa den till att också hjälpa oss hantera denna typ av kränkningar, men enkelt är det verkligen inte.
Lyfter eleverna med IKT
Powerpoint.
Podd.
Film.
Tecknad affisch.
Eleverna i Marie Wallmarks klasser kan ofta välja redovisningsmetod själva. Här är IKT, informations- och kommunikationsteknik, vardag i undervisningen. Klassens första surfplatta var Maries privata.
– Jag kunde inget om teknik i grunden, men jag är väldigt nyfiken och har lätt för att lära. Jag lär mig gärna av eleverna. I det perspektiv vi pratar om är jobbet förändrat i grunden sedan jag började som lärare 1998.
Gävle kommun har en uttalad ambition att ligga i framkant inom IKT i grundskolan bl.a. genom satsningar på 1:1 och utbildningar för pedagoger.
– Eleverna ska lära sig samma saker, men hur de tar sig dit är individuellt. De möjligheter till individualiserad inlärning som tekniken öppnar är oslagbara. Den låter oss lärare matcha ”våra” krav med elevernas behov och intressen. Det är motiverande och roligt för oss alla, elever och lärare, säger Marie som arbetar på Vikingaskolan i Gävle.
Genom att medvetet para ihop teknikstarka elever med tekniksvaga får eleverna också möjlighet att lära varandra. Det är mycket uppskattat och ger dessutom goda resultat.
– Jag blir fortfarande överraskad över hur proffsigt de producerar exempelvis en egen podd eller film, hur de kan ta en roll där de förmedlar sin nya kunskap som om de aldrig gjort annat. Eleverna tvekar inte heller att göra en muntlig presentation, säger Marie och avslutar:
– Rätt hanterat är IKT ett fantastiskt verktyg för oss lärare och eleverna. Jag är tacksam för att jag jobbar i en kommun som verkligen insett det och agerar därefter.
• 8 rektorsområden.
• 9 000 elever, F–9.
• 1 200 pedagoger och lärare.
• 80,9 procent behöriga.
www.gavle.se
