Tre av fyra lärare positiva till förslaget om lärarassistenter

Publicerad 7 april 2016
Text: Annika Wihlborg, Foto: Martin Lindeborg

Matz Nilsson, förbundsordförande i Skolledarna.
Matz Nilsson, förbundsordförande i Skolledarna.
Enligt en undersökning som Framtidens karriär – Grundskollärare genomfört bland ett slumpmässigt urval av yrkesverksamma lärare trivs 56 procent av lärarna till viss del med sitt yrke. 50 procent tror sig fortsätta inom yrket fram till pensionen medan 41 procent inte anser sig ha karriär- och utvecklingsmöjligheter i sitt yrke. Däremot är 74 procent positiva till förslaget om lärarassistenter som kan avlasta lärare.

– Att 74 procent av lärarna är positiva till förslaget om lärarassistenter överensstämmer med den bild jag har fått. Erfarenheter från exempelvis Storbritannien, där man infört lärarassistenter, visar på många positiva effekter, inte minst för lärarnas möjligheter att fokusera på den pedagogiska verksamheten, säger Matz Nilsson, förbundsordförande i Skolledarna.
Endast 29 procent av lärarna anser att deras särskilda lärarkompetens tillvaratas full ut. Det beror, enligt Matz Nilsson, ofta på att många lärare tvingas lägga mycket tid på uppgifter som inte kan relateras till deras huvuduppgift: att undervisa och coacha eleverna. Utökade satsningar på elevhälsa är ytterligare en satsning som kan bidra till att avlasta lärarna, som ofta får hantera problem som i själva verket hör hemma på elevhälsan. Undersökningen visar även att 37 procent av lärarna känner sig uppskattade av sin arbetsgivare.
– Det beror förmodligen på att många rektorer idag är så upptagna med att uppnå skolans lokala mål att de inte hinner med de traditionella och viktiga skolledaruppgifterna, nämligen att stötta och vägleda lärarna i deras pedagogiska arbete. Jag efterlyser därför en ökad ledartäthet och en möjlighet för skolledare att i ökad utsträckning ägna sig åt sin ursprungliga roll som pedagogisk ledare, säger Matz Nilsson.

Tillsätt på vetenskaplig grund
Han anser också att nationella riktlinjer kring kompetensutveckling för lärare och skolledare kan bidra till att fler lärare kontinuerligt utvecklas i sin yrkesroll och understryker vikten av att staten tar ansvar för att utforma och lansera en sådan strategi. 39 procent av lärarna är positiva eller mycket positiva till den statliga lärarreformen. Att siffran inte är högre beror, enligt Matz Nilsson, på att implementeringen av reformen har misskötts på många skolor.
– Det är oerhört viktigt att förstelärartjänster tillsätts på vetenskaplig grund, alltså att lärare som söker en sådan tjänst på ett vetenskapligt sätt ska kunna motivera vilket utvecklingsområde de vill fokusera på i sin förstelärarroll. Om rekryteringen till förstelärartjänsterna sker godtyckligt så kan det orsaka missnöje bland övriga lärare, säger han.

Trivs du med ditt arbete som grundskollärare?

undersokning_graf_1
Månadslön för en grundskollärare med tio års erfarenhet?
Vad anser du är en rimlig månadslön (före skatt) för en grundskollärare med tio års arbetslivserfarenhet som lärare?
undersokning_graf_2
Tror du att du kommer att arbeta som grundskollärare fram till pensionen?

undersokning_graf_3
Anser du att du har karriär- och utvecklingsmöjligheter som lärare?

undersokning_graf_4
Tas din särskilda kompetens som lärare tillvara i ditt arbete?

undersokning_graf_5
Känner du dig uppskattad av din arbetsgivare?

undersokning_graf_6
Är du positiv till förslaget om lärarassistenter för att avlasta lärarna?

undersokning_graf_7
Har det hänt att du som lärare känt dig tvungen att arbeta trots att du varit sjuk?

undersokning_graf_8
Hur positiv är du till den statliga karriärreformen? (förstelärare och lektor)

undersokning_graf_9
Om undersökningen
Framtidens Karriär – Grundskollärare har i samarbete med VOC Nordic genomfört en trendundersökning hos ett slumpmässigt urval av grundskollärare i Sverige. Undersökningen genomfördes 21–23 mars 2016. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,5–4,0 procentenheter.