Enligt en undersökning som Framtidens karriär – Grundskollärare genomfört bland ett slumpmässigt urval av yrkesverksamma lärare trivs 56 procent av lärarna till viss del med sitt yrke. 50 procent tror sig fortsätta inom yrket fram till pensionen medan 41 procent inte anser sig ha karriär- och utvecklingsmöjligheter i sitt yrke. Däremot är 74 procent positiva till förslaget om lärarassistenter som kan avlasta lärare.
– Att 74 procent av lärarna är positiva till förslaget om lärarassistenter överensstämmer med den bild jag har fått. Erfarenheter från exempelvis Storbritannien, där man infört lärarassistenter, visar på många positiva effekter, inte minst för lärarnas möjligheter att fokusera på den pedagogiska verksamheten, säger Matz Nilsson, förbundsordförande i Skolledarna.
Endast 29 procent av lärarna anser att deras särskilda lärarkompetens tillvaratas full ut. Det beror, enligt Matz Nilsson, ofta på att många lärare tvingas lägga mycket tid på uppgifter som inte kan relateras till deras huvuduppgift: att undervisa och coacha eleverna. Utökade satsningar på elevhälsa är ytterligare en satsning som kan bidra till att avlasta lärarna, som ofta får hantera problem som i själva verket hör hemma på elevhälsan. Undersökningen visar även att 37 procent av lärarna känner sig uppskattade av sin arbetsgivare.
– Det beror förmodligen på att många rektorer idag är så upptagna med att uppnå skolans lokala mål att de inte hinner med de traditionella och viktiga skolledaruppgifterna, nämligen att stötta och vägleda lärarna i deras pedagogiska arbete. Jag efterlyser därför en ökad ledartäthet och en möjlighet för skolledare att i ökad utsträckning ägna sig åt sin ursprungliga roll som pedagogisk ledare, säger Matz Nilsson.
Tillsätt på vetenskaplig grund
Han anser också att nationella riktlinjer kring kompetensutveckling för lärare och skolledare kan bidra till att fler lärare kontinuerligt utvecklas i sin yrkesroll och understryker vikten av att staten tar ansvar för att utforma och lansera en sådan strategi. 39 procent av lärarna är positiva eller mycket positiva till den statliga lärarreformen. Att siffran inte är högre beror, enligt Matz Nilsson, på att implementeringen av reformen har misskötts på många skolor.
– Det är oerhört viktigt att förstelärartjänster tillsätts på vetenskaplig grund, alltså att lärare som söker en sådan tjänst på ett vetenskapligt sätt ska kunna motivera vilket utvecklingsområde de vill fokusera på i sin förstelärarroll. Om rekryteringen till förstelärartjänsterna sker godtyckligt så kan det orsaka missnöje bland övriga lärare, säger han.