Lära av kollegerna är bästa lärandet

– Vi vet att kollegialt lärande är den mest effektiva sortens lärande, alltså att vi arbetar tillsammans, hjälps åt och delar med oss, säger Maria Kempe Olsson, rektor på Bergsjöskolan i Östra Göteborg.
Den nya skollagen ställer höga krav på en mer förebyggande och främjande elevhälsa, hellre än åtgärder i efterhand. År 2012 startade Bergsjöskolan sin egen modell EHM, som nu spritts vidare i stadsdelen och även ut i landet.
– I EHM arbetar lärare och elevhälsa tillsammans från början, oavsett om det finns problem eller inte. Vi har byggt en systematik och nu utvecklar vi EHM hela tiden, säger Maria Kempe Olsson.
Alla möten som elevhälsan höll för sig själva har tagits bort. Idag finns alltid både elevhälsans personal och pedagoger med när det förs samtal om eleverna. Och plötsligt är ansvaret gemensamt!

Klyftan överbryggad
– Att vi gör det tillsammans, gör det här jobbet lättare. Nu behöver ingen gå omkring med en tung, stressande känsla av att vara ensam med ansvaret och kunskaperna om eleven.
Borta är också känslan av lärarna som ett ”B-lag” som kunde kalla in elevhälsan för ”expertråd” ifall man inte kunde lösa problemen själva. Den klyftan är nu överbryggad.
Utvärderingarna talar sitt tydliga språk: Ingen vill gå tillbaka. Och skolorna i Östra Göteborg har fått ett kvitto på att kollegialt lärande inte bara gäller mellan lärare.
– Skolans psykolog, kurator och skolsköterska har lärt sig oerhört mycket av våra pedagoger – och tvärtom också! Alla lärare har ökat sin kompetens och vi har en mycket bredare handlingsberedskap nu, säger Maria Kempe Olsson.

Spetsutbildade i språk
Det kollegiala lärandet är högt prioriterat även i Angered, en stadsdel med människor från många länder, med många språk. Här har man satsat på språkutvecklande undervisning sedan 90-talet. Och sedan 2013 har 24 pedagoger från Angered spetsutbildat sig på Borås högskola.
– Kursen är på 7,5 poäng, men vi delade upp den på två år, eftersom vi läste den parallellt med jobbet, säger förstelärare Christina Lyttkens på Nytorpsskolan i Hammarkullen.
Hon och hennes 23 kollegor utgör nu ett nätverk av språkutvecklare i Angered, med uppgift att höja kunskaper och språkmedvetenhet på den egna skolan eller förskolan.
– På det här sättet vrider vi upp det kollegiala lärandet ett snäpp. Språkutvecklande undervisning är jätteviktigt hela vägen, från förskolan och ända upp till årskurs nio, säger Christina Lyttkens.
Hon berättar entusiastiskt om modersmål, andraspråk, vardagsspråk, skolspråk, interrimsspråk, teckenspråk och kroppsspråk…
– Man måste faktiskt jobba med alla varianterna när barn ska lära sig. Och bildspråket är extra viktigt för de nyanlända, säger Christina Lyttkens.

En segregerad stad
Hennes skola har infört en extra timmes svenska per vecka och läsning varje dag. Och för skrivandet och läsförståelsen är Cirkelmetoden och Reading to Learn (R2L) numera välkända begrepp i Angered.
– Det här är så spännande, det finns så många kurser, ny forskning och litteratur. Det är roligt, ger effekt och alla lärare har ett språkansvar!
Göteborg är en mycket segregerad stad, ibland även inom stadsdelarna. I Västra Hisingen ryms både det välbärgade Torslanda och det socioekonomiskt svagare Biskopsgården.
Paula Palmdahl, rektor på Ryaskolan 4–9 i Biskopsgården, har arbetat i båda verkligheterna. Hon vet att 30 procent av eleverna på hennes skola behöver särskilt stöd, jämfört med 10 procent på Torslandaskolan.
– Alla som arbetar inom skolan, både i Torslanda och Biskopsgården, är väldigt inriktade på att vi ska ha en likvärdig skola för våra elever. Där är vi inte ännu, men det är allas fokus, säger Paula Palmdahl.

Bygger nya strukturer
Och man är på god väg. Sommaren 2016 blev Paula känd i media som ”trendvändaren” och en kvällstidning rapporterade om ”Miraklet på Ryaskolan”. Fakta bakom rubrikerna: Vårterminen 2015 var bara 23 procent av Ryaskolans nior godkända i alla ämnen. Ett år senare var samma siffra 54 procent!
– För mig var det positivt att komma till Ryaskolan från en välfungerande skola med högst resultat i staden. Nu ska vi se till att det fungerar lika bra på Ryaskolan också, för det har eleverna rätt till!
Paula Palmdahls egen förklaring till ”miraklet” är framför allt en stor satsning på lärarnas arbetsmiljö, men också ett nytt arbetssätt för elevhälsan och ”hard core” inom genrepedagogik.
– Vi har byggt nya strukturer kring information, utvecklande av undervisningen, bedömning av lärande och återkoppling till eleverna. Lärarna ska veta att det finns en struktur och en tanke bakom. De ska inte behöva hitta på egna lösningar.

Aldrig ensam – alltid tillsammans

Att vara lärare är inget ensamjobb i Göteborg. Kollegor och chefer stöttar individen och det kollegiala lärandet är högt prioriterat.

I hela staden jobbar man med de strategiska områdena kompetens, likvärdighet och systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete.
– I Göteborg jobbar vi tillsammans. En lärare ska aldrig behöva känna sig ensam eller maktlös, säger Lotta Wikström, tf sektorschef för utbildning i Angered i nordöstra Göteborg.
Hon är övertygad om att det alltid finns verktyg och metoder som hjälper en lärare att göra ett arbete med hög kvalitet.

På alla nivåer
– Utbildning och kompetensutveckling står högt på vår lista. Och kollegialt lärande är ett bra förhållningssätt på alla områden och alla nivåer, inte minst för att sprida goda erfarenheter och framgångsfaktorer, säger Lotta Wikström.
Peter Johansson, sektorschef i Västra Hisingen, instämmer:
– Oavsett om du jobbar som lärare, sektorschef eller områdeschef: Det kollegiala lärandet ska genomsyra arbetet i hela organisationen, det är en tydlig linje, säger Peter Johansson.
Tanken att lärarjobbet är ”lagidrott snarare än solospel” gäller både i med- och motgångar.

Behöver stöta och blöta
– Kompetenta lärare delar med sig av idéer och goda exempel i vårt kollegiala lärande. Och när vi hittar utvecklingsområden, är det viktigt att jobba med dem tillsammans, som en del av det dagliga arbetet, säger Lotta Wikström.
Sektorschefen i Östra Göteborg, Laila Svensson, tar upp ledarskap i klassrummet som ett exempel där kollegor kan ge viktigt stöd.
– Lärare behöver stöta och blöta vad det är som gör att en kollega är framgångsrik i klassrummet, medan en annan har svårigheter. Då gäller det att hitta en bra stödmodell.

Bygg kvalitet i vardagen!
– En avgörande faktor är att rektorn följer sina lärares utveckling i klassrummet och låter alla diskutera vad som händer, till exempel i ämneskonferenser, säger Laila Svensson.
Hon är säker på att kvalitetsarbete ska grundas i vardagen, tillsammans, inte kommenderas fram utifrån eller ovanifrån.
– Det är svårt för nån annan att bestämma hur kvalitetsarbetet ska se ut på en skola. Man måste bygga där man befinner sig, då når man största framgångarna, säger Laila Svensson.
– Vi jobbar systematiskt och kontinuerligt med att följa upp resultat och måluppfyllelse, för att hitta framgångsfaktorer i undervisningen – och även utvecklingsområden, för att kunna prioritera dem, säger Lotta Wikström.

Nyanlända lärare sätts in
Lärarbristen är stor i hela landet. Göteborg behöver anställa cirka 3700 grundskollärare fram till år 2024.
Sedan länge arbetar staden med flera strategier för att säkra rekrytering och kompetens. Ett exempel är att nyanlända pedagoger, många med arabiska som modersmål, ska valideras och utbildas för att snabbt kunna arbeta i Göteborgs skolor.
Idag är varje stadsdel ansvarig för sina skolor, men anställningstryggheten gäller inom hela Göteborgs Stad, så det är inte ovanligt att lärare ”byter stadsdel” ett tag. Kommunledningen har beslutat att centralisera det ansvaret till en nämnd för grundskolorna och en för förskolorna.
– Men vi jobbar redan nu med ett hela staden-perspektiv. Målet är en bra och likvärdig utbildning för alla i Göteborg, oavsett vilken stadsdel man bor i, säger Peter Johansson.

Startar ny sajt i vår
– Vi behöver professionella lärare som kan se till elevens hela livssituation, inte bara själva undervisningen. Det kräver extra engagemang och motivation, säger Laila Svensson.
Göteborg Stads Center för skolutveckling erbjuder stadens pedagoger kompetensutveckling i många olika former.
Våren 2017 startar Pedagog Göteborg på nätet, ett fönster utåt för Göteborgs alla skolor, där lärare och rektorer kan lära av varandra.
– Jag tror att det är viktigt för lärare att bli sedda, att få sprida sina erfarenheter och resultat. Vi ska uppmärksamma det goda arbetet ute i skolorna, säger Lotta Wikström.

Annons