GPS styr utvecklingsarbetet rätt
Västerås stad satsar på ett evidensbaserat och proaktivt utvecklingsarbete för årskurserna F–9, med vad man kallar en GPS för grundskolan.
Målet är att skapa gemensamma strategier, ett gemensamt professionellt språk och att tydligt utveckla analysarbetet utifrån elevernas resultat.
– Vi vill inte arbeta reaktivt, utan hela tiden ligga steget före i vårt utvecklingsarbete. Därför arbetar vi sedan ett par år tillbaka på att uppnå ett gemensamt forskningsbaserat ramverk där vi kan fokusera på det som verkligen är viktigt och gör skillnad. Vi kallar det GPS för grundskolan, och den pekar ut riktningen och ger stöd för förbättringsarbetet, berättar Mia Lindh, verksamhetschef för grundskolan i Västerås stad.
Resultatdialoger
En viktig del av detta är att arbeta med strukturerad dialog i en stark styr- och stödkedja, som omfattar alla medarbetare, från lärare till rektorer, skolchefer och huvudman. Alla roller är lika viktiga.
– Vi jobbar strategiskt för att kartlägga behoven hos alla våra olika skolor och kopplar ihop hela kedjan i resultatdialoger. Det är en tillitsbaserad styrning, där varje skola har koll på sina egna behov och utmaningar, förklarar Fredrik Ignell, biträdande verksamhetschef för grundskolan.
En av resultatdialogens stora förtjänster är att synliggöra de utmaningar som finns och ge koll på läget på de olika skolorna. På så sätt kan stöttning och resurser sättas in där de bäst behövs. Mia Lindh och Fredrik Ignell understryker att resultatdialogerna måste ta avstamp i analyserade resultat och baseras på ett vetenskapligt synsätt.
– Detta ska inte handla om åsikter och tyckande, utan analysarbetet utgår från elevernas resultat. Det är i grunden ett strukturerat och evidensbaserat systematiskt kvalitetsarbete, som gör att kan vi luta oss mot faktabaserade slutsatser och fatta ännu klokare beslut, säger Fredrik Ignell.
”Vi jobbar strategiskt för att kartlägga behoven hos alla våra olika skolor.”
Positiv feedback
När GPS för grundskolan i Västerås stad först infördes för två år sedan fick rektorer på grundskolorna i staden göra en självskattning av var de befann sig och vilka utmaningar de stod inför. Detta och de efterföljande resultatdialogerna har fallit väl ut.
– Vi har fått mycket positiv feedback från rektorer och lärare. De gillar andan i detta och tycker att den speglar en gemensam syn på vikten av satsningar som gagnar eleverna och underlättar för lärare. De uppskattar möjligheten att få berätta om verksamheten och dess utmaningar i en tydligt strukturerad samtalsform. Det är för tidigt att säga hur elevernas resultat har påverkats, eftersom sådana förändringar tar flera år. Men vi tror att våra valda strategier ökar vår förbättringskapacitet på alla nivåer och visar var vi ska skruva och justera, säger Mia Lindh.
Några konkreta förbättringar för grundskolan i Västerås stad som syns redan nu är en kraftigt utbyggd elevhälsa och satsningar för att öka trygghet och studiero. Stöd till rektorer för ett långsiktigt ledarskap har lett till att många rektorer stannar och andra, som slutat, valt att komma tillbaka.
– Vi vill skapa de bästa förutsättningarna, genom hela organisationen, säger Fredrik Ignell. Många lärare och rektorer levererar redan idag fantastiska resultat. Med vårt nya ramverk vill vi ge ännu bättre stöd, styrning och struktur för detta arbete.
