Utredning om kompetensutvecklingsbehov

– Det är mycket positivt att regeringen initierat en utredning som ser över vuxenutbildningens utvecklingsbehov. Den exkluderades dessvärre från det statliga lärarlönelyftet, vilket många Komvuxlärare uppfattade som en signal på att regeringen istället prioriterar satsningar på grund- och gymnasieskolan. Utredningen innebär att den viktiga frågan om kompetensutveckling för lärare inom vuxenutbildningen hamnar på den nationella dagordningen, säger John Arrias, rektor för vuxenutbildningen i Leksands och Rättviks kommuner.
Han menar att vuxenutbildningens kraftiga tillflöde av elever med andra modersmål än svenska har bidragit till att förändra lärarnas kompetensutvecklingsbehov. John Arrias möter många vuxenutbildningslärare som efterlyser utbildning i pedagogik och didaktik utifrån vuxna elevers behov. Han anser att kompetensutvecklingen för lärare inom vuxenutbildningen generellt sett är eftersatt jämfört med lärare i grund- och gymnasieskolan.
– Samtliga lärare inom vuxenutbildningen bör stärka sin kompetens i andraspråksutveckling, oavsett vilket ämne de undervisar i. Många Komvuxlärare har tidigare arbetat på gymnasiet, men saknar specifik kunskap om vuxnas inlärning och behoven hos elever med andra modersmål än svenska. Om en nationell utbildningssatsning med fokus på dessa områden initieras så kan fler lärare komma att känna sig motiverade att fortsätta arbeta inom eller söka sig till vuxenutbildningen, säger John Arrias.

Bra för mindre kommuner
– Jag välkomnar regeringsutredningen, särskilt som det förmodligen finns en stor variation mellan olika kommuner. I Göteborgs stad och förmodligen också i andra större kommuner finns en välfungerande kontinuerlig kompetensutvecklingsverksamhet för lärare. I många mindre kommuner där vuxenutbildningen inte är lika omfattande kan det finnas brister i tillgången på kompetensutveckling som anpassats till Komvuxlärarna, säger Ann-Sofie Johansson, områdeschef för vuxenutbildning i kommunal regi i Göteborgs stad.
Hon anser också att Komvuxlärares kompetensutvecklingsbehov har förändrats på senare år, i takt med att en växande andel elever har ett annat modersmål än svenska.
– Förutsättningarna förändras snabbare inom Komvux än i grund- och gymnasieskolan, vilket ställer ständiga krav på anpassning av utbildningarna. Därmed behöver lärarna löpande kompetensutveckling för att kunna möta elevernas behov, säger Ann-Sofie Johansson.