Det finns en stor potential till en närmare samverkan mellan lärare och elevhälsa. Lärarna efterlyser mer konkret stöd i klassrummet från exempelvis skolkuratorer, psykologer och skolsköterskor enligt en studie från Linköpings universitet.
Lärare efterlyser hjälp från elevhälsan med möjlighet till samtalsstöd, avlastning med pedagogiska kartläggningar och hjälp med att upprätta, följa upp och utvärdera åtgärdsprogram som elevhälsan senare ska använda sig av. Det visar studien som Maja Johansson Gaimer, lärare på Sjukhusskolan vid Linköpings universitetssjukhus och Susanne Kreitz-Sandberg, lektor i pedagogik, genomfört.
Lärarna vill ha fler förslag på lösningar och metoder som kan tillämpas i klassrummet i sin kontakt med elevhälsan. Studien visar att skolor som har en elevhälsofunktion som är samlad på skolan ofta upplever att samverkan mellan lärare och elevhälsa fungerar bra. Men när skolsköterska, psykolog och andra professioner bara är på skolan en eller två dagar i veckan försvåras samverkansmöjligheterna.
Över professionsgränserna
– I elevhälsans uppdrag ingår ju att arbeta förebyggande, men när en psykolog, skolsköterska eller kurator ansvarar för tusen elever fördelade på tre eller fyra skolor säger det sig självt att det teambaserade och förebyggande elevhälsoarbetet är svårt att hinna med. Samtidigt stavas lösningen inte enbart utökade resurser till elevhälsan. En genuin samarbetsvilja över professionsgränserna är minst lika viktig, säger Maja Johansson Gaimer.
– Elevhälsan behöver komma ut i klassrummen för att få en bild av hur förutsättningarna ser ut där. Många av elevhälsans åtgärder och stödinsatser utgår exempelvis från individnivå, men lärare jobbar nästan alltid med elever på gruppnivå. Lärarna behöver ta ett större ansvar i att kommunicera vilket stöd de behöver från elevhälsans sida, säger Maja Johansson Gaimer.
Efterlyser bättre uppföljning
Lärarna som deltog i studien uppgav att det var svårt att få snabb återkoppling från elevhälsan eller att återkopplingen glappade. Lärarna önskade att uppföljningen, det vill säga utvärdering av genomförda åtgärder samt planering av eventuella framtida stödinsatser, fungerade bättre.
– Med god samverkan mellan lärare och elevhälsa blir det lättare att så tidigt som möjligt ta tag i och börja arbeta med elever som är hemmasittare, har drabbats av psykisk ohälsa eller har särskilda behov, säger Maja Johansson Gaimer.