Etikettarkiv: Behov

Öka genom­strömningen i skolan

Åsa Fahlén, förbundsordförande för Lärarnas riksförbund. Foto: Rikard Westman
Åsa Fahlén, förbundsordförande för Lärarnas riksförbund. Foto: Rikard Westman

Ett mer riktat ekonomiskt stöd som baseras på elevernas socio­ekonomiska bakgrund och intagningspoäng till gymnasieskolan kan bidra till en mer jämlik gymnasieskola. Ett sådant stödsystem kan även öka genomströmningen av elever och bidra till att fler tar en gymnasieexamen. Det anser Åsa Fahlén, förbundsordförande för Lärarnas riksförbund.

– Elevernas möjligheter att fullfölja ett gymnasieprogram har ett starkt samband med de resurser de har med sig när de börjar gymnasieskolan. För att jämna ut klyftorna mellan olika gymnasieskolor och bidra till en mer jämlik skola vill vi se ett ekonomiskt likvärdighetstillskott riktat mot just gymnasieskolan, säger Åsa Fahlén, förbundsordförande för Lärarnas riksförbund.
Gymnasieskolan går mot en ökad regionalisering. Det finns redan ett utredningsunderlag om hur statens skolmyndigheter kan regionaliseras. Den utredningen passar väl samman med en regionaliserad gymnasieskola, där staten skulle kunna ta ett större ansvar. Utöver finansieringen handlar det om dimensionering av utbildningsinriktningar och skolenheter. Överetableringar är mycket dyra, inte bara för samhället, liksom att underetablering leder till arbetskraftsbrist.
– Det är viktigt att arbetsmarknadens behov blir en del av styrningen, inte endast elevintresset. Kommunerna kan inte själva klara gymnasieskolans dimensionering och finansiering, utan det behövs en aktör som tar ett helhetsansvar, säger Åsa Fahlén.

Baseras på intagningspoäng
– En statlig medfinansiering som baseras på elevernas olika förutsättningar har potential att öka genomströmningen och höja kunskapsresultaten. Ett och samma gymnasieprogram kan attrahera vitt skilda elevgrupper i olika kommuner och friskolor. Det måste finansieringen till viss del ta hänsyn till, säger Åsa Fahlén.
Hon anser att den här typen av finansiering, som enligt förbundet bör fungera som ett tillskott utöver gymnasieskolornas grundfinansiering, då gymnasieskolan, precis som grundskolan är underfinansierad. I grundskolan talar man om sex miljarder i likvärdighetsfinansiering och förbundet vill gärna se en motsvarande modell även i gymnasieskolan.
För att den här finansieringsformen ska bli verklighet krävs ett regeringsbeslut. Åsa Fahlén hoppas att den pågående regeringsutredningen om framtidens gymnasieskola ska ta upp frågan och landa i samma slutsats som Lärarnas riksförbund.
– Man bör även inkludera vuxenutbildningen i den här finansierings- och dimensioneringsformen, vilket kan leda till en tätare kontakt mellan gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Den här typen av statlig finansiering kan göra det möjligt för lärare på gymnasieskolor där behoven är som störst att ha mindre elevgrupper med ökade möjligheter till stödinsatser. Det kan i sin tur bidra till att attrahera fler behöriga lärare till gymnasieskolor och program med låga intagningspoäng, säger Åsa Fahlén.

Framgångsrik undervisning ska öka måluppfyllelse och likvärdighet

Mattias Olsson, skolchef i Kristianstad.
Mattias Olsson, skolchef i Kristianstad.

– Målet är att kunna stötta alla elever i att nå längre än de redan gör, säger Mattias Olsson, skolchef i Kristianstad. Här sjösätts nu insatsen Framgångsrik undervisning som syftar till att höja elevernas måluppfyllelse och öka likvärdigheten genom en än bättre undervisning.

Under våren inleds insatsen Framgångsrik undervisning i Kristianstad. Ett initiativ som rör alla skolor i kommunen och omfattar en rad olika områden som till exempel satsningar på digitalisering och nyanländas lärande.
– En av våra största utmaningar är elevernas måluppfyllelse. Vi har jämförelsevis ganska goda resultat men ser hos många elever en potential att kunna utvecklas ännu mer. Då talar jag om både de som kämpar för att nå grundläggande mål och elever som är högpresterande. Vi ser en utvecklingspotential i att kunna stötta alla elever i att nå längre än de faktiskt gör. Framgångsrik undervisning är en viktig del av den strävan, säger Mattias Olsson.
För att kunna lyckas fullt ut menar han att det är viktigt att lämna projekttanken bakom sig.
– Att öka måluppfyllelse och likvärdighet måste vara ett varaktigt arbete som pågår kontinuerligt och genomsyrar hela verksamheten.

Kartläggning
Insatsen utgår från skolans identifierade behov.
– Utgångspunkten, som vi till dags dato har arbetat med i hälften av våra gymnasieskolor, är Kärnan som är en modell för att värdera och skatta vad som händer i klassrummet.
Modellen har tagits fram i samarbete med olika aktörer, till exempel högskola och universitet, där syftet varit att identifiera ett antal kvalitetsdimensioner som kartläggningen i klassrummen kan utgå ifrån. Kartläggningen med efterföljande analys ska sedan utgöra ett viktigt underlag i varje skolas arbete med att utveckla undervisningen.
Mattias Olsson har varit skolchef i Kristianstad i sju år. Ambitionen är att kartläggningarna om ytterligare sju år visar på en större likvärdighet och måluppfyllelse i samtliga skolor.
– Om sju år hoppas jag att varje ungdom som går ut en gymnasieskola i Kristianstad gör det med ett godkänt slutbetyg, en gymnasieexamen, i handen.

Gymnasieskolan är på väg åt fel håll

Maria Rönn, gymnasielärare och förste vice ordförande i Lärarförbundet.
Maria Rönn, gymnasielärare och förste vice ordförande i Lärarförbundet.

52 procent av gymnasielärarna anser att utvecklingen inom svensk gymnasieskola är på väg åt fel håll. Det framgår av Framtidens Karriär – Gymnasielärares undersökning. Brist på behöriga kollegor och en ökad administrativ börda bidrar till utvecklingen.

– Undersökningsresultatet förvånar mig inte. Vi får många indikationer från våra medlemmar på att utvecklingen är på väg åt fel håll. Vi ser bland annat att allt fler lärare lämnar eller överväger att lämna yrket till följd av en ökad administrativ börda och en allt mer påtaglig brist på behöriga kollegor. Vår egen undersökning visar att 82 procent av lärarna idag säger att dokumentationskraven gör dem stressade och fyra av tio överväger att lämna yrket, säger Maria Rönn, gymnasielärare och förste vice ordförande i Lärarförbundet.
Just bristen på behöriga kollegor ger många följdeffekter, enligt Maria Rönn. Många behöriga gymnasielärare saknar kompetenta kollegor att tala med, om yrket och elevernas inlärning.

Kan underminera
– Politiker tenderar att förenkla gymnasieskolans komplexa problematik, exempelvis genom att föreslå mobilförbud eller att man ska introducera en tvåårig yrkesskola som ett alternativ till dagens treåriga program. Det riskerar att underminera hela gymnasieskolan eftersom vi vet att teoretiska kunskaper behövs för att eleverna ska klara sig på framtidens arbetsmarknad, säger Maria Rönn.
Även om mycket är på väg åt fel håll betonar Maria Rönn att det även finns en positiv utveckling i gymnasieskolan.
– Vi för numera ett mer levande samtal kring forskning om lärande. Lärare är dessutom mer delaktiga i utvecklingen av lärandet. Lärare som har tillgång till en engagerad ledning och lokalpolitiker som ger dem mandat att utveckla skolan tillsammans med skolledningen trivs i allmänhet bra på sin arbetsplats, säger Maria Rönn.

Analysera behovet
Hon ser gärna att politiker lanserar alternativa vägar in i läraryrket som inte är genvägar. Det kan handla om alternativa studiemedelslösningar eller möjlighet att kombinera studier och arbete som gör det lättare för personer mitt i yrkeslivet att sadla om till lärare.
– Jag efterlyser även en ordentlig analys av vilken dokumentation som faktiskt är nödvändig och av hur lärarnas arbetstid kan användas på ett så optimalt sätt som möjligt. En gymnasieskola som är på väg åt fel håll riskerar att urholka arbetsglädjen och minimera lärarnas möjligheter att utvecklas i sitt yrke, säger Maria Rönn.

Åt vilket håll går utvecklingen inom svensk gymnasieskola?
Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av gymnasielärare i Sverige 9–15 april 2019. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.