Etikettarkiv: Framtidens gymnasieskola

Framtidens gymnasieskola kan bli mer flexibel

Christian Olsson, gymnasiechef i Helsingborgs stads skolor.
Christian Olsson, gymnasiechef i Helsingborgs stads skolor.
Christian Olsson, gymnasiechef i Helsingborgs stads skolor, anser att den nya gymnasieutredningen innehåller flera bra förslag som kan höja statusen för gymnasieskolans yrkesprogram. Dessa program ger ofta goda möjligheter till jobb, men har valts av allt färre elever sedan den förra gymnasiereformen introducerades.

– Man bör vara tydlig med att det är möjligt att läsa vidare på högskolan efter slutfört yrkesprogram och att satsa på flera yrkesutgångar på högskoleförberedande program. Ett sådant exempel är ekonomiprogrammet som föreslås ha en inriktning mot handel. Det underlättar för elever som vill börja jobba direkt efter gymnasiet, säger Christian Olsson.
– Nyckelfaktorer för att bedriva en framgångsrik gymnasieskola är en god lärandemiljö där eleverna kan känna trygghet och studiero. Rektorer som vill leda och utveckla lärarnas lärande och högt ställda förväntningar i hela kedjan från politik till elev är andra viktiga framgångsfaktorer. Ytterligare en avgörande faktor, den kanske mest centrala, är att relationen mellan lärare och elev ständigt utvecklas, säger Christian Olsson, som är forskarutbildad biolog i grunden och arbetade som rektor, gymnasiechef och projektchef i Landskrona stad innan han blev gymnasiechef i Helsingborgs stad 2016.

Organisera skolan mer flexibelt
För att förbättra lärarnas villkor är det bra, enligt Christian Olsson, med satsningar som innebär att det verkligen lönar sig att vara en yrkesskicklig lärare. De lärare som inte omfattas av någon lärarlönesatsning måste också ges möjlighet att utvecklas och stärka sin yrkesskicklighet. Christian Olsson tror därför på en nära koppling mellan lönesättning och kvalitet samt att lärarrollen behöver diversifieras och specialiseras mer.
– Man bör även se över möjligheterna att organisera gymnasieskolan på ett mer flexibelt sätt. Den nuvarande läsårsindelningen kan ses över på statlig nivå, det är inte säkert att nuvarande terminsindelning är optimal utifrån samhällets struktur. Jag tycker även att gymnasieskolan bör se över möjligheterna till ett mer flexibelt studieliv som inte nödvändigtvis äger rum på specifika tider på dagtid, säger Christian Olsson.

Satsar på konstruktiv länkning
I Helsingborgs stads kommunala gymnasieskolor läggs ett stort fokus på systematiskt kvalitetsarbete, bland annat i form av en långsiktig satsning på konstruktiv länkning som baseras på vetenskaplig grund.
– Det handlar om att få en tydlig bild av vilka lärarhandlingar som genererar bättre resultat för eleverna, både vad gäller betyg och på nationella prov, men även i form av minskad frånvaro, bättre studieresultat över tid och färre avhopp från gymnasieskolan. Vi fokuserar också på att utveckla yrkesprogrammen i nära samverkan med det lokala arbetslivet. Det ger eleverna beröringspunkter med den verklighet de ska möta efter skolan och säkerställer att vi verkligen ger dem kompetenser som arbetslivet efterfrågar, säger Christian Olsson.

Lärarförbundet är positiva till många av skolkommissionens förslag

Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet. Foto: Peter Jönsson
Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet. Foto: Peter Jönsson
I mitten av april överlämnade Skolkommissionen sitt slutbetänkande, sina förslag på åtgärder som ska leda till höjda kunskapsresultat, förbättrad kvalitet i undervisningen och en ökad likvärdighet i skolan till regeringen.

Skolkommissionen är en utredning som tillsattes av utbildningsministern våren 2015. Skolkommissionen har lagt fram förslag som ska stärka den svenska skolan. Det handlar om hur skolan ska styras, hur finansieringen av skolan ska gå till och vilka åtgärder som krävs för att skolan ska utvecklas ännu mer.
– Jag efterlyser blocköverskridande överenskommelser och ett ökat politiskt ansvarstagande för skolan, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand, en av ledamöterna i Skolkommissionen.

Upp till politikerna att förvalta
– Jag är extra stolt över att slutbetänkandet innehåller flera förslag som ökar lärarprofessionens inflytande över skolans utveckling och som säkrar möjligheten för oss lärare och ledare att utvecklas i vår yrkesroll under hela arbetslivet. Nu är det upp till politikerna att förvalta det arbete som vi inom profession och forskning tagit fram. Kan man enas om pensioner och kanoner måste man kunna enas också om skolan, säger Johanna Jaara Åstrand.
En bärande punkt i slutbetänkandet är professionsprogrammet, som ska främja lärares och skolledares professionella utveckling och samtidigt bidra till positiva effekter på elevers kunskapsutveckling. Johanna Jaara Åstrand anser att ett professionsprogram ger en unik och positiv möjlighet att skapa den hållbara struktur för lärares och skolledares professionsutveckling som Lärarförbundet länge arbetat för.

Positivt inställda till lottning
Kommissionen föreslår även ett riktat statsbidrag till skolor baserat på sannolikheten att eleverna når kunskapsmålen. Om sannolikheten är låg blir beloppet per elev högt och vice versa. Lärarförbundet ställer sig positivt till förslaget, men anser att det riktade statsbidraget bör gå till kommunerna snarare än till specifika skolor.
– Vi är även positivt inställda till kommissionens förslag att huvudmän ska verka för en allsidig social sammansättning, att aktivt skolval ska införas och att kötid inte längre ska få användas som urvalsregel för fristående skolor, istället ska lottning tillåtas. Att införa aktivt skolval utan att samtidigt avskaffa kötiderna till fristående skolor vore dock inte ett bra förslag, säger Johanna Jaara Åstrand.
Lärarförbundet är positivt till kommissionens förslag om en regionalisering av Skolverket eftersom det kan förbättra stödet till de skolor och huvudmän som behöver stöd från nationell nivå. Lärarförbundet tycker att ambitionen är den rätta i förslagen om att lärare och skolledare ska få bättre förutsättningar att ägna sig åt kärnuppgifterna, men tyvärr präglas kommissionens förslag i alltför hög grad av att det tillförs uppgifter, utan att några tas bort.