Etikettarkiv: Kvalitet

Lärarna stannar – ett kvitto att lita på

Jens Eriksson, chef för AcadeMedias gymnasiesegment. Foto: Johan Marklund
Jens Eriksson, chef för AcadeMedias gymnasiesegment. Foto: Johan Marklund

Som norra Europas största privata utbildningsföretag har AcadeMedia ett stort ansvar att bidra till den svenska skolans utveckling. Det menar Jens Eriksson, chef för AcadeMedias gymnasiesegment. Systematiskt kvalitetsarbete och en öppen dialog med andra aktörer är viktiga redskap i arbetet.

AcadeMedia är verksamt inom förskola, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning i Sverige, Norge och Tyskland. Företaget driver 141 gymnasieskolor spridda över hela landet, med sammanlagt över 132 000 elever.
– Det finns många fördelar med vår storlek. Vi har resurser att arbeta långsiktigt och uthålligt och ett brett dataunderlag för att säkerställa kvaliteten. Med storleken följer också ett samhällsansvar. Därför arbetar vi väldigt transparent och i ständig dialog med andra aktörer, både offentliga och privata. Vi bidrar med allt från statistik och förfinade mätmetoder till att ta emot ett stort antal lärarstudenter från universitet och högskolor, säger Jens Eriksson.

Lära av varandra
Det systematiska kvalitetsarbetet är i ständigt fokus på AcadeMedia. Viktiga delar är att jämföra olika enheters elevresultat och utifrån dessa se vad som fungerar i praktiken, och att inspireras av goda exempel.
– Det kollegiala lärandet är en stor del av vårt kvalitetsarbete. Vi har 3 500 medarbetare i gymnasieskolan och tack vare det kan vi fånga upp impulser från många olika håll, hitta och sprida goda exempel, och skapa en positiv utveckling för hela koncernen, säger Jens Eriksson.
En del i gymnasiets gemensamma strategier är Närvarolyftet, en systematisk modell som erbjuder stöd till huvudmän och skolor. Projektet ska på ett strukturerat sätt mäta elevernas frånvaro och analysera vilka framgångsfaktorer som finns på skolor där närvaron är hög.
– Skolan är en komplex verksamhet, men en sak är uppenbar – eleverna måste delta i undervisningen för att lära sig något. Ett problem i Sverige är att frånvaron ökar. Inom ramen för Närvarolyftet processleds våra skolor i att etablera en systematisk närvarokultur. Vi börjar med ett makroperspektiv och samlar in data och aktuell kunskap och kokar sedan ner detta till detaljnivå, där vi lyfter framgångsexempel. Det kan i vissa fall röra sig om så enkla åtgärder som nya morgonrutiner med korridorcoacher och frukost på skolan eller sättet eleverna ska sjukanmäla sig, säger Jens Eriksson.

”Som ett modernt utbildningsföretag gör vi vårt yttersta för att medarbetarna ska trivas och vilja stanna kvar”

Attraherar kompetens
En stor utmaning för den svenska skolan är kompetensförsörjningen. Sektorn präglas av en hög personalomsättning och enligt SKL behövs 187 000 nya lärare fram till 2031. Jens Eriksson framhåller att kompetensutveckling, starka professionella nätverk och tydliga karriärvägar för lärare med bland annat chefs- och mentorprogram är viktiga inslag för att attrahera och behålla personal. I kraft av sin storlek kan AcadeMedia också erbjuda alternativa jobb inom koncernen för den som vill pröva något nytt.
– Som ett modernt utbildningsföretag gör vi vårt yttersta för att medarbetarna ska trivas och vilja stanna kvar, fast kanske i en annan funktion eller på en annan skola. Vi har lyckats få ner personalomsättningen, nu flyttar medarbetarna i större utsträckning inom koncernen istället.
Digitalisering är också avgörande för att lösa kompetensförsörjningen, menar Jens Eriksson. Han betonar att det inte handlar om att ersätta lärare med laptops, utan att effektivisera exempelvis administration så att resurser kan läggas på undervisningen istället. Digitala verktyg i undervisningen kan ge eleverna nya perspektiv och hjälper ofta eleverna att omsätta idéer i text och bild.
– Digitalisering ger också möjlighet till högkvalitativ fjärrundervisning i smala ämnen som endast ett fåtal elever vill läsa eller där det råder lärarbrist. Det ger fantastiska möjligheter att stärka utbildningen och öka valfriheten. Det gäller att utnyttja digitalisering klokt.

Harvard på svensk mark?
Jens Eriksson framhåller att friskole­sektorn har bidragit till en större mångfald och att nytänkande är en del av friskolornas arv.
– Många friskolor grundades för att fylla ett speciellt behov och har verkligen vitaliserat skolsektorn. Tyvärr har debatten ibland varit förenklad och politiserad. Friskolor utgör 20 procent av gymnasierna i Sverige och det är orimligt att de ibland får bära hela ansvaret för de fallande resultaten. Jag hoppas att detta synsätt är på väg att ändras och att vårt viktiga bidrag synliggörs. Idag är systemet ofta till friskolornas nackdel och det finns mycket kvar att göra för att skapa likvärdiga villkor mellan kommunala skolor och friskolor.
Inför framtiden vill Jens Eriksson gärna se ett ökat internationellt samarbete.
– Nästa steg är att Sverige blir en del av den internationella utbildningsvärlden. Skolsverige är ganska slutet och utländska aktörer skulle kunna bidra på ett väldigt positivt sätt. Tänk vad spännande om Harvard eller MIT slog upp portarna i Sverige!

AcadeMedia

Idag har AcadeMedia totalt 141 gymnasieskolor från Ystad till Luleå under följande namn:

• Designgymnasiet
• Didaktus
• Drottning Blankas Gymnasieskola
• Framtidsgymnasiet
• Hagströmska Gymnasiet
• Hermods Gymnasium
• Internationella hotell- och restaurangskolan
• Klara Teoretiska Gymnasium
• LBS Kreativa Gymnasiet
• NTI Gymnasiet
• Plusgymnasiet
• Praktiska Gymnasiet
• ProCivitas Privata Gymnasium
• Rytmus Musikgymnasium

Kvaliteten i gymnasieskolan kan öka med fler tidiga insatser

Maria Elmér, undervisningsråd på Skolverket.
Maria Elmér, undervisningsråd på Skolverket.

Tidigare insatser för elever med svårigheter, fler behöriga lärare, mer undervisningstid, förstatligande av skolan och ett bättre arbetsklimat. Det är de fem viktigaste faktorerna för att höja kvaliteten i gymnasieskolan, enligt lärarna som deltog i Framtidens Karriär – Gymnasielärares undersökning.

– Det är intressant att tidiga insatser för elever med svårigheter rankas som den enskilt viktigaste faktorn för att höja kvaliteten i gymnasieskolan. Att sätta in individuellt stöd i rätt tid är en viktig framgångsfaktor som även kan bidra till att förebygga avhopp från gymnasieskolan. Vi ser att det här stödet inte alltid fungerar som det ska på gymnasieskolor runtom i landet. Att fler behöriga lärare rankas högt är ingen överraskning, det är en fråga som vi på Skolverket sedan länge arbetar aktivt med, säger Maria Elmér, undervisningsråd på Skolverket.
Den viktigaste faktorn för ett framgångsrikt kvalitetsarbete är, enligt Maria Elmér, att det på varje skola finns ett samförstånd och en pågående diskussion kring vad som behöver göras för att eleverna ska må bättre, få bättre studieresultat och uppnå studiero.
– Jag håller med lärarna som deltog i undersökningen angående vilka faktorer som är mest avgörande för en hög kvalitet i gymnasieskolan. En faktor som jag kan lägga till är betydelsen av en välfungerande elevhälsa samt ett strukturerat och långsiktigt kvalitetsarbete som utgår från den enskilda skolans egna förutsättningar. Kvalitetsarbetet gynnar elevernas kunskapsinhämtning och gör det både lättare att identifiera vad som fungerar bra och behöver utvecklas och att identifiera saker som görs i onödan, exempelvis onödig dokumentation, säger Maria Elmér.

Stöd i skolornas arbete
Hur det strukturerade kvalitetsarbetet ser ut varierar mycket mellan olika gymnasieskolor. Skolverket har identifierat ett behov av processtöd i det systematiska kvalitetsarbetet och har därför lanserat Kvalitetsverkstaden, ett nätbaserat processtöd som innehåller filmer, diskussionsfrågor, självskattningar och annat utbildningsmaterial som kan underlätta kvalitets­arbetet. Materialet är utformat för att användas gemensamt i huvudmannaorganisationen. Viktiga syften med Kvalitetsverkstaden är att stärka förståelsen för kvalitetsarbetet, förbättra resultat och likvärdighet samt att skapa delaktighet och dialog.
– Vi tänker ofta att kvaliteten behöver öka, men utifrån mitt perspektiv är kvalitetsnivån i den svenska gymnasieskolan redan hög. Jag håller med lärarna som deltog i undersökningen om vilka faktorer som är viktiga för kvaliteten. Tidiga insatser för elever i behov av särskilt stöd är ju exempelvis ofta helt avgörande för om de ska kunna ta gymnasieexamen på tre år, säger Camilla Ahlin, gymnasiechef på Hulebäcksgymnasiet i Härryda utanför Göteborg.

Förstatligande? Planering!
Hon ser en tydlig koppling mellan en hög andel behöriga lärare och en genomgående hög kvalitet på undervisningen och håller med om att mer tid för undervisning är viktigt.
– Mer tid för lärarna att planera och genomföra undervisningen tillsammans med kolleger och eleverna anser jag vara en framgångsfaktor för hög kvalitet i gymnasieskolan. Det ger goda resultat när elever och lärare tillåts utveckla undervisningen tillsammans och eleverna får ett reellt inflytande. Ett förstatligande av gymnasieskolan betraktar jag dock inte som en lika viktig faktor. Jag tror inte att gymnasieskolan är mogen för ett förstatligande än. Om man överväger förstatligande bör man titta på vilka delar av gymnasieskolan som skulle gynnas av det, säger Camilla Ahlin. Om till exempel gymnasieskolan gavs rätt förutsättningar för långsiktig planering av sitt utbildningsutbud vore det positivt, både för organisationen och likvärdigheten. I dagens konkurrensutsatta gymnasieskola styrs ju utbudet av elevernas val, säger Camilla Ahlin.
Hon anser även att det kollegiala lärandet och helhetssyn är viktigt för att upprätthålla en god kvalitet i gymnasieskolan samt att fler gymnasieskolor bör sträva efter att uppnå kontinuitet i ledarskapet genom att hitta sätt att behålla erfarna och duktiga skolledare.

Camilla Ahlin, gymnasiechef på Hulebäcksgymnasiet i Härryda utanför Göteborg. Foto: Anna Sigvardsson Högborg
Camilla Ahlin, gymnasiechef på Hulebäcksgymnasiet i Härryda utanför Göteborg. Foto: Anna Sigvardsson Högborg
Vilka faktorer är viktigast för att höja kvaliteten i gymnasieskolan?

1. Tidigare insatser för elever med svårigheter
2. Behöriga lärare
3. Mer tid för undervisning
4. Förstatligande av skolan
5. Lugn och ro i klassrummet/bättre arbetsklimat
6. Mindre klasser
7. Mer resurser till verksamheten
8. Bättre arbetsmiljö
9. Möjlighet till kompetensutveckling
10. Förbättrad och lättolkad läroplan
11. Kollegialt lärande
12. Bra introduktion för nyanställda
13. Annat

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av gymnasielärare i Sverige 9–15 april 2019. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Lärare kan inte ensamma ta ansvar för kvaliteten i skolan

Peter Fredrikson, generaldirektör för Skolverket. Foto: Skolverket / Scandinav Bildbyrå
Peter Fredrikson, generaldirektör för Skolverket. Foto: Skolverket /
Scandinav Bildbyrå

– Bristande likvärdighet, att elever möter skiftande kvalitet i undervisningen, att gapet mellan olika elevgrupper ökar sett till resultaten samt lärarbristen tillhör skolans allra viktigaste utmaningar säger Peter Fredrikson, generaldirektör för Skolverket.

Likvärdighet handlar om alla elevers rätt att nå målen, att all undervisning ska hålla samma höga kvalitet och att elever ska få relevant stöd utifrån behov och förutsättningar. Här ser Peter Fredriksson några saker som extra viktiga.
– Undervisning ska vila på forskning och beprövad erfarenhet. Då krävs att lärare får möjlighet att i ett kollegialt lärande förenas i det som är framgångsfaktorer för en undervisning med hög kvalitet. Man måste också ha en bra och tät uppföljning av elevers lärande och utifrån det ha kompetenser och resurser att rikta stöd. Lärare kan inte ensamma ta ansvar. Huvudmannen och rektorer måste göra sitt och organisera och fördela resurser rätt.

Ökad segregation
Skolsegregationen har ökat under senare år. Peter Fredriksson menar att det främst är en effekt av ökad social segregation där människor klustras utifrån socioekonomiska och kulturella faktorer.
– Sedan förstärks den till vissa delar av det fria skolvalet. Men vi behöver inte kapitulera för segregation och dess effekter. Man kan organisera och bygga en skolstruktur utifrån ett tydligare integrationsperspektiv. En skola kan till exempel ha en profil eller inriktning som gör att elever med olika bakgrunder möts. Viktigt är också att göra sitt yttersta för att skolor i mer utsatta områden har en sådan kvalitet att de mer resursstarka eleverna stannar kvar.

Digital kompetens
Digital kompetens står högt upp på skolans och hela samhället agenda. Enligt Peter Fredriksson handlar det i grunden om att förstå hur den digitala utvecklingen påverkar samhället och människor, att ha tillgång till och veta hur olika digitala hjälpmedel kan användas, att kritiskt kunna granska information och olika medier och att lösa problem och omsätta idéer på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg.
– Att detta är viktigt förstår alla som insett att internet inte är en fluga, som känner till begreppet fake news, som har banken i telefonen och som ser fram emot att sitta i baksätet och läsa när bilen kör sig själv. Och alla som inte förstått detta kan få hjälp av barn i förskolan och elever i skolan. De har koll!

Vad anser du bör göras för att läraryrket ska bli mer attraktivt?
– Skolans kvalitet står och faller med kompetenta lärare. Fortsatta satsningar på att få upp lönerna behövs, men det räcker inte. Arbetsmiljön och förutsättningarna att göra ett jobb med kvalitet behöver stärkas, vilket ställer krav på en rektor som kan leda, strukturera och organisera. Vi behöver också påminna om att de allra flesta skolor i Sverige är bra och att de allra flesta lärare trivs och tycker om sitt jobb. Vi ska sluta måla bilden av svensk skola med den där breda penseln doppad i svart färg. Den bilden lockar ingen att bli lärare. Det finns all anledning att nyansera bilden, att ta fram både den gula, röda och gröna färgburken. Problem finns, dem ska vi ta på allvar och göra något åt. Det kan vi göra och samtidigt säga att läraryrket är fantastiskt.

Hur ser morgondagens skola ut, om allt går som du vill och hoppas på?
– I morgondagens skola har vi lärare som ratat både läkar-, ekonom- och juristutbildningar för att få arbeta i skolan. Vi har elever som får allt det stöd de behöver, men som också har förstått att det krävs ansträngning och träning för att nå framgång i skolarbetet. Vi har föräldrar som visar den största respekt för rektors och lärares kompetens. Vi har politiker som slåss om vems förtjänst det är att skolan blivit så bra men som i övrigt fredar lärare och rektorer från nya reformer. Vi har slagit världen med häpnad och toppar nu alla Pisa-undersökningar. Så kan det bli, om vi alla tar ansvar för att göra det vi kan göra. Och jag skojar inte, fastslår Peter Fredriksson.

Fokus på det pedagogiska uppdraget

Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet. Foto: Peter Jönsson
Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet. Foto: Peter Jönsson

Den höga arbetsbelastningen och att alltför många lärare inte ges rätt förutsättningar att fokusera på sitt kärnuppdrag är gymnasieskolans i särklass största arbetsmiljöutmaning. Det anser Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

– Den höga arbetsbelastningen beror i huvudsak på att gymnasielärare tvingas lägga mycket tid på administration som inte stödjer deras kärnuppgift. Bristen på utbildade kollegor bidrar dessutom till att öka många lärares arbetsbörda. De får till exempel ansvara för betygssättning även för elever som de själva inte undervisar, säger Johanna Jaara Åstrand.
Det saknas i dagsläget yrkeskategorier som kan avlasta lärarna med administration och socialt arbete, exempelvis administratörer och socialpedagoger. Många lärare efterlyser även ett ökat stöd från och en närmare samverkan med elevhälsan, exempelvis specialpedagoger och skolsköterskor.
– Vi möter en ökad medvetenhet hos politiker, åtminstone på riksplanet, om vikten av att renodla läraruppdraget, men för merparten av lärarna har det inte inneburit någon skillnad i det dagliga arbetet. En viktig faktor för att förbättra gymnasielärares arbetsmiljö är att säkerställa ett stabilt och kompetent ledarskap. Omsättningen på rektorer är hög på många skolor, säger Johanna Jaara Åstrand.

Välkomnar utredning
Enligt Framtidens Karriär – Gymnasielärares undersökning bland ett slumpmässigt urval av gymnasielärare är 92 procent för ett förstatligande av gymnasieskolan. Johanna Jaara Åstrand tolkar undersökningsresultatet som ett tydligt kvitto på att gymnasieskolans nuvarande styrkedja inte fungerar, vilket genererar kvalitetsbrister och får påtagliga konsekvenser i klassrummen.
– Det är nödvändigt att staten tar sitt ansvar för framtidens gymnasieskola. Vi välkomnar utbildningsdepartementets pågående utredning om staten bör ta ett större ansvar för finansieringen och resursfördelningen samt vilka fördelar en regionaliserad gymnasieskola kan få. Alla kommuner mäktar i dagsläget inte med att erbjuda alla de gymnasieutbildningar som eleverna har rätt till. Ett samlat grepp krävs för att förbättra kvaliteten och stärka elevernas rätt till en bra gymnasieutbildning, säger Johanna Jaara Åstrand.
Hon betonar vikten av att säkra inflytandet från lärare, skolledare, elever och föräldrar om skolans förstatligande ökar.
– Gymnasieskolan behöver ett mer behovsanpassat finansieringssystem, så det är vi glada att det nuvarande utredningsdirektivet omfattar. Samtidigt krävs åtgärder som verkligen gör avtryck i lärarnas vardag, exempelvis att man avlastar dem med arbetsuppgifter som inte kräver lärarkompetens, säger Johanna Jaara Åstrand.

Är du för eller emot ett förstatligande av gymnasieskolan?

Vi vill alltid kunna erbjuda fler möjligheter

Joachim Håkansson, förbundschef i Kalmarsunds gymnasieförbund.
Joachim Håkansson, förbundschef i Kalmarsunds gymnasieförbund.

– Viktigaste utmaningen för dagens gymnasieskola är att alla ungdomar påbörjar, fullföljer och når målen, säger Joachim Håkansson, förbundschef i Kalmarsunds gymnasieförbund, där de arbetar hårt för att ständigt kunna erbjuda lärare och elever fler möjligheter.

I Kalmarsunds gymnasieförbund handlar det inte enbart om att erbjuda ungdomar utbildning. Förbundschef Joachim Håkansson menar att uppgiften är betydligt större än så.
– Vårt uppdrag måste omfatta en aktiv och pådrivande roll i syfte att få alla ungdomar att påbörja gymnasiestudier och se till att varje individ ges möjligheter att nå målen för sin utbildning.
För att klara det har verksamheten under senare år arbetat aktivt med att förbättra och stärka samarbetet med grundskolorna i regionen där ett viktigt syfte är att göra övergången till gymnasiet så bra som möjligt.
– Vi arbetar intensivt med att aktivt förebygga och motverka studieavbrott samt med det kommunala aktivitetsansvaret. Andelen elever med examen har ökat de senaste fyra åren, både på yrkesprogrammen och på de högskoleförberedande programmen. År 2017 nådde 93 procent av eleverna examen på högskoleförberedande program. Motsvarande siffra för yrkesprogrammen är 90 procent.
En förklaring till de höga siffrorna är ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete, vilket Joachim Håkansson menar är en förutsättning för att alla som arbetar i skolan ska kunna ge eleverna en likvärdig utbildning med hög kvalitet.
– Att behålla och rekrytera yrkesskickliga lärare, kollegialt lärande, skickliga pedagogiska ledare och en väl utbyggd elevhälsa är andra framgångsfaktorer.

Fler möjligheter
Verksamheten lovar all personal och alla elever att de alltid kan förvänta sig fler möjligheter av Kalmarsunds gymnasieförbund.
– Vi erbjuder det största utbildningsutbudet i regionen och som arbetsgivare ska vi vara en modern, attraktiv och utvecklande arbetsplats som kännetecknas av trygghet, trivsel, arbetsglädje och engagemang. Vi har också fastställt en lönepolitisk målsättning för lärarna. Inom två år ska förbundets yrkesskickliga lärare tjäna minst 50 000 kronor i månaden. Det är ett löfte som vi kommer att hålla!
Efter några år med minskade elevkullar är verksamheten inne i en expansiv fas där nästa steg är att bilda ett campus mellan de stora gymnasieskolorna i Kalmar.
– Siktet är inställt på att fortsätta ligga i framkant och ge såväl elever som personal ännu fler möjligheter, fastslår Joachim Håkansson.

Så gynnas lärare av kommunsamarbete

Thomas Winqvist, chef över Hälsinglands Utbildningsförbund. Foto: Johan Löf
Thomas Winqvist, chef över Hälsinglands Utbildningsförbund. Foto: Johan Löf

Genom att tre kommuner i Hälsingland bildat ett gemensamt utbildningsförbund har lärarna fått ett bredare kollegialt nätverk och större karriärmöjligheter.

För att kunna erbjuda utbildningar med bredd och kvalitet i ett samhälle krävs resurser. Som liten kommun är det en tuff uppgift att klara av. Det var mot den bakgrunden som Bollnäs, Nordanstig och Söderhamns kommuner år 2015 gick ihop och bildade ett gemensamt utbildningsförbund. Samarbetet har bidragit till ett större utbud av utbildningar för invånarna och har samtidigt bidragit till ett uppsving för lärarna.
Förr kunde en lärare vara ensam i sin yrkesroll i den egna kommunen. Nu öppnas möjligheten att enkelt nätverka med kollegor som undervisar i samma ämne som en själv, på en annan skola men inom samma förbund.
– Från ledningens sida kan vi även göra mer riktade utbildningssatsningar. Några språklärare ska exempelvis gemensamt åka i väg på utlandsresa för fortbildning under våren, säger Thomas Winqvist, chef över Hälsinglands Utbildningsförbund.

Lett till ökad rörlighet
Tack vare kommunsamverkan har karriärmöjligheterna för lärare ökat eftersom en och samma arbetsgivare kan erbjuda så många olika typer av tjänster inom utbildningsområdet. Under samma tak ingår förutom gymnasieskolorna även vuxenutbildningar, yrkeshögskola och distansstudier på högskola och universitet. Dessutom finns en avdelning för forskning. Alla drar nytta av varandras verksamheter i högre utsträckning sedan den organisatoriska hopslagningen genomfördes.
Bildandet av Hälsinglands Utbildningsförbund har också gett en större pondus i ett vidare perspektiv.
– Hälsingland har tidigare inte varit så starkt varumärke som exempelvis Dalarna. Vi har varit lite dolda trots att vi finns bara två timmar från huvudstaden. Nu märker vi att vår attraktionskraft ökar. Det gör det lättare för oss att både behålla personal och locka till oss ny. Den här typen av kommunsamarbeten är helt i tiden, säger Thomas Winqvist.

Behöriga lärare viktigaste kriteriet för kvalitet i gymnasieskolan

Illustration: Stellan Stål
Illustration: Stellan Stål
”Vilka är de viktigaste kriterierna för kvalitet i gymnasieskolan?” Frågan ställdes till ett stort antal gymnasielärare i Sverige. De flesta svaren berörde lärarnas behörighet och kompetens. Därefter kom vikten av bra ledning.

För att skapa kvalitet i gymnasieskolan svarade en majoritet att lärarna behöver vara behöriga. Man poängterade att lärarna ska ha rätt utbildning, kompetens samt vara legitimerade i de ämnen de undervisar i. Vikten av ämneskompetens framträdde tydligt och ordet engagemang nämndes ett flertal gånger.

Bra ledarskap
På andra plats betonas vikten av ett bra ledarskap. Kommentarna var många: ”Kunnig och prestigelös ledning/En ledning som backar sina lärare/Bra ledarskap med pedagogisk grund”. Man efterfrågar en kompetent ledning som har eleverna och personalens bästa för ögonen. Ledarskapet bör vara professionellt, tydligt och stöttande.

Fokus på undervisning
Den tredje största kategorin handlade om att lärarna ska kunna fokusera på undervisningen. Många uttryckte att lärarna måste få tid och arbetsro att kunna ägna sig åt just undervisningen. Flera poängterade att det även handlar om att hinna planera, reflektera, analysera och utvärdera. Lärarna måste få rätt förutsättningar, bland annat genom rimlig arbetsbelastning och mindre administration.

Elevernas ansvar
Eleverna själva har också en viktig del i kvalitetsarbetet. Det måste finnas tydliga krav, förväntningar och skyldigheter. Man ser gärna ”motiverade elever med stark inre drivkraft” och att eleverna tar ansvar för sina betyg och hur de agerar på lektionerna. Man framhåller att det också måste finnas konsekvenser för de elever som inte sköter sig.

Kompetensutveckling
För att säkerställa kvalitet i gymnasieskolan vill lärarna se mer fortbildning. Man menar att de ska finnas tid och pengar till kompetensutveckling och möjlighet att utvecklas som pedagog. En lärare efterfrågar ”att det sker en utveckling inom både lärarkåren och att skolan hänger med i utvecklingen i världen”.

Viktigaste kriterierna för kvalitet i gymnasieskolan
1. Behöriga och kompetenta lärare
2. Bra ledarskap
3. Tid och arbetsro för undervisning
4. Elevernas ansvar
5. Kompetensutveckling