Etikettarkiv: Regeringen

Gymnasieskolor bör arbeta strategiskt för att minska avhopp

Hans-Eric Wikström, undervisningsråd, Skolverket. Foto: Skolverket
Hans-Eric Wikström, undervisningsråd, Skolverket. Foto: Skolverket

25 procent av gymnasieeleverna i Sverige tar ingen examen. Det innebär inte nödvändigtvis att de hoppar av gymnasiet, men eftersom en gymnasieexamen i mångt och mycket kan betraktas som en inträdesbiljett till arbetsmarknaden så är det förstås ett stort samhällsproblem. Skolverket har därför erbjudit skolor stöd för att förebygga avhopp.

På uppdrag av regeringen har fyra experter från Skolverket besökt 47 gymnasieskolor runtom i landet och tillsammans med rektorer tagit fram olika åtgärder. Goda relationer med eleverna, tydliga rutiner och att snabbt sätta in åtgärder är de viktigaste framgångsfaktorerna för att förebygga avhopp. Det framgår av Skolverkets utvärdering, som baseras på en enkät som skickats ut till de rektorer som deltagit i insatsen.

Relation med frånvarande
– Bland de elever som inte tar någon gymnasieexamen ökar risken för arbetslöshet med hela 86 procent. Varje avhopp som kan förebyggas ger stor vinst, för individen såväl som samhället. Det är därför viktigt att gymnasieskolor arbetar systematiskt för att minska avhoppen. På de skolor som våra experter besökt har rektorerna fått konkreta verktyg för ett mer effektivt förebyggande arbete, säger Hans-Eric Wikström, undervisningsråd på Skolverket.
Det är viktigt att relationen fungerar även om eleven är frånvarande. En fungerande relation kan vara det som gör att eleven kommer tillbaka till skolan. Hans-Eric Wikström betonar även vikten av att agera snabbt när en elev har hög frånvaro, vilket ofta är första varningssignalen för ett framtida avhopp.

Samverkan kan förebygga
Flera rektorer svarar att de behöver mer personal och medarbetare med specialkompetenser för att kunna utveckla det förebyggande arbetet. En hög kontinuitet bland skolpersonalen är ytterligare en framgångsfaktor som nämns i undersökningen. Forskning och erfarenhet visar även att ett individbaserat arbetssätt, samverkan och kontroll kan bidra till att förebygga avhopp.
– Nu är insatsen avslutad, men vi är förstås måna om att så många skolledare som möjligt ska kunna ta del av erfarenheterna. Därför har vi samlat mycket information på vår hemsida, om hur gymnasieskolor kan arbeta systematiskt för att förbygga avhopp, säger Hans-Eric Wikström.

Om insatsen

• Insatsen genomfördes av Skolverket på uppdrag av regeringen mellan vårterminen 2017 och höstterminen 2018.
• Totalt deltog 47 skolor.
• Insatserna byggde på att skolorna själva anmälde sitt intresse att vara med.
• De deltagande skolorna har träffat en eller två av Skolverkets experter vid tre tillfällen under ungefär två månader.

Högskolebehörighet på alla yrkesprogram

Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund (Foto: Elisabet Olsson Wallin) och Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet (Foto: Peter Jönsson).
Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund (Foto: Elisabet Olsson Wallin) och Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet (Foto: Peter Jönsson).

Regeringen föreslår att samtliga yrkesprogram i gymnasiet måste innehålla kurser som ger högskolebehörighet från hösten 2019. Eleverna ska dock kunna välja bort de kurserna. Målsättningen är att förändringen ska öka antalet elever som väljer yrkesprogram.

Regeringens förslag är alltså att kurser som ger högskolebehörighet ska ingå i yrkesprogrammen redan från början, bland annat för att öka tryggheten för de elever som ännu inte bestämt sig för om de vill studera vidare efter gymnasiet. Det ska dock finnas en möjlighet för elever som inte vill studera vidare att välja bort dessa kurser.
– Vi är positivt inställda till förslaget, inte minst eftersom det kan stärka yrkesutbildningarnas attraktivitet och få fler elever att söka sig till yrkesprogrammen. Även elevorganisationerna är positiva till att det införs en allmän behörighet. Även i dagsläget kan elever på yrkesprogrammen skaffa sig högskolebehörighet, men i praktiken är det ofta krångligt eftersom elevgrupperna många gånger är små. Dessutom är det ofta svårt att få till det rent schemamässigt, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Ökade resurser
Att vända på det hela så att elever aktivt får välja bort snarare än att välja till högskolebehörighet kräver, enligt Åsa Fahlén, ett bra rådgivningsstöd från studie- och yrkesvägledare.
– I dagsläget har många studie- och yrkesvägledare alltför många elever att vägleda, vilket i praktiken gör det omöjligt att erbjuda varje elev individuell vägledning. Studie- och yrkesvägledarresurserna behöver därför förstärkas om den här förändringen genomförs. Det är också viktigt att de elever som väljer bort högskolebehörigheten på gymnasiet ges möjlighet att läsa in den senare i livet om de exempelvis bestämmer sig för att börja studera på högskola efter att ha varit yrkesverksamma i ett antal år, säger Åsa Fahlén.

Välkomnar förslaget
– Det här förslaget välkomnar vi verkligen, det är en fråga vi drivit under en längre tid. Förslaget sänder en enormt viktig signal till elever som vill utbilda sig till sitt drömyrke men samtidigt vill hålla dörren öppen för framtida högskolestudier, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
Hon betonar vikten av att elever på yrkesprogrammen inte ska kunna välja bort de studieförberedande kurserna alltför lättvindigt.
– Jag är övertygad om att det är just känslan av att hamna i en utbildningsmässig återvändsgränd som gjort att söktrycket till yrkesprogrammet minskat de senaste åren. Jag tror definitivt att yrkesbehörighet på samtliga yrkesprogram kan bli den utlösande faktorn som får fler elever att välja yrkesförberedande program, säger Johanna Jaara Åstrand.

Lärarlönelyftet – viktig del i arbetet med att höja yrkets status

Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet
Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet
– Lärarlönelyftet och utredningen Bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner är viktiga byggstenar i arbetet med att höja statusen på gymnasieläraryrket, säger Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister.

Läraryrkets låga status är ett återkommande ämne i skoldebatten. De flesta är överens om att statusen måste höjas, den stora frågan är hur.
Gymnasieminister Anna Ekström konstaterar att det under senare år har gjorts en hel del insatser på området.
– Lärarlönelyftet är ett exempel. Enlig en färsk utvärdering från Skolverket har det gett drygt 65 000 lärare i genomsnitt 2 594 kronor mer i månaden. Utredningen som ska titta på hur läraryrket ska bli mer attraktivt, Bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner, kommer att vara en annan viktig byggsten för att höja statusen på gymnasieläraryrket.

Känd stoppkloss
Avsaknaden av utvecklingsmöjligheter för duktiga lärare har länge varit en stoppkloss i den strävan, många lärare har bara haft skolledarrollen som möjligt karriärsteg. Här har det dock hänt en del på senare år. Idag finns till exempel möjligheter att söka tjänster som förstelärare och lektor på gymnasiet. Regeringen har även tillsatt en utredning för att se över behovet av kompetensutveckling av lärare inom komvux.
– Inom utredningen Bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner, finns också ett särskilt uppdrag som går ut på att se över hur lärare inom vuxenutbildningen kan få ta del av statliga karriärssatsningar, trots att de ofta arbetar inom en upphandlad, enskild verksamhet.
Bristen på specialpedagogisk kompetens i gymnasieskolan är en annan aktuell fråga som ligger på gymnasieministerns bord.
– Vi arbetar med en rad olika förslag, här ingår bland annat att försöka åtgärda bristen på specialpedagogisk kompetens genom att öka resurserna för att utbilda och säkra tillgången till fler speciallärare och -pedagoger.

Riskerar mörk framtid
Ett stort problem i dagens gymnasieskola är att nära en tredjedel av alla elever går ut med ofullständiga betyg.
– De tar på sig studentmössan och sjunger om en ljusnande framtid. Men så länge de inte kan visa upp att de har klarat av gymnasiet riskerar den framtiden att bli mörk. Många arbetsgivare har en gymnasieexamen som krav för anställning och en fullständig gymnasieutbildning ökar möjligheterna till att kunna omskola sig och studera vidare senare i livet. Därför måste vi se till att alla elever både påbörjar och fullföljer en gymnasieutbildning.
Hur ser Sveriges gymnasieskola ut om tio år, om allt går som du vill och hoppas på?
– Då har vi en gymnasieskola med attraktiva yrkesprogram, där de så kallade könsbundna studievalen har försvunnit och alla gymnasieelever går ut skolan med en fullständig examen. Om tio år hoppas jag också att många fler läser till lärare, känner sig väl förberedda när de börjar jobba, blir kvar i yrket länge och har goda möjligheter att göra karriär, både utvecklings- och lönemässigt.