Etikettarkiv: Undersökning

Kvaliteten i gymnasieskolan kan öka med fler tidiga insatser

Maria Elmér, undervisningsråd på Skolverket.
Maria Elmér, undervisningsråd på Skolverket.

Tidigare insatser för elever med svårigheter, fler behöriga lärare, mer undervisningstid, förstatligande av skolan och ett bättre arbetsklimat. Det är de fem viktigaste faktorerna för att höja kvaliteten i gymnasieskolan, enligt lärarna som deltog i Framtidens Karriär – Gymnasielärares undersökning.

– Det är intressant att tidiga insatser för elever med svårigheter rankas som den enskilt viktigaste faktorn för att höja kvaliteten i gymnasieskolan. Att sätta in individuellt stöd i rätt tid är en viktig framgångsfaktor som även kan bidra till att förebygga avhopp från gymnasieskolan. Vi ser att det här stödet inte alltid fungerar som det ska på gymnasieskolor runtom i landet. Att fler behöriga lärare rankas högt är ingen överraskning, det är en fråga som vi på Skolverket sedan länge arbetar aktivt med, säger Maria Elmér, undervisningsråd på Skolverket.
Den viktigaste faktorn för ett framgångsrikt kvalitetsarbete är, enligt Maria Elmér, att det på varje skola finns ett samförstånd och en pågående diskussion kring vad som behöver göras för att eleverna ska må bättre, få bättre studieresultat och uppnå studiero.
– Jag håller med lärarna som deltog i undersökningen angående vilka faktorer som är mest avgörande för en hög kvalitet i gymnasieskolan. En faktor som jag kan lägga till är betydelsen av en välfungerande elevhälsa samt ett strukturerat och långsiktigt kvalitetsarbete som utgår från den enskilda skolans egna förutsättningar. Kvalitetsarbetet gynnar elevernas kunskapsinhämtning och gör det både lättare att identifiera vad som fungerar bra och behöver utvecklas och att identifiera saker som görs i onödan, exempelvis onödig dokumentation, säger Maria Elmér.

Stöd i skolornas arbete
Hur det strukturerade kvalitetsarbetet ser ut varierar mycket mellan olika gymnasieskolor. Skolverket har identifierat ett behov av processtöd i det systematiska kvalitetsarbetet och har därför lanserat Kvalitetsverkstaden, ett nätbaserat processtöd som innehåller filmer, diskussionsfrågor, självskattningar och annat utbildningsmaterial som kan underlätta kvalitets­arbetet. Materialet är utformat för att användas gemensamt i huvudmannaorganisationen. Viktiga syften med Kvalitetsverkstaden är att stärka förståelsen för kvalitetsarbetet, förbättra resultat och likvärdighet samt att skapa delaktighet och dialog.
– Vi tänker ofta att kvaliteten behöver öka, men utifrån mitt perspektiv är kvalitetsnivån i den svenska gymnasieskolan redan hög. Jag håller med lärarna som deltog i undersökningen om vilka faktorer som är viktiga för kvaliteten. Tidiga insatser för elever i behov av särskilt stöd är ju exempelvis ofta helt avgörande för om de ska kunna ta gymnasieexamen på tre år, säger Camilla Ahlin, gymnasiechef på Hulebäcksgymnasiet i Härryda utanför Göteborg.

Förstatligande? Planering!
Hon ser en tydlig koppling mellan en hög andel behöriga lärare och en genomgående hög kvalitet på undervisningen och håller med om att mer tid för undervisning är viktigt.
– Mer tid för lärarna att planera och genomföra undervisningen tillsammans med kolleger och eleverna anser jag vara en framgångsfaktor för hög kvalitet i gymnasieskolan. Det ger goda resultat när elever och lärare tillåts utveckla undervisningen tillsammans och eleverna får ett reellt inflytande. Ett förstatligande av gymnasieskolan betraktar jag dock inte som en lika viktig faktor. Jag tror inte att gymnasieskolan är mogen för ett förstatligande än. Om man överväger förstatligande bör man titta på vilka delar av gymnasieskolan som skulle gynnas av det, säger Camilla Ahlin. Om till exempel gymnasieskolan gavs rätt förutsättningar för långsiktig planering av sitt utbildningsutbud vore det positivt, både för organisationen och likvärdigheten. I dagens konkurrensutsatta gymnasieskola styrs ju utbudet av elevernas val, säger Camilla Ahlin.
Hon anser även att det kollegiala lärandet och helhetssyn är viktigt för att upprätthålla en god kvalitet i gymnasieskolan samt att fler gymnasieskolor bör sträva efter att uppnå kontinuitet i ledarskapet genom att hitta sätt att behålla erfarna och duktiga skolledare.

Camilla Ahlin, gymnasiechef på Hulebäcksgymnasiet i Härryda utanför Göteborg. Foto: Anna Sigvardsson Högborg
Camilla Ahlin, gymnasiechef på Hulebäcksgymnasiet i Härryda utanför Göteborg. Foto: Anna Sigvardsson Högborg
Vilka faktorer är viktigast för att höja kvaliteten i gymnasieskolan?

1. Tidigare insatser för elever med svårigheter
2. Behöriga lärare
3. Mer tid för undervisning
4. Förstatligande av skolan
5. Lugn och ro i klassrummet/bättre arbetsklimat
6. Mindre klasser
7. Mer resurser till verksamheten
8. Bättre arbetsmiljö
9. Möjlighet till kompetensutveckling
10. Förbättrad och lättolkad läroplan
11. Kollegialt lärande
12. Bra introduktion för nyanställda
13. Annat

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av gymnasielärare i Sverige 9–15 april 2019. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Gymnasieskolan är på väg åt fel håll

Maria Rönn, gymnasielärare och förste vice ordförande i Lärarförbundet.
Maria Rönn, gymnasielärare och förste vice ordförande i Lärarförbundet.

52 procent av gymnasielärarna anser att utvecklingen inom svensk gymnasieskola är på väg åt fel håll. Det framgår av Framtidens Karriär – Gymnasielärares undersökning. Brist på behöriga kollegor och en ökad administrativ börda bidrar till utvecklingen.

– Undersökningsresultatet förvånar mig inte. Vi får många indikationer från våra medlemmar på att utvecklingen är på väg åt fel håll. Vi ser bland annat att allt fler lärare lämnar eller överväger att lämna yrket till följd av en ökad administrativ börda och en allt mer påtaglig brist på behöriga kollegor. Vår egen undersökning visar att 82 procent av lärarna idag säger att dokumentationskraven gör dem stressade och fyra av tio överväger att lämna yrket, säger Maria Rönn, gymnasielärare och förste vice ordförande i Lärarförbundet.
Just bristen på behöriga kollegor ger många följdeffekter, enligt Maria Rönn. Många behöriga gymnasielärare saknar kompetenta kollegor att tala med, om yrket och elevernas inlärning.

Kan underminera
– Politiker tenderar att förenkla gymnasieskolans komplexa problematik, exempelvis genom att föreslå mobilförbud eller att man ska introducera en tvåårig yrkesskola som ett alternativ till dagens treåriga program. Det riskerar att underminera hela gymnasieskolan eftersom vi vet att teoretiska kunskaper behövs för att eleverna ska klara sig på framtidens arbetsmarknad, säger Maria Rönn.
Även om mycket är på väg åt fel håll betonar Maria Rönn att det även finns en positiv utveckling i gymnasieskolan.
– Vi för numera ett mer levande samtal kring forskning om lärande. Lärare är dessutom mer delaktiga i utvecklingen av lärandet. Lärare som har tillgång till en engagerad ledning och lokalpolitiker som ger dem mandat att utveckla skolan tillsammans med skolledningen trivs i allmänhet bra på sin arbetsplats, säger Maria Rönn.

Analysera behovet
Hon ser gärna att politiker lanserar alternativa vägar in i läraryrket som inte är genvägar. Det kan handla om alternativa studiemedelslösningar eller möjlighet att kombinera studier och arbete som gör det lättare för personer mitt i yrkeslivet att sadla om till lärare.
– Jag efterlyser även en ordentlig analys av vilken dokumentation som faktiskt är nödvändig och av hur lärarnas arbetstid kan användas på ett så optimalt sätt som möjligt. En gymnasieskola som är på väg åt fel håll riskerar att urholka arbetsglädjen och minimera lärarnas möjligheter att utvecklas i sitt yrke, säger Maria Rönn.

Åt vilket håll går utvecklingen inom svensk gymnasieskola?
Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av gymnasielärare i Sverige 9–15 april 2019. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Många gymnasielärare kan tänka sig att arbeta på mindre orter

Anders Eriksson, verksamhetschef för gymnasieskolan och vuxenutbildningen i Vimmerby.
Anders Eriksson, verksamhetschef för gymnasieskolan och vuxenutbildningen i Vimmerby.

Att arbeta som gymnasielärare på en mindre ort har många fördelar, bland annat att man ofta undervisar färre elever och därmed får en möjlighet att fördjupa relationen med dem. Många gymnasielärare uppskattar också den höga livskvalitet som många mindre orter kan erbjuda.

83 procent av gymnasielärarna kan tänka sig att arbeta på en mindre ort, enligt Framtidens Karriär – Gymnasielärares undersökning. Bra lön, rimlig arbetsbelastning och möjlighet att påverka sin arbetssituation är de faktorer som främst kan öka intresset för arbete på en mindre ort, enligt undersökningen.
– Undersökningsresultatet är glädjande, men jag hade nog föreställt mig att andelen gymnasielärare som kan tänka sig att arbeta på en mindre ort skulle vara något högre. Den som är uppvuxen i en större stad kanske inte vill flytta till en mindre ort för att man även fortsättningsvis vill ha tillgång till storstadens utbud, men för många andra gymnasielärare är nog en mindre ort ett intressant alternativ, säger Anders Eriksson, verksamhetschef för gymnasieskolan och vuxenutbildningen i Vimmerby kommun.

Positivt överraskade
Hans erfarenhet är att gymnasielärare som väljer att söka sig till mindre orter ofta blir positivt överraskade och trivs väldigt bra med att vara verksam i ett mindre sammanhang. På mindre gymnasieskolor är beslutsvägarna ofta kortare, möjligheterna att påverka sin arbetssituation många och sammanhållningen i arbetslaget god.
– Just möjligheten att själv forma sitt arbete, att känna eller åtminstone känna till namnet på alla sina kollegor och att kunna etablera en fördjupad professionell relation med eleverna är faktorer som talar för den mindre ortens. På en mindre ort slipper man ofta långa pendlingstider till och från jobbet eftersom avstånden är små. Närheten till naturen, en bra uppväxtmiljö för barn och ett rikt föreningsliv är andra faktorer som gör att många gymnasielärare trivs på mindre orter, säger Anders Eriksson.

Sammansvetsade arbetslag
Han framhåller att gymnasieskolorna på mindre orter ofta kan erbjuda lika många karriärutvecklingsmöjligheter som skolor på större orter.
– En anledning till att man ofta har mer inflytande över sin vardag, arbetssituation och hela skolans verksamhet på en mindre ort är att avståndet mellan skolledare och lärare är litet. Det är i allmänhet lätt att få kontakt med skolledaren och framföra sina synpunkter och önskemål. Även i arbetslagen är det lätt att göra sin röst hörd eftersom de många gånger är sammansvetsade och småskaliga, säger Anders Eriksson.

Kan du som gymnasielärare tänka dig att arbeta på en mindre ort i Sverige? (färre än cirka 25 000 invånare)
Vilka av följande faktorer anser du ökar intresset för att arbeta inom gymnasieskolan på en mindre ort?

1. Bra lön
2. Rimlig arbetsbelastning
3. Möjlighet att påverka din arbetssituation
4. Bra team/arbetskamrater
5. Bra och nära ledarskap
6. Bra arbetsmiljö
7. Arbetsplats nära hemmet
8. Mindre klasser
9. Närhet till natur och fritidsaktiviteter
10. Möjlighet till vidareutveckling
11. Låg personalomsättning
12. Bra introduktion för nyanställda
13. Annat

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av gymnasielärare i Sverige 9–15 april 2019. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Nära ledarskap utmärker en attraktiv arbetsgivare

Lena Åberg, gymnasiechef i Motala kommun.
Lena Åberg, gymnasiechef i Motala kommun.

Bra lön, ett bra ledarskap, att ingå i ett välfungerande team samt möjligheten att påverka sin egen arbetssituation. Det är de faktorer som främst utmärker en attraktiv arbetsgivare enligt gymnasielärarna som deltog i Framtidens Karriär – Gymnasielärares undersökning.

– Jag är lite förvånad över undersökningsresultatet eftersom jag trodde att administrativ avlastning och förenklad dokumentation skulle rankas högre. Dessa faktorer diskuteras ju så gott som dagligen i det dagliga arbetet, men hamnade relativt långt ner i undersökningsresultatet. Det är inte konstigt att lönefrågan rankas högt, inte minst eftersom lärarbristen tenderar att driva upp löneläget. Däremot är arbetsmiljö i allmänhet lika viktig som lönen, säger Lena Åberg, gymnasiechef i Motala kommun.
En av de främsta konkurrensfaktorerna för en arbetsgivare är, enligt Lena Åberg, en tydlighet i organisationen. Det inkluderar en tydlig struktur för allt från vart man ska vända sig när man behöver hjälp och stöd till en tydlig vision för hela verksamheten.

Kan stärka attraktiviteten
– Vid sidan av rekryteringsarbetet är det självklart viktigt med åtgärder som premierar de erfarna lärarna och får dem att känna sig uppskattade. Gymnasieskolor behöver generellt sett bli bättre på att tillvarata erfarna lärares samlade kompetens. Uppdrag som mentor och handledare, nya ansvarsområden och mer undervisningstid är exempel på åtgärder som kan stärka attraktiviteten för de erfarna lärarna. På så sätt kan man ge nyexaminerade lärare något mindre undervisningstid vilket ger mer tid till introduktion i yrket, säger Lena Åberg.
Hon betraktar även administrativ avlastning, till exempel lärarassistenter, som en viktig åtgärd för att stärka arbetsgivarnas attraktivitet. Kompetensutveckling som är personligt utformad för påfyllnad inom det egna kompetensområdet efterfrågas ofta.
– Undersökningsresultatet överensstämmer med vår bild. Vi vet att lönen är viktig, men ett ledarskap som inbjuder till delaktighet och möjlighet att påverka är minst lika viktigt för många lärare. Regelbunden kompetensutveckling är ytterligare en faktor som ofta rankas högt. Lärarnas svar överensstämmer också väl med de liknande undersökningar som vi genomfört bland rektorer, säger Matz Nilsson, förbundsordförande för Sveriges Skolledarförbund.

”Gymnasieskolor där ledarna sätter stor tillit till lärarnas förmåga att själva utveckla sitt arbete leder i allmänhet till goda resultat”

Struktur för löneutveckling
Utmärkande för en god arbetsgivare är ett ledarskap som skapar delaktighet och ger lärarna möjlighet att utvecklas, ett ledarskap som erbjuder lärarna mycket frihet under ansvar, fortsätter Matz Nilsson.
– Gymnasieskolor där ledarna sätter stor tillit till lärarnas förmåga att själva utveckla sitt arbete leder i allmänhet till goda resultat, vilket genererar attraktivitet. Delaktighet är den främsta nyckelfaktorn, liksom möjligheten att påverka sitt eget arbete, säger Matz Nilsson.
Han anser att arbetsgivare bör satsa på att ge skolledare rätt förutsättningar att utöva ett nära ledarskap, bland annat genom att inte behöva ansvara för alltför många medarbetare. Genomsnittet i Sveriges Skolledarförbund är 37 medarbetare per skolledare.
– Skolledare som ansvarar för så många medarbetare känner sig ofta otillräckliga och hinner inte utöva det nära och stöttande ledarskap med kontinuerlig feedback som så många lärare efterfrågar, säger Matz Nilsson.
Ytterligare en faktor som utmärker en bra arbetsgivare är en välfungerande struktur för löneutveckling och kompetensutveckling. En genomtänkt introduktion för nyanställda lärare är också en avgörande faktor för att attrahera och behålla kompetenta lärare. Drygt hälften av kommunerna erbjuder i dagsläget sina nyanställda lärare ett introduktionsprogram, men Matz Nilsson anser att fler skolor borde satsa på det eftersom det ger så tydliga resultat för såväl attraktionskraften som möjligheten att behålla erfarna lärare.

Kompetensutveckling
– För att behålla erfarna lärare krävs även en god löneutveckling under hela yrkeskarriären. I dagsläget har de mest erfarna lärarna ofta en sämre löneutveckling än sina yngre kollegor eftersom lärarbristen är så påtaglig. Lärare ska inte behöva byta jobb för att få upp sin lön, det är verkligen resursslöseri, säger Matz Nilsson.
Han har suttit med som expert i regeringens skolkommissions utredning om nationella professionsprogram.
– En av våra viktigaste slutsatser var att huvudmännen saknar resurser för att kompetensutveckla lärare i nivå med de behov som finns. Vi vill att staten ska formulera en nationell struktur för kompetensutveckling via de nationella professionsprogrammen. Det skulle ge varje lärare och skolledare möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling under hela sin karriär. Det finns överlag ett stort behov av att lyfta gymnasieskolornas arbete med rekrytering och retention till en mer strategisk nivå. Det finns även ett starkt samband mellan skolornas kvalitetsarbete och kompetensförsörjning, säger Matz Nilsson.

Matz Nilsson, förbundsordförande för Sveriges Skolledarförbund. Foto: Martin Lindeborg
Matz Nilsson, förbundsordförande för Sveriges Skolledarförbund. Foto: Martin Lindeborg
Vilka av följande faktorer kännetecknar en attraktiv arbetsgivare inom gymnasie­skolan? Ange gärna flera.

1. Bra lön
2. Bra ledarskap/uppbackning från rektor
3. Bra team/arbetskamrater
4. Möjlighet att påverka sin arbetssituation
5. Bra psykisk arbetsmiljö
6. Att kunna ägna sig mer åt undervisning
7. Mindre administration
8. Mindre klasser
9. Flexibel arbetstid
10. Bra fysisk arbetsmiljö
11. Möjlighet till kompetensutveckling
12. Motiverade elever
13. Förenklad dokumentation
14. Bra karriär och utvecklingsmöjligheter
15. Bra introduktion för nyanställda

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av gymnasielärare i Sverige 9–15 april 2019. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Toppbetyg till arbetsgivare som erbjuder bra lön och ledarskap

Erik Bengtzboe, talesperson i skolfrågor för Nya Moderaterna. Foto: Fredrik Wennerlund
Erik Bengtzboe, talesperson i skolfrågor för Nya Moderaterna. Foto: Fredrik Wennerlund

Bra lön och bra ledarskap är de faktorer som främst kännetecknar en bra arbetsgivare inom gymnasieskolan. Det visar en färsk undersökning av Framtidens Karriär – Gymnasielärare där hela 80 procent av de tillfrågade lärarna anger dessa faktorer som viktigast.

Enligt Erik Bengtzboe, Nya Moderaternas talesperson i skolfrågor, är resultatet i linje med partiets uppfattning.
– För oss är det en självklarhet att skickliga och erfarna lärare ska ha bra betalt. Vid sidan av lönen ser vi också att lärarnas arbetsmiljö spelar en stor roll för läraryrkets attraktivitet. Lärare ska arbeta med det som de är utbildade för och med deras huvuduppdrag: undervisningen. Här spelar ledarskapet på skolorna en viktig roll, i den meningen att ett gott ledarskap skapar förutsättningar för lärare att fokusera på undervisningen, vare sig det handlar om kompetensutveckling, för- och efterarbete eller själva undervisningen i klassrummet.

Våld i skolan
I undersökningen uppger en tredjedel att de utsatts för våld i skolan, antingen av elever eller av anhöriga till elever. Erik Bengtzboe ser med oro på den utvecklingen.
– Skolan är en del av världen utanför, så när vi ser att våld och otrygghet breder ut sig sker det även i skolan. Att polisen och socialtjänst får bättre resurser för att kunna göra sitt jobb är därför viktigt. Våld och kränkningar accepteras inte på någon annan arbetsplats och ska heller inte accepteras i skolan. Moderaterna har därför länge krävt en översyn av skollagens kapitel som rör trygghet och studiero i syfte att skärpa lärarnas mandat att ingripa vid ordningssituationer. Ytterst är det också så att om kameror och andra trygghetsåtgärder behöver sättas in så ska det ske. Vi är också öppna för att införa ordningsomdömen i skolan.

Efterlyser dialog
65 procent av lärarna anser att politiska beslut som rör gymnasieskolan inte är verklighetsförankrade.
– Det är en olycklig spricka mellan professionen och politiken som vi gör vårt bästa för att överbrygga. Bland annat av denna anledning prioriterar vi att besöka skolor och lärare för att lyssna in kritik och synpunkter på olika förslag. Detta uppmanar vi också våra lokala företrädare att göra. Vi har även en kontinuerlig dialog med de båda lärarfacken och tar del av deras remissvar. I grund och botten tror jag att vi länge har överskattat politikens roll i skolan och underskattat lärarnas, och det får konsekvenser där snabba förändringar sker med löften om stor förändring men med dålig förankring i verksamheten som faktiskt ska leverera det.

Religiösa friskolor
81 procent säger sig vara emot religiösa friskolor. Erik Bengtzboe är inte förvånad över resultatet.
– Det är lärare och rektorer, inte präster och imamer, som ska styra undervisningen och skolan. Alla elever har rätt till en skolgång som präglas av svenska värderingar om jämställdhet och om alla människors lika värde. För att säkerställa att religionen inte påverkar undervisningen vill Moderaterna skärpa tillsynen och kontrollerna av dessa skolor. Vi vill också se en ändring av skollagen för att sätta stopp för en systematiserad och icke-pedagogiskt motiverad könsseparerad undervisning.
65 procent säger sig vara för ämnesbetyg, 35 procent för kursbetyg.
– Att gå från ett kurs- till ett ämnesbaserat gymnasium är en mycket stor reform. Hela gymnasieskolans upplägg skulle behöva göras om. Därför är det viktigt att vi först utvärderar nuvarande system och dess effekter innan vi gör om det.

Förstatligande
92 procent säger sig vara för ett förstatligande av gymnasieskolan. Här säger Erik Bengtzboe att Moderaterna vill se ett tydligare nationellt ansvar för att vända utvecklingen på de skolor som brister.
– Det handlar bland annat om att sätta upp nationella kvalitetskrav som varje skola måste nå upp till. De skolor som inte klarar av att möta kraven på exempelvis kunskapsresultat, trygghet och arbetsmiljö ska omedelbart åläggas krav på att vända resultaten samt få stöd av staten i det arbetet. Om skolan ändå inte lyckas åtgärda problemen ska staten ytterst kunna överta driften av en skola under en övergångsperiod och stänga den om det krävs. Tillstånd kan idag dras in för friskolor, men för kommunala skolor saknas den möjligheten.

Anser du att religiösa friskolor ska tillåtas?

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av gymnasielärare i Sverige 14–20 mars 2018. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Är de politiska besluten för gymnasieskolan verklighetsförankrade?

Var tredje lärare hotad på jobbet

Matz Nilsson, ordförande för Sveriges Skolledarförbund. Foto: Martin Lindeborg
Matz Nilsson, ordförande för Sveriges Skolledarförbund. Foto: Martin Lindeborg

Arbetsklimatet på landets skolor har hårdnat de senaste åren. En så stor andel som 34 procent av gymnasielärarna uppger att de blivit utsatta för hot eller våld i sin yrkesutövning.

Var tredje gymnasielärare har någon gång blivit utsatt för hot eller våld. Det visar en undersökning som tidningen Framtidens Karriär Gymnasielärare låtit göra bland ett slumpvis urval av gymnasielärare under våren 2018. Av de som blivit drabbade anger 90 procent att de blivit utsatta av en elev och 20 procent att de blivit utsatta av en anhörig till en elev.
Resultatet är beklagligt och allvarligt men förvånar inte Matz Nilsson, ordförande för Sveriges Skolledarförbund. Han menar att det skett en dramatisk ökning av hot, våld och otillbörlig påverkan mot både lärare och rektorer under de senaste två åren.

Viktigt med tidigt stöd
I klassrummen kan lärare utsättas för hotfulla situationer i samband med att de tar till disciplinära åtgärder för att få ordning eller vid tillsägelser om elevers beteenden och språkbruk. Att elever och vårdnadshavare motsätter sig lärares betyg och bedömning är ytterligare en orsak som kan ge upphov till hot och våld. Dessutom ökar förtal och smutskastning av skolpersonal i sociala medier.
– När något sådant händer måste skolan agera direkt. All personal måste stå upp för den som blivit utsatt och alla händelser som rör hot eller våld mot yrkesverksamma inom skolan ska polisanmälas, säger Matz Nilsson.
Han tror att det alltmer individualiserade samhället lett till att klimatet på landets skolor hårdnat. Uppfattas till exempel skolprofessionens beslut om en elevs behov av stöd eller kunskapsnivå som fel är det lätt att byta skola, överklaga och smutskasta. Skolan har tappat i pondus som myndighetsutövare. Problemet med hot och våld är därför inte bara en lokal fråga för varje enskild skola utan är en aktuell politisk fråga på nationell nivå.
– Sedan måste det bli kännbart att hota och utsätta skolpersonal för våld eller psykiska kränkningar. Tjänstemannaskyddet måste inkludera lärare och rektorer på samma sätt som blåljuspersonal. Vi har lämnat ett sådant förslag till regeringen och påtalat att frågan kräver en snabb hantering, säger Matz Nilsson.

Har du någon gång blivit utsatt för hot eller våld i din yrkesroll som gymnasielärare?

Jag blev utsatt av en...

Flera lärare har blivit utsatta av flera kategorier, därför är totalsumman över 100%

En majoritet vill införa ämnesbetyg

Åsa Fahlén ordförande för Lärarnas Riksförbund. Foto: Rikard Westman
Åsa Fahlén ordförande för Lärarnas Riksförbund. Foto: Rikard Westman

En undersökning som tidningen Framtidens Karriär – Gymnasielärare låtit göra visar att drygt 60 procent av gymnasie­lärarna vill införa ämnesbetyg. Men kåren är splittrad i frågan.

Tidningen Framtidens Karriär – Gymnasielärare genomförde i början av 2018 en undersökning bland ett slumpmässigt urval av gymnasielärare. En av frågorna rör vilken typ av betygsättning som är att föredra. Resultatet visar att 63 procent av de cirka 500 gymnasielärare som svarat på enkäten vill ha ämnesbetyg, det vill säga införa ett betygssystem som ser till en elevs sammantagna kompetens och prestation i ett ämne under en termin. Resterande, 37 procent, föredrar det nuvarande betygssystemet, där det görs en bedömning av eleven efter varje avslutad delkurs.
–Det resultatet stämmer överens med den bild jag har av lärares önskemål om betygssystem. En majoritet vill införa ämnesbetyg men jag vet att kåren är splittrad i frågan, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Mindre stress och mer fokus
Lärarnas Riksförbund har tagit ställning för ämnesbetyg och Åsa Fahlén ser även personligen flest fördelar med det. Den uppfattningen grundar hon dels på det hon hör från ombud och medlemmar i förbundet och dels på sin egen erfarenhet som gymnasielärare. På den skola hon var verksam innan hon tillträdde som ordförande för Lärarnas Riksförbund, våren 2016, erbjöds den internationella gymnasieutbildningen International Baccalaureate där elevernas betyg till stor del bestäms av slutprov efter två års studier.
– Det är ett tufft program men eleverna kände sig ändå inte lika stressade beroende på att de kunde fokusera på sina mål mer långsiktigt. Jag tror det är lättare att fördjupa sig om betygsättningen inte hela tiden hänger över en. Det gynnar både den psykiska hälsan och möjligheten att inhämta kunskap om man skulle ge ett sammantaget betyg i ett ämne istället för efter varje moment.
Att 37 procent av gymnasielärarna svarar att de vill ha kvar dagens betygsystem för att de är trötta på skolreformer eller rädda för förändringar tror inte Åsa Fahlén är en trolig förklaring till undersökningsresultatet. Ser lärare att något kan ändras till en fördel för eleverna så är man villig att anpassa sig efter det.
– Men det är viktigt att veta hur ett nytt betygssystem skulle kunna utformas. Att bara byta betygsystem och oförändrat behålla dagens kursutformade gymnasieskola skulle inte bli klockrent. Det är många aspekter att ta hänsyn till för att hitta fungerande lösningar. Jag välkomnar regeringens utredning av frågan, säger Åsa Fahlén.

Är du för ämnesbetyg eller kursbetyg?

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av gymnasielärare i Sverige den 5–6 april 2018. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Fokus på det pedagogiska uppdraget

Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet. Foto: Peter Jönsson
Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet. Foto: Peter Jönsson

Den höga arbetsbelastningen och att alltför många lärare inte ges rätt förutsättningar att fokusera på sitt kärnuppdrag är gymnasieskolans i särklass största arbetsmiljöutmaning. Det anser Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

– Den höga arbetsbelastningen beror i huvudsak på att gymnasielärare tvingas lägga mycket tid på administration som inte stödjer deras kärnuppgift. Bristen på utbildade kollegor bidrar dessutom till att öka många lärares arbetsbörda. De får till exempel ansvara för betygssättning även för elever som de själva inte undervisar, säger Johanna Jaara Åstrand.
Det saknas i dagsläget yrkeskategorier som kan avlasta lärarna med administration och socialt arbete, exempelvis administratörer och socialpedagoger. Många lärare efterlyser även ett ökat stöd från och en närmare samverkan med elevhälsan, exempelvis specialpedagoger och skolsköterskor.
– Vi möter en ökad medvetenhet hos politiker, åtminstone på riksplanet, om vikten av att renodla läraruppdraget, men för merparten av lärarna har det inte inneburit någon skillnad i det dagliga arbetet. En viktig faktor för att förbättra gymnasielärares arbetsmiljö är att säkerställa ett stabilt och kompetent ledarskap. Omsättningen på rektorer är hög på många skolor, säger Johanna Jaara Åstrand.

Välkomnar utredning
Enligt Framtidens Karriär – Gymnasielärares undersökning bland ett slumpmässigt urval av gymnasielärare är 92 procent för ett förstatligande av gymnasieskolan. Johanna Jaara Åstrand tolkar undersökningsresultatet som ett tydligt kvitto på att gymnasieskolans nuvarande styrkedja inte fungerar, vilket genererar kvalitetsbrister och får påtagliga konsekvenser i klassrummen.
– Det är nödvändigt att staten tar sitt ansvar för framtidens gymnasieskola. Vi välkomnar utbildningsdepartementets pågående utredning om staten bör ta ett större ansvar för finansieringen och resursfördelningen samt vilka fördelar en regionaliserad gymnasieskola kan få. Alla kommuner mäktar i dagsläget inte med att erbjuda alla de gymnasieutbildningar som eleverna har rätt till. Ett samlat grepp krävs för att förbättra kvaliteten och stärka elevernas rätt till en bra gymnasieutbildning, säger Johanna Jaara Åstrand.
Hon betonar vikten av att säkra inflytandet från lärare, skolledare, elever och föräldrar om skolans förstatligande ökar.
– Gymnasieskolan behöver ett mer behovsanpassat finansieringssystem, så det är vi glada att det nuvarande utredningsdirektivet omfattar. Samtidigt krävs åtgärder som verkligen gör avtryck i lärarnas vardag, exempelvis att man avlastar dem med arbetsuppgifter som inte kräver lärarkompetens, säger Johanna Jaara Åstrand.

Är du för eller emot ett förstatligande av gymnasieskolan?

Så ska drömarbetsgivaren vara

Mattias Olsson, gymnasiechef i Kristianstad. Foto: Privat
Mattias Olsson, gymnasiechef i Kristianstad. Foto: Privat

Arbetsgivare som erbjuder en bra lön och som fokuserar på gott ledarskap är mest populära i gymnasielärares ögon. Tidningen Framtidens Karriär – Gymnasielärare hör med en av landets gymnasiechefer hur man kan tillmötesgå de önskemålen.

Bra lön och god löneutveckling toppar listan över de faktorer som gymnasielärare tycker kännetecknar en attraktiv arbetsgivare. Det visar en undersökning som tidningen Framtidens Karriär – Gymnasielärare låtit göra bland ett slumpvist urval av gymnasielärare. Mattias Olsson, gymnasiechef i Kristianstad, är inte överraskad över resultatet.
– Det är självklart att gymnasielärare vill och ska få betalt för sitt viktiga och komplexa uppdrag. I jämförelse med andra yrken och branscher i samhället tycker jag att lönerna borde höjas ytterligare även om utvecklingen varit förhållandevis god på sistone.

Bra lönenivå
I Kristianstad har man lyckats hålla lönenivån bland lärare på en bra nivå. Mattias Olsson ser även positivt på möjligheten att inom skolans värld kunna premiera särskilda uppdrag eller engagemang med ekonomiska medel. Han menar att den ökade lönespridningen inom lärarkåren varit av godo på så sätt att lönen numera bättre speglar individuella arbetsinsatser. Att ett bra jobb märks i lönekuvertet.
Även bra ledarskap är en faktor som gymnasielärare värdesätter högt hos en arbetsgivare. Åtta av tio av de som besvarat enkäten anger att det är viktigt. Mattias Olsson har full förståelse för det. För lärare är det framför allt rektorn man har i åtanke, tror han. Det pedagogiska ledarskapet har kommit mer och mer i fokus i takt med att förväntningarna på skolan och läraruppdraget förändrats med tiden.
– Här har vi inom förvaltningen en viktig roll för att se till så att rektorerna får utrymme för att leda och stödja lärarna. Det handlar inte bara om att rekrytera de bästa skolledarna utan även att skapa en bra organisation. Även den mest kompetenta rektorn gör mycket liten nytta om hen inte får de rätta förutsättningarna för att verkligen ägna sig åt sin viktiga uppgift som pedagogisk ledare, säger Mattias Olsson.

Vilka av följande faktorer kännetecknar en attraktiv arbetsgivare inom gymnasieskolan?

1 Bra lön/löneutveckling
2 Bra ledarskap
3 Bra team/arbetskamrater
4 Möjlighet att påverka din arbetssituation
5 Bra psykisk arbetsmiljö (minskad stress, mental press etc.)
6 Att kunna ägna sig mer åt undervisning
7 Bra fysisk arbetsmiljö (lokaler, ljudnivå, luft)
8 Flexibel och mindre reglerad arbetstid
9 Mindre administration
10 Motiverade/intresserade elever
11 Mindre klasser
12 Bra karriär- och utvecklings­möjligheter
13 Förenklad dokumentation
14 Annat

Elevers sena ankomst påverkar många gymnasielärare

Torbjörn Hanö, rektor på Polhemsskolan i Lund.
Torbjörn Hanö, rektor på Polhemsskolan i Lund.
75 procent av gymnasielärarna anser att elevernas sena ankomst påverkar deras undervisning, enligt en undersökning som Framtidens Karriär – Gymnasielärare gjort bland ett slumpmässigt urval av gymnasielärare.

– Undersökningsresultatet förvånar mig inte och att så många lärare upplever att elevers sena ankomst påverkar deras undervisning är självklart problematiskt. Om man tar en titt på PISA-resultatet så ger de dessutom en känsla av att problemet med sen ankomst har blivit vanligare på senare år. Det är egentligen inte den sena ankomsten i sig som är problemet, det är det faktum att den stjäl värdefull lektionstid, läraren tvingas ofta börja om när en eller fler elever kommer försent. Ofta går mycket sammanlagd lektionstid förlorad under en termin eller ett läsår, säger Torbjörn Hanö, rektor på Polhemsskolan i Lund och suppleant i Sveriges Skolledarförbunds styrelse.

Förändra kulturen
Det bästa sättet att minska andelen elever med sen ankomst är, enligt Torbjörn Hanö, att arbeta långsiktigt och övergripande med att förändra kulturen kring att komma i tid på hela skolan, bland elever, lärare, skolledning och övrig personal.
– Att etablera en kultur där alla som vistas på skolan är överens om vikten av att inte komma försent kan ta tid, men det är det i allmänhet värt. Det är viktigt att samtliga lärare och skolledning är överens om värdet och vikten av att anlända i tid, effekten blir sällan lika bra om attityden till punktlighet varierar mellan olika lärare, säger Torbjörn Hanö.

Viktigt att dela ansvaret
Ett viktigt steg mot en kultur där alla elever och lärare ser värdet av att komma i tid är att lärare ser till att lektionsinnehållet är tillräckligt intressant, engagerande och angeläget redan från första sekund. När eleverna upplever att de verkligen missar något viktigt om de inte kommer i tid så är sannolikheten stor att andelen sena ankomster minskar.
– Vi kan också inspireras av andra länder. I Storbritannien har exempelvis ofta samtliga elever lektioner och raster vid samma tidpunkter. Det gör att skolpersonalen snabbt kan upptäcka elever som inte befinner sig i ett klassrum vid specifika tidpunkter. Det är viktigt att ansvaret för att minimera andelen sena ankomster inte enbart faller på lärarna, de behöver uppbackning från sina kollegor och skolledningen för att lyckas, säger Torbjörn Hanö.

Påverkar elevernas sena ankomster din undervisning?
senankomst_graf