Inga genvägar för att möta utmaningar
Bo Jansson, ordförande på Lärarnas Riksförbund, är inte förvånad över resultaten.
– De bekräftar till stor del den bild som vi har. Samtidigt hänger alla de här frågorna ihop, det går egentligen inte att särskilja en fråga från en annan. En åtgärd räcker inte, utan vi måste arbeta på bred front och det finns inga genvägar, säger han.
Lärarlönerna är en central fråga, men att enbart höja dessa kommer inte att lösa skolans utmaningar, menar Bo Jansson. Om inte andra viktiga faktorer som arbetsbelastning, arbetsmiljö, möjlighet att fokusera på undervisningen och annat förbättras kommer det även fortsättningsvis att vara svårt att behålla duktiga lärare och att attrahera ungdomar att satsa på läraryrket. Det förstärker i sin tur de utmaningar som skolan står inför och det hela riskerar att bli en negativ spiral.
– Alltför många lärare slutar eller funderar på att sluta och det är för få unga som vill bli lärare. Vi får inte glömma att den drivkraft som får människor att välja läraryrket är oerhört viktig att vårda. Det är ett av de roligaste och viktigaste yrken som finns, men om lärare inte får förutsättningar för att göra ett bra jobb och får uppskattning för detta kommer vi att se fortsatta avhopp och svårigheter att rekrytera, säger Bo Jansson, som själv arbetat som grundskollärare i 35 år.
Goda exempel
Det finns exempel på kommuner och andra huvudmän som arbetar mycket konstruktivt med dessa frågor och där man prövar olika modeller med lärarassistenter, utvecklingslärare och annat, framhåller Bo Jansson.
– Lärarassistenter är ett utmärkt exempel på en bra, konkret åtgärd som kan leda still stora omedelbara förbättringar för lärarnas villkor, samtidigt som det kan vara en bra introduktion in i yrket för ungdomar och nyanlända.
En annan viktig åtgärd är att värna om lärares befogenheter och att huvudmän står upp för sina lärare tydligare än vad som ibland sker idag, anser han.
– Vi ser en oroväckande utveckling där allt fler lärare anmäls när de försöker upprätthålla ordning i klassrummet. Ibland är lärare väldigt ensamma och får inte det stöd som de har rätt att förvänta sig av sin arbetsgivare. Det finns ibland en ängslighet hos skolledning och huvudmän och detta kan slå hårt mot lärare.
Han tycker att det finns en krismedvetenhet hos beslutsfattare på olika nivåer, men menar att det är bråttom att se resultat av förbättringsåtgärder. Det räcker inte med att diskutera problem och utmaningar.
– Tidigare sågs skolan litegrann som ett särintresse, men idag upplever jag att de flesta politiker är mycket bekymrade över lärarbristen och elevers fallande resultat och att det verkligen finns en vilja att ta itu med det. Samtidigt efterlyser många lärare konkreta och snabba åtgärder. De lärare som funderar på att sluta nu är inte hjälpta av att det ska bli bättre i en avlägsen framtid.
Utbildningskvalitet
Sofia Larsen, för- och grundskolechef på Academedia och ordförande i riksdagens utbildningsutskott 2006-2010, tycker också att enkätresultaten stämmer väl överens med den bild hon får av lärare. Själv vill hon lyfta fram en av de utmaningar som ligger lite längre ned bland staplarna som en av de viktigaste frågorna: att lärare ska kunna hålla tillräckligt hög utbildningskvalitet.
– Det är det som händer i klassrummet, i interaktionen mellan lärare och elev, som är grundbulten i utbildningsuppdraget. Här menar jag att man behöver lägga krutet i förbättringsarbetet. Det behövs forskningsbaserade undervisningsmodeller och utvärderingsmetoder för att ta förbättringsarbetet till nästa steg, säger hon.
Att attrahera duktiga lärare och stärka ledarskapet i grundskolan är två andra centrala frågor, enligt Sofia Larsen.
– Ledarskapet är nyckeln till en bra verksamhet, oavsett vilken arbetsplats det gäller. Det är också väsentligt för rekryteringen av nya medarbetare. Politiker måste också låta bli att detaljstyra skolan och istället tillåta ett mått av lokalt beslutsfattande. Om skolledning och huvudmän ska kunna göra ett bra jobb krävs att de ska kunna hitta egna lösningar på utmaningar, även om de långsiktiga spelreglerna skapas på politisk nivå, säger hon.
Tydlig styrkedja
Sofia Larsen menar att det fria skolvalet är här för att stanna och att friskorna bidrar med mer än bara mångfald. Det finns en hel del för offentliga huvudmän att lära av friskolornas sätt att arbeta.
– Friskolor har ofta en tydligare styrning och kortare avstånd för olika beslut. Det underlättar ofta utvecklingsarbetet. Från friskolans sida vill vi vara med och bidra med en öppen dialog för en bättre skola i Sverige, säger Sofia Larsen och tillägger:
– Även om den svenska skolan står inför en rad utmaningar och det inte finns någon tvekan om att läget på vissa håll är allvarligt får vi inte glömma att mycket fungerar väldigt bra. Det gäller ju också att skapa och vårda en positiv kultur kring skolan och den förbättringsvilja som faktiskt finns. Vi inom skolan ska vara stolta över det goda arbete som görs och det engagemang som så många visar.
