Digitala verktyg underlättar lärande och skapar variation

En avsevärd fördel med digitala läromedel är att många elever redan har grundläggande digitala kunskaper och att de ofta känner sig bekvämare med teknik än de gör med papper och penna. Det ena bör naturligtvis komplettera det andra, men de digitala verktygen blir en allt viktigare del i svenska lärares vardag.
– Som jag ser det finns de digitala verktygen till för att vi ska kunna lära ut det som skolverket och våra politiker har angett i läroplanen, nämligen grundläggande kunskaper uppdelade i olika grundämnen. Hjälpmedlen underlättar och effektiviserar lärandet och skapar variation som i sin tur skapar engagemang hos eleverna, säger David Elfsberg, skolledare på Viktor Rydbergs skola i Sundbyberg, som utgår från Nationalencyklopedins digitala läromedel.
Skolan var en av de första i Sverige att arbeta 1-till-1, men även om många kommuner har kommit långt är det fortsatt angeläget att arbeta konsekvent med digital utveckling.
– Idag har vi nått dit att vi rent metodiskt kan börja utnyttja teknikens möjligheter och använda oss av existerande infrastruktur, vilket gör att vi kan anpassa undervisningen efter individens kunskapsnivå och utmaningar.
David ser hjälpmedlen som ett sätt att locka in eleverna i något de redan är bekanta med och han är övertygad om att skolväsendets fokus på digitala läromedel behöver förstärkas ytterligare framöver.
– Framtidens yrkesliv och studier innehåller oerhört många fler digitala lösningar och vi behöver bygga en plattform som eleverna kan stå på när de går vidare i livet.

Medför nya utmaningar
Hans tankar får bekräftelse från läraren Stella Savvidou som arbetar på Boo Gårds skola i Nacka. Hon har alltid legat i den digitala framkanten vad gäller läromedel och för ett antal år sedan var hennes klass pilotklass för ett projekt med iPads.
– Eleverna har en ganska omfattande digital kompetens, men den kretsar framförallt kring sociala medier och spel, inte runt att kunna skapa presentationer och dokument eller arbeta med skolrelaterade program. De har en annan digital verklighet, helt enkelt, men är otroligt snabblärda.
I klassrummet till vardags genomsyrar de digitala läromedlen Stellas undervisning. Hon betonar dock att hjälpmedlen i mångt och mycket är inriktade på färdighetsträning snarare än problemlösning eller längre resonemang.
– Vi använder Bingel, ett digitalt läromedel från Sanoma utbildning, vilket är ett oerhört bra komplement till den ordinarie undervisningen. Barnen upplever Sanomas program som en lek samtidigt som det exponerar dem för pedagogiskt material och ser till att de lär sig på kuppen. Att ha det digitala så allestädes närvarande presenterar dock nya utmaningar, till exempel hur vi bör hantera källkritik och information. I mitt klassrum pågår samtalet om kritik kontinuerligt och vi utgår ofta från skolverkets fördjupade material i ämnet. Det är ett lärande i sig.

Viktigt att tänka till en extra gång
Renforsskolan i Vindeln i Västerbotten är en av de skolor som gjort en snabb och utvecklande resa med hjälp av de digitala läromedlen.
– Jag ville driva på den digitala utvecklingen men ha det pedagogiska samtalet i fokus. Jag granskade våra olika möjligheter i flera månader innan vi bestämde att vi skulle utgå från Bonnier Educations tjänst, Clio Online. Vinsterna har varit många, inte minst har det reducerat vårt administrativa arbete ganska ordentligt, konstaterar försteläraren Lasse Norberg.
Utmaningen är att det kan vara svårt att hinna med att föra en diskussion i kollegiet om hur man på bästa sätt utnyttjar verktygen rent pedagogiskt. Lasse understryker att man genom hjälpmedlen får mycket gratis, men att man då också kan behöva tänka till om sin undervisning en extra gång.
– Det är så mycket som ska ingå i skolans värld, och för att vi ska kunna gå framåt gemensamt krävs det att vi har ett liknande arbetssätt. Av den anledningen hade vi nyligen en heldag med utbildning för alla kommunens lärare. Sedan behöver sådan här kunskap regelbundet förnyas för att inte falla i glömska, något som i slutänden ställer krav på våra pedagogiska ledare.
Lasse tycker att skolväsendets progression de senaste åren har lett till många positiva förändringar, men han är noga med att påpeka att det ändå finns mycket kvar att göra.
– Vi vet inte hur framtidens skola kommer att se ut och den digitala utvecklingen går väldigt snabbt framåt. Så det gäller att visa framfötterna och vara beredd på att vårt arbete och våra utmaningar kommer att förändras. Vi behöver hänga med i utvecklingen helt enkelt, avslutar han.