Danska skolor långt fram i användningen av digitala läromedel

Publicerad 13 februari 2019
Text: Anette Bodinger Larsson

Kasper Holst Hansen, grundare av EduLab.
Kasper Holst Hansen, grundare av EduLab.
Den svenska skolan ligger långt framme när det gäller investeringar i digital teknik. Men för användning av digitala läromedel i undervisningen ser bilden lite annorlunda ut. I Danmark har man där kommit betydligt längre.

EduLab har levererat digital matematik till grundskolor i Danmark sedan 2010. Sedan en tid tillbaka finns deras verktyg, Matematikportalen, även tillgänglig för svenska skolor.
– Utgångspunkten har från första början varit att göra matematikmaterialet lättillgängligt för både lärare och elever. Vår grundfilosofi är att verktyget ska ge frihet till att differentiera undervisningen och göra läraren ännu bättre på sitt arbete. En stor fördel är att systemet är adaptivt, så att varje elev utmanas på sin nivå, samtidigt som kunskaperna fördjupas och breddas. Det gör att varje elev kan lyckas med matematik, säger företagets grundare, Kasper Holst Hansen.
Han berättar att inköpsfördelningen mellan digitala och analoga läromedel till den danska skolan numera är 50/50 – en följd av den danska statens kraftfulla investering i digitala läromedel. Under 2012–2017 satsades 500 miljoner danska kronor på it, varav merparten gick till digitala lärverktyg. En satsning som mottagits väl, inte minst av eleverna som använder Matematikportalen.
– Under förra läsåret besvarades 300 miljoner matematiska uppgifter i vår portal. Det motsvarar tio uppgifter i sekunden, dygnet runt, året om. Då ska man veta att cirka 50 procent är frivilliga uppgifter som alltså inte har getts av läraren utan som eleverna tagit itu med helt frivilligt.

Liknande utveckling
Det goda mottagandet, menar Kasper Holst Hansen, hänger ihop med att eleverna finner nöje i att arbeta med verktyget och att uppgifterna kan lösas via både mobil och dator.
– Eleverna har bokstavligen matematikuppgifterna i fickan och kan arbeta med dem i stort sett var och när som helst. Men Matematikportalen står inte för sig själv utan ska ingå i lärarens plan för undervisning. En stor fördel är att lärarna kan ägna mer tid åt den enskilda eleven. De behöver inte lägga tid på att hitta en nivå på sin undervisning som ska passa hela gruppen samtidigt.
Om fem år är han övertygad om att de digitala läromedlen vunnit mark även i Sverige.
– Den digitala it-investeringen i form av infrastruktur och hårdvara är redan avklarad. Nu hoppas jag att fler svenska skolledningar inser teknikens möjligheter och vågar prova digitala läroverktyg på allvar, avslutar Kasper Holst Hansen.