Statligt huvudmannaansvar för skolan är högaktuellt

Flera opinionsundersökning visar att en övervägande majoritet av lärarna vill att staten ska ta över huvudansvaret för svensk skola. Enligt Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, kan en tydlig statlig finansiering, dimensionering och styrning bidra till en mer jämlik skola där alla elever erbjuds samma möjligheter.

Grundproblemet med den nuvarande modellen är, enligt Åsa Fahlén, att huvudansvaret för skolan vilar på 290 kommuner med mycket skiftande finansieringsförmåga, kapacitet och ambition för skolan. Det leder till dramatiska skillnader mellan olika kommuner. Likvärdiga nationella regelverk och läroplaner i kombination med ojämlika ekonomiska förutsättningar runtom i landets kommuner resulterar i en skola som skapar ojämlikhet och klyftor.
– Vi anser att staten ska ta över huvudmannaskapet, vilket inkluderar hela finansieringen av skolans kärnuppdrag, det fulla ansvaret för lärares, rektorers och skolchefers fortbildning samt arbetsgivaransvar för dessa yrkesgrupper. På sikt bör också de regionala skolkontoren få ett ut­ökat ansvar, bland annat för fortbildning, resursfördelning till olika skolor, planering och dimensionering av utbildning, tillståndsgivning, antagning, uppföljning och utvärdering, säger Åsa Fahlén.

”Allt fler talar om att skolan behöver komma under ett statligt huvudmannaskap.”

Likvärdig skola
Hon anser att coronapandemin har tydliggjort behovet av en statligt styrd skola och vikten av en likvärdig utbildning.
– Kampen för den likvärdiga skolan ligger rätt i tiden. Allt fler talar om att skolan behöver komma under ett statligt huvudmannaskap, eller att staten ska ta ett betydligt större ansvar för grundskolan. En likvärdig skola över hela landet kräver statlig finansiering och styrning. Det är därför helt avgörande att kommunpolitiker runtom i landet vågar släppa såväl pengarna som prestigen och börja samarbeta med staten, säger Åsa Fahlén.
Lärarnas Riksförbund strävar efter att staten ska ta huvudansvaret för skolans kunskapsuppdrag och undervisningsresurser, medan kommunerna behåller ett stort ansvar för exempelvis placeringen och utformningen av nya skolor.

Statlig utredning
Många lärare vittnar om den samvetsstress de upplever när de inte kan utföra sitt uppdrag fullt ut enligt läroplanens riktlinjer med de resurser de tilldelas av kommunerna.
– Ett steg i rätt riktning är att regeringen har tillsatt en utredning om statligt styrande av skolan. Samtidigt reagerar de nationella politikerna för sent, de borde vara mer lyhörda för sina väljares åsikter. Vi är fullt medvetna om att ett statligt huvudmannaskap inte löser alla frågor, men när styrdokumenten och finansieringen kommer från samma aktör underlättar det dialogen avsevärt, säger Åsa Fahlén.