Lärarlyftet II bör permanentas och tillgängliggöras för fler

Publicerad 13 februari 2019
Text: Annika Wihlborg

Åsa Fahlén, förbundsordförande för Lärarnas Riksförbund. Foto: Rikard Westman
Åsa Fahlén, förbundsordförande för Lärarnas Riksförbund. Foto: Rikard Westman
Lärarlyftet II, som ger lärare en möjlighet att skaffa sig behörighet i fler ämnen, är en statlig satsning som fått kritik, inte minst för de ekonomiska villkoren för de lärare som deltar. Lärarnas Riksförbund tycker dock att Lärarlyftet är en välbehövlig och genomtänkt satsning som bör permanentas.

Lärarlyftets andra omgång, som pågår nu, riktar sig till anställda lärare med lärarexamen som undervisar i ett ämne de saknar behörighet för. Tanken är att Lärarlyftet II ska bidra till att fler legitimerade lärare blir behöriga för den undervisning de faktiskt bedriver.
– Lärarlyftet är en etablerad och välkänd satsning som bör permanentas för att kunna erbjuda lärare en långsiktig och strukturerad fortbildningssatsning för ökad behörighet. Förutsättningarna för att delta i Lärarlyftets andra omgång skiljer sig dock från det första Lärarlyftet då lärare som studerade på deltid kunde behålla åttio procent av sin lön. Nu kan arbetsgivaren istället söka statsbidrag hos Skolverket för att stödja lärarens medverkan i lärarlyftet, säger Lärarnas Riksförbunds förbundsordförande Åsa Fahlén.

Fortbildning på betald arbetstid
De förändrade ekonomiska förutsättningarna i kombination med den generella lärarbristen gör att många huvudmän inte vill släppa sina lärare och låta dem fortbilda sig via Lärarlyftet II, även om det skulle ske på 25 eller 50 procent.
– För den enskilda läraren innebär att delta i Lärarlyftet II ofta ett inkomstbortfall. Vi anser istället att den här fortbildningen bör äga rum på betald arbetstid, precis som hos många arbetsgivare i den privata sektorn. Lärare ska inte behöva förlora pengar på att genomgå fortbildning, säger Åsa Fahlén.

Statlig satsning behövs
Hon anser inte att det behövs någon ytterligare utredning för att permanenta Lärarlyftet II; det finns tillräckligt med beprövad erfarenhet och utredningsunderlag. Man bör nu snarare kombinera det bästa från Lärarlyftets första och andra omgång.
– Att Lärarlyftet II är en statlig satsning tyder på att det finns ett ökat behov av ett statligt ansvar för skolan. I dagsläget avgörs lärares möjligheter att delta i Lärarlyftet II i mångt och mycket av i vilken kommun de råkar arbeta, snarare än hur det verkliga behovet av behöriga lärare i olika ämnen ser ut. Det är bara staten som kan kliva in och garantera att samtliga lärare erbjuds likvärdiga möjligheter till strukturerad fortbildning, säger Åsa Fahlén.