Ökat intresse för kooperativt lärande
Ökad måluppfyllelse, höjd motivation och en mer likvärdig utbildning. Anledningarna till att använda sig av kooperativt lärande är många.
– Det jag märkte ganska omgående var ett förändrat klimat i klassrummet, säger läraren Linda Olofsson.
Vi-känslan i klassrummet är något som Linda Olofsson, F–3-lärare på skolan Svettpärlan i Karlskrona, brinner för.
– Gruppdynamiken i klassrummet är så otroligt viktig och det är något jag arbetar mycket med. Känner sig eleverna trygga i klassrummet ökar både lärandet och välbefinnandet, säger hon.
Det var när Linda Olofsson sökte inspiration på nätet som hon först kom i kontakt med kooperativt lärande. Det som lockade henne var de strukturerade gruppövningarna och hur samarbetsfärdigheter och sociala färdigheter tränas samtidigt som eleverna lär sig nya saker.
Hon beställde en bok, gjorde några övningar i klassrummet och var fast.
– När jag testade i klassrummet så märkte jag att undervisningen flöt på väldigt bra och jag ville lära mig mer. Därför bad jag och några kollegor om att vi skulle få gå Studentlitteraturs utbildning i kooperativt lärande, säger hon.
Skolledningen köpte in utbildningen och i våras fick skolans medarbetare chans att delta i en föreläsning som hölls av kursledarna Daniel Prsa och Linda Sikström.
– Föreläsningen var rolig och inspirerande och även de medarbetare som inte var bekanta med kooperativt lärande sedan tidigare blev intresserade. Dessutom väckte föreläsningen en lust att genast testa ännu mer ute i klassrummet, säger Linda Olofsson.
Ökat intresse
Förfrågningarna om att få gå en utbildning i kooperativt lärande blir allt fler. Och det ökade intresset är här för att stanna enligt Linda Sikström.
– Det finns många olika metoder för att stärka elevers lärande. Kooperativt lärande bidrar till en ökad helhetssyn på lärande. Det är ett paraply som kan binda samman olika strategier, och en bas för pedagoger att landa i, säger hon.
Just lättheten att applicera metoden och förhållningssättet i klassrummet tror Linda Sikström är en av nycklarna till att det kooperativa lärandet har blivit så uppskattat.
– Deltagarna ska inte behöva tillverka material eller förbereda stora insatser innan de kan sätta igång. Det vi gör i föreläsningarna är så undervisningsnära att det kan göras nästa dag i undervisningen, säger hon.
”När jag testade i klassrummet så märkte jag att undervisningen flöt på väldigt bra och jag ville lära mig mer.”
Måluppfyllelse och motivation
Anledningarna till att skolor vill lära sig mer om kooperativt lärande är flera och varierar från skola till skola.
– Men ofta handlar det om att elevaktiviteten och delaktigheten ska öka. Sedan finns det skolor som vill ta hjälp av det kooperativa lärandet för att öka elevernas motivation, säger Daniel Prsa och berättar att tack vare det kooperativa lärandets stora verktygslåda kan han och Linda alltid skräddarsy utbildningarnas upplägg utifrån de mål som skolan vill uppnå.
Daniel Prsa och Linda Sikström arbetar till vardags med skolutvecklingsfrågor. De är båda lärare i grunden och deras stora intresse för lärandet har lett till otaliga diskussioner och skratt under årens lopp.
– Vi brinner för eleverna. Det är få saker som slår att se ögon lysa av glädje och att eleverna verkligen har tagit till sig kunskapen både från oss och från sina klasskamrater, säger Daniel Prsa.
Ökad acceptans
Även Linda Olofsson drivs av att se eleverna utvecklas. Sedan hon gick utbildningen i våras har hon börjat använda sig allt mer av kooperativa strukturer i klassrummet.
– Det jag märkte ganska omgående var ett förändrat klimat i klassrummet. Det finns mycket acceptans för varandras olikheter och eleverna vågar öppna sig mer. Det har i sin tur lett till att de tar in kunskap på ett annat sätt nu, säger hon.
Linda Olofssons råd till andra lärare som är nyfikna på det kooperativa lärandet är att testa. Det är något som hon själv kommer göra flitigt framöver. Tanken är att hon ska dela med sig av sina erfarenheter och sin nyvunna kunskap till sina kollegor.
– Precis som eleverna i klassrummet så lär vi oss av varandra, säger hon.
Kooperativt lärande
• Kooperativt lärande är ett förhållningssätt och en metod för att organisera samarbete och lärande mellan elever. Det är ett pedagogstyrt och elevaktivt arbetssätt som utgår från ett kommunikativt och relationsinriktat perspektiv. Det kooperativa lärandet har stöd av både forskning och beprövad erfarenhet.
• I det kooperativa lärandet används olika strukturer för att skapa elevaktivtet och samarbete. Exempel på strukturer är EPA där eleverna först funderar på ett svar enskilt, sedan i par och till sist delar paret med sig av sina svar till hela klassen. Vid Kloka pennan delas eleverna in i par och turas om att antingen vara den kloka pennan och anteckna eller vara den som funderar ut svaret och berättar det för sin klasskompis.
