Gymnasieskolans största utmaningar
69 procent av lärarna betraktar lärarnas lönevillkor som gymnasieskolans största utmaning, 66 procent ser arbetsbelastningen som den största utmaningen och 64 procent anser att lärare i större utsträckning bör kunna fokusera på undervisning. Detta enligt Framtidens Karriär – Gymnasielärares undersökning gjord bland ett slumpmässigt urval av gymnasie- och vuxenutbildningslärare.
Ämnesbetyg och it-utveckling
Endast 11 procent betraktade ämnesbetyg istället för kursbetyg som en av gymnasieskolans största utmaningar. Det förvånar Per-Arne Andersson, som tror att frågan kommer att uppmärksammas betydligt mer framöver. Han överraskas också av att endast 12 procent av lärarna betraktar it-utvecklingen och digitaliseringen som en utmaning.
– Det kan bero på att it-utvecklingen redan kommit långt i många skolor eller att lärarna inte tycker att frågan är särskilt viktig. Att många lärare vill kunna ägna mer tid åt undervisning är fullt förståeligt, men i princip allt en lärare gör kan ju kopplas till undervisningen på ett eller annat sätt. Däremot vore det bra om staten inte styr dokumentationen av elevernas lärande i samma utsträckning som i dagsläget, säger Per-Arne Andersson.
För att hantera gymnasieskolans fyra största framtidsutmaningar krävs, enligt Per-Arne Andersson, samverkan med arbetslivet, näringslivet och akademin som bidrar till att skolan är relevant, att lärare själva bidrar till att skapa en attraktiv arbetsmiljö samt satsningar på en genomgående hög undervisningskvalitet.
– Gymnasieskolans fyra största utmaningar hänger i hög grad ihop. Ett högre löneläge gör läraryrket mer attraktivt, både för befintliga lärare och presumtiva lärarstudenter. De statliga lönesatsningarna med exempelvis förstelärare är ett steg i rätt riktning mot att kunna erbjuda lärare fler karriärmöjligheter inom ramen för sitt yrke. Det är viktigt att skolorna lokalt bidrar till att upprätthålla den lönespridning som staten bidragit till, säger Erica Andrén, vice ordförande i Sveriges Skolledarförbund och rektor på Älvkullegymnasiet i Karlstad.
Hon anser att gymnasieskolan befinner sig mitt i en förändringsprocess som innebär att lärare samarbetar mer i team kring en grupp elever samt att man släpper greppet om äldre pedagogiska metoder till förmån för nya. Förändringsprocessen kräver tid att systematiskt utveckla och utvärdera framtidens pedagogiska metoder. Enligt Erica Andrén behöver lärare organisera sig mer i multikompetenta team som bidrar till en moderniserad skola i samklang med samhället.
– Såväl lärare som elever skulle må bra av ett nytt arbetstidsavtal, ett utökat läsår med fyrtio timmars arbetsvecka och fem veckors årlig semester. Det skulle minska stressen, frigöra mer tid till erfarenhetsutbyte och att tillsammans utveckla nya pedagogiska metoder och ge eleverna mer tid att ta igen det de missat under terminen, säger Erica Andrén.
– När jag analyserar undersökningen noterar jag att i princip alla faktorer hänger ihop på ett eller annat sätt. Undersökningsresultatet överensstämmer med de synpunkter och önskemål jag ofta får från lärare, säger Karin Rylenius, andre vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, förstelärare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap på Wargentinskolan i Östersund.
Hon menar att lärarassistenter samt mindre klasser eller färre antal klasser fördelat på varje lärare kan bidra till att minska arbetsbelastningen och efterlyser statliga satsningar som tar ett helhetsgrepp om hela gymnasieskolan. Utökade elevhälsosatsningar kan bidra till att avlasta lärare från arbetsuppgifter som sträcker sig utanför deras pedagogiska ansvar.
– Med tanke på att det tar minst fem år att utbilda sig till gymnasie- eller vuxenutbildningslärare så krävs långsiktiga satsningar för att attrahera fler till yrket. Lärares lönenivåer bör vara konkurrenskraftiga gentemot lönenivåerna för högskoleyrken med motsvarande utbildningslängd, exempelvis läkare eller jurist, säger Karin Rylenius.
Hon anser att frågan om ämnesbetyg som kan komma att ersätta kursbetyg borde ha fått mer uppmärksamhet i undersökningen.
– Kursbetygen lägger omotiverat mycket fokus på betyg snarare än kunskapsinhämtning, vilket stressar många elever. Ämnesbetygen kan bidra till ett ökat fokus på elevens samlade kunskapsinhämtning, säger Karin Rylenius.
– Elevernas måluppfyllelse är gymnasieskolans viktigaste övergripande mål, i synnerhet eftersom vi vet att en gymnasieexamen förbättrar individens framtidsutsikter. Ytterligare en avgörande framtidsfråga är en snabbare digitalisering. Skolan ligger efter andra branscher vad gäller it-stöd, här kan vi göra mycket för att effektivisera för både lärare och elever. Det är angeläget, inte minst med tanke på att lärarbristen väntas tillta framöver, säger Martin Sandgren, chef för gymnasieverksamheten och vice vd på Academedia.
Att samtliga elever ska kunna slutföra sin gymnasieutbildning på tre år rankas relativt lågt i undersökningen, vilket förvånar honom. Han betraktar välfungerande elevhälsoteam som en framtida nyckelfaktor. Elevhälsoteamen avlastar lärarna och har på senare år fått en allt mer strategiskt viktig roll för elevernas välbefinnande och lärarnas arbetssituation.
– Läraryrkets attraktivitet är en av gymnasieskolans främsta framtidsutmaningar. För att öka läraryrkets attraktivitet krävs att lärarhögskolorna ser över hur de marknadsför lärarutbildningarna gentemot presumtiva studenter. Där har de en hel del att lära av förskolelärarutbildningen, som lyckats profilera sig som ett framtidsyrke och på så sätt attraherat många sökande på senare år, säger Martin Sandgren.
