De två senaste skolreformerna har skapat en splittrad skolundervisning. Det tycker Egil Gry som är verksamhetschef i Härryda. På populära Hulebäcksgymnasiet jobbar lärarna i programövergripande arbetslag för att skapa en helhetssyn.
Läraryrkets låga status har debatterats flitigt under lång tid. Verksamhetschefen Egil Gry anser att skolreformerna 1994 och 2011 har orsakat flera stora problem för både lärare och elever. Han konstaterar att det finns ett glapp mellan politiker och verkligheten:
– Idag läser en gymnasieelev mellan 26 och 30 kurser. Förr hade vi 16 ämnesbetyg. Stressen och fragmentiseringen är en katastrof för gymnasieskolan. Ett överdrivet fokus på mätbarhet är den andra huvudorsaken till pressen i skolan. Lärarna känner inte arbetsglädje när allt ska mätas, bedömas och redovisas i olika rapporter. Lärarrollen har förändrats från inspiratör till administrativ kunskapskontrollant. Denna utveckling har skett under de senaste reformerna. För att läraryrket ska få högre status igen, gäller det att ändra grundförutsättningarna.
Arbetslag indelade efter program
På Hulebäcksgymnasiet minskas stressen genom att arbetslagen skapas efter program i stället för ämnen. Det har inneburit en positiv utveckling för undervisningen.
– De programbaserade arbetslagen handlar om att sätta alla kurser i ett sammanhang. Eleverna kan jobba i projekt och se hur ämnena hänger ihop. Svenskan behövs för att skriva en rapport i samhällskunskapen, där man i sin tur tar upp kopplingar till naturkunskap. För lärarna blir det ett roligare och mer utvecklande arbetssätt, säger Egil Gry.
Populär skola hos elever och lärare
Eleverna uttrycker sin uppskattning för lärarna och arbetssättet i regelbundna undersökningar. Över hälften av de 1800 eleverna har sökt sig hit från andra kommuner.
Hulebäcksgymnasiet är populärt även bland lärarna. Egil Gry berättar att arbetsmiljön är högsta prioritet och en viktig del i att höja lärarnas status. Han pratar också om hur personlig utveckling gynnar hela skolan:
– Tre av ledningens chefer är internrekryterade och vi har i dagsläget 18 förstelärare. Våra lärare kan varje år söka stöd för utvecklingsprojekt. De får avsätta arbetstid för projektet och utveckla skolan på olika sätt utifrån egna idéer och tankar.