Många karriärspår för lärare i vuxenutbildning och gymnasieskola
– Karriär- och utvecklingsmöjligheterna är i dagsläget relativt likvärdiga för lärare i gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Båda skolformerna kan erbjuda en mängd olika utvecklingsmöjligheter, både för lärare som vill bli skolledare, lektor eller förstelärare, men även för lärare som vill utvecklas i sin undervisning, inom bedömarkompetens eller inom sina ämnesområden finns flera möjligheter i form av fortbildning och internationella utbyten, säger Christina Polgren, tidigare lärare i biologi, kemi och geografi på gymnasial nivå och chef för vuxenutbildningsenheten på Skolverket.
Hon menar att antalet karriärvägar för lärare har blivit fler på senare år och att det inte längre är nödvändigt att satsa på en rektorskarriär för att utvecklas karriärmässigt. Inom gymnasieskolan kan lärare exempelvis finna en intressant utvecklingsväg genom att söka sig till olika typer av gymnasieskolor med varierande inriktning. Mångfalden av skolor har ökat i takt med att friskolorna blivit fler, vilket har gett fler lärare möjlighet att prova på att arbeta på olika typer av skolor.
Fler karriärtjänster har tillkommit
Att bli chef är förstås ett intressant karriärspår för lärare med ledarskapsambitioner. Lärare som är intresserade av ledarskap och vill satsa på en rektorskarriär behöver gå en rektorsutbildning. Utbildningen är bred och uppskattas ofta av deltagarna eftersom den breddar kompetensen och tillför ett ledningsperspektiv på skolan.
Sedan karriärtjänster för lärare introducerades har ytterligare två karriärvägar tillkommit: förstelärare och lektor. En förstelärare får ett lönepåslag på omkring 5 000 kronor i månaden, medan en lektor får ett lönepåslag på 10 000 kronor i månaden. Lärare som inte blir lektor eller förstelärare kan istället bli ansvariga för skolans APL, teamledare för ett lärarlag eller ämnesansvarig.
– Tilltron till lärarprofessionen behöver vara hög. Lärare har ett stort ansvar och bidrar med en viktig insats, inte minst för våra barn och ungdomar. Läraren har en komplex yrkessituation och vi vet vilken stor betydelse läraren har i samhället och vilken inverkan den enskilde läraren kan ha på elevens resultat. Det kan i sin tur bidra till att öka läraryrkets attraktivitet, säger Christina Månberg, tidigare lärare i svenska och engelska på gymnasienivå och chef för gymnasieenheten på Skolverket.
Internationella utbyten vidgar vyer
– Ytterligare en utvecklingsväg för lärare är att delta i Erasmus internationella utbytesprogram. Lärare som vill lära av kollegor vid en utländsk skola kan under en period delta i jobbskuggning eller praktik. Lärare har även möjlighet att undervisa vid en utländsk partnerskola med yrkesinriktning i något EU-land. Det internationella utbytet ger ofta nya infallsvinklar till den egna undervisningen på hemmaplan, säger Christina Polgren.
För närvarande råder en generell lärarbrist i såväl gymnasieskolan som i vuxenutbildningen. I gymnasieskolan är efterfrågan särskilt hög på yrkeslärare och lärare inom de naturvetenskapliga ämnena och inom vuxenutbildningen behövs dessutom många SFI-lärare de kommande åren, i takt med att allt fler nyanlända kommer till Sverige.
– Många yrkeslärare kommer i kontakt med företag i samband med att deras elever gör APL. För yrkeslärare är det viktigt att få förutsättningar att besöka arbetsplatser och uppdatera sig kring ny teknik och arbetsmetoder. Många yrkeslärare betraktar APL-perioderna som ett sätt att behålla kontakten med sin ursprungliga profession och att uppdatera sig om senaste nytt i branschen, säger Christina Månberg.
