Lapplands gymnasium arbetar kreativt och nytänkande

Lapplands gymnasieskolor präglas av en stark vilja att tänka framåt och utvecklas. De senaste åren har skolorna tagit en mängd nya grepp och det har blivit en del av skolkulturen att våga sticka ut och tänja på gränserna.

– Det finns en stark vilja i kollegiet att arbeta formativt och utvecklande för eleverna och det är spännande. Verksamheten genomsyras av nytänkande och innovation, med tydlig förankring i de senaste forskningsrönen, säger Maud Zingmark, som är lärare i matematik i Pajala.
Hon berättar att hon alltid har haft en mycket omväxlande arbetssituation, inte minst på grund av kommunens storlek.
– Att arbeta i en mindre kommun innebär att man blir delaktig i många olika delar av verksamheten, vilket skapar roliga utmaningar och en intressant utvecklingskurva.

Personligt och trivsamt
Maud trivs väldigt bra i Pajala, till stor del på grund av att hon tycker att gymnasieskolan är personlig och trivsam. Hon känner sina elever och kommunen satsar mycket på kultur och utbildning.
– Det har hänt en hel del de senaste åren. Förutom att vi haft möjlighet att delta i flera gemensamma utbildningar har vi fått gå kurser i bland annat specialpedagogik, coachning och entreprenöriellt lärande.
Trots sin lilla storlek kan gymnasieskolan i Pajala skryta med åtta nationella och fem individuella program, samt två program inom särskolan. Då avstånden i Lappland ibland kan vara stora erbjuds även utbildning på distans, så kallad fjärrundervisning.
– Vi samverkar med övriga skolor inom Lapplands gymnasium, så vi kan erbjuda ett stort utbud. Exempelvis erbjuder vi eleverna möjligheterna att fördjupa och specialisera sig inom olika ämnen redan under gymnasietiden.

Anslag från VINNOVA
Vid gymnasieskolan i Jokkmokk arbetar Jonas Wiandt, lärare i samhällskunskap och historia och den som sitter vid rodret för fjärrundervisningen.
– Gymnasiechefen tipsade om att söka ett av VINNOVA utlyst anslag för ökad digitalisering i skolan. Utifrån det skapade vi ett projekt kring fjärrundervisningen, alltså distansundervisning som sker live. Vi tilldelades anslaget och har utvecklat konceptet sedan dess. Fjärrundervisningen innebär att vi kan dra nytta av kompetenser på andra enheter inom Lapplands gymnasieskolor.
Jonas är ursprungligen från Karlstad, men flyttade till Jokkmokk 2007. Han hade rest runt en hel del, men trivdes aldrig i storstäderna. Det var för mycket trängsel och han kände sig anonym snarare än delaktig.
– När jag kom till Jokkmokk slog det an en sträng hos mig. Man hejar på varandra när man ses och sedan har vi också närheten till naturen – jag har skaffat mig en hel uppsjö nya intressen sedan jag kom hit och fått en väldigt värdefull fritid.

Flera program med riksintag
Gymnasieskolan är den enda i Jokkmokk och speglar därför samhället på ett tydligt sätt. Det är en härlig blandning – alla har en anknytning till skolan på något vis.
– Det blir ett enda stort, socialt nätverk och Jokkmokkare är verkligen trevliga människor. Sedan har vi förmånen att ha en närvarande samisk kultur, något som vi bland annat framhäver genom samiska samhällsprogrammet, som är ett av våra program med riksintag, berättar han.

Mångkulturell prägel
Dennis och Samantha Asplund arbetar på Lapplands gymnasium i Gällivare. Då Samantha kom till Sverige från Kanada för tre år sedan hade hon svårt att hitta ett lärarjobb som kunde ackommodera hennes eget behov av språkutveckling, men efter att hon hade fått en mycket positiv kontakt med rektorn för skolan i Gällivare föll valet på skolan där.
– Det är betydligt lättare att lära mig svenska när jag är ute i arbete. Här i Gällivare fanns en villighet att arbeta runt språkhindret och dessutom är det en skola med tydligt mångkulturell prägel och människor från jordens alla hörn. Skolan har även en unik profil i och med sin skidinriktning, säger hon.
Hon får medhåll av maken Dennis, som undervisar i idrott och spanska. Han betonar att kommunikationen är öppen och att alla lär sig av varandra.
– Vår rektor lyfter gymnasiet mot en ny och mer öppensinnad väg. Det innebär att vi som medarbetare kan komma med egna initiativ och att man kan leka med nya idéer. Dessutom har vi ett större utrymme att komma våra elever nära; eftersom skolan är lite mindre blir även klasserna mindre, och vi får mer tid åt varje elev.
Båda två är överens om att Gällivareborna är jordnära och genuina på ett unikt sätt och i framtiden planerar de att skaffa hus och familj i staden.
– Vi har bott på andra ställen, men de har inte samma själ som Gällivare har. I detta nu byggs till exempel en ny gymnasieskola som kommer att ligga i mitten av hela Gällivare och det är nog inte många städer i Sverige som har skolan som sitt centrum. Det är något vi ser fram emot, avslutar de.